Kursinformation Konflikt och konsensus i samtiden · 1 SAMHÄLLS- OCH KULTURANALYS Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier- ISV Kursinformation Konflikt och konsensus

1

SAMHÄLLS- OCH KULTURANALYS Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier- ISV

Kursinformation

Konflikt och konsensus i samtiden

Kurskod: 740G60

Vt 2014

Kursansvarig lärare: Kenneth Petersson: [email protected]

Urkund: [email protected]

mailto:[email protected]


2

KURSBESKRIVNING

Kursens mål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

- Identifiera och analysera sociala och kulturella värden i samtiden med hjälp av olika

samhällsvetenskapliga perspektiv

- Redogöra för kontinuitet och förändring i samtida välfärdsmodeller

- Problematisera och analysera konsekvenserna av olika välfärdsmodeller ur individ-

såväl som samhällsperspektiv

- Tillämpa kvalitativ textanalys i tolkningen av samtida empiriskt material

Kursinnehåll

Kursen belyser samtida samhällen och deras mångfald med fokus på sociala och kulturella

värden inom skilda sociala praktiker. Tonvikten ligger på vardagslivets mångfald i

välfärdssamhällen. Kursen behandlar vidare olika välfärdsmodellers uppkomst, framväxt och

omdaning, samt olika perspektiv på medborgarskap. I kursen betonas särskilt de sinsemellan

relaterade dimensionerna klass, genus, etnicitet och generation och deras relation till olika

välfärdsmodeller. Inom ramen för kursen orienterar sig studenterna i kvalitativ textanalys av

samtida samhälls- och kulturyttringar.

Medverkande lärare

Marianne Abramsson, Björn Alm, Daniel Björklund, Anna Bredström, Mats Brusman,

Magnus Dahlstedt, Stefan Johnsson, Mathias Martinsson, Kenneth Petersson (Kursansvarig),

Zoran Slavnick.

Arbetsformer

Undervisningen grundar sig på olika studentaktiva arbetsformer. Undervisningen sker genom

föreläsningar, grupphandledningar, gruppvisa och individuella skriftliga uppgifter samt

examinationer i forum.

Information om lokaler finns på http://www.isv.se/ska

Kursens uppläggning: examinationer och seminarieuppgifter

Kursen examineras både muntligt och skriftligt genom tre examinerande moment, det första

är en mindre skriftlig reflektionsuppgift i anslutning till seminarier, det andra en i grupp

författad vetenskaplig uppsats och det tredje en hemtentamen. Examinationsuppgifterna

presenteras utförligare nedan. Kriterier för betyg återges i samband med beskrivning av

respektive examinationsuppgifter. Se även allmänna kriterier för kunskapsområde 1, bilaga 1.

Samtliga skriftliga inlämningsuppgifter, med undantag för seminarieuppgifterna, granskas via

Urkund. Inrapportering av examinationsuppgifterna sker senast 12 arbetsdagar efter

examinationsdatum. Kursansvarig Kenneth Petersson är examinator, Anna Bredström, Daniel

Björklund och Mats Brusman är medbedömande lärare på olika moment.

http://www.isv.se/ska

3

Om ni blir underkända på någon examinationsuppgift kommer ni att erbjudas möjlighet till

omexamination vid senare tillfälle, närmare bestämt vecka 35.

För att erhålla slutbetyg på kursen måste samtliga examinationsuppgifter ha godkänts.

Studenten ska även ha deltagit i samtliga obligatoriska moment. Den avslutande individuella

uppgiften avgör slutbetyget på kursen. Slutbetyg på kursen är G eller VG.

Föreläsningar med tillhörande litteratur (Fullständig litteraturlista inklusive ytterligare

referenslitteratur återfinns på ss. 18-21 i kursinformationen).

V. 14

31/3 Kenneth Petersson: Den sociala frågans återkomst. En rekonfigurering av den sociala

dimensionen inom europeisk välfärd.

Litteratur som berörs:

Petersson, Kenneth, Ulf Olsson & John B. Krejsler (2014) “Den sociala frågans återkomst” i

Thom Axelsson, Jutta Balldin & Jonas Qvarsebo (red.) Styrningskonst på

utbildningsarenan. Upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs. Lund; Studentlitteratur.

Kap. 8.

Referenslitteratur:

Hultqvist, Kenneth & Kenneth Petersson (red.) (1995) ”Nutidshistoria: några inledande

utgångspunkter” i Foucault: Namnet på en modern vetenskaplig och filosofisk

problematik. Texter om maktens mentaliteter, pedagogik, psykologi, medicinsk sociologi,

feminism och bio-politik. Stockholm: HLS Förlag.

Olsson, Ulf & Kenneth Petersson (2007) Tönnies som epistemisk figur i samtidens

styrningsproblematik i Johannes Fredriksson & Esbjörn Larsson (red.), Att rätt förfoga

över tingen. Historiska studier av styrning och maktutövning. Uppsala: Opuscula

Historica Upsaliensia 34

1/4 Mathias Martinsson: Kvalitativ analys av texter

Litteratur som berörs:

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2005). Textens mening och makt: metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur (andra upplagan).

kapitel 1, 3.

Referenslitteratur:

Bryman, Alan (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber (andra upplagan). Kap

15.

1/4 Magnus Dahlstedt: Välfärdsmodeller, medborgarskap och etnicitet.

Litteratur som berörs: Dahlstedt, Magnus (2009) Aktiveringens politik, Demokrati och medborgarskap för ett nytt

millennium. Stockholm: Liber. Kap 1 & 2.

Esping-Andersen, Gösta (1990) The Three Worlds of Welfare Capitalism. Cambridge: Polity

Press (finns I flera upplagor). Kapitel 1-3, 9.

4

3/4 Anna Bredström: Intersektionalitet, medborgarskap och etnicitet.

Litteratur:

*Bell, David (2000). The sexual citizen: queer politics and beyond. Malden, Mass.: Polity

Press: s. 10–24.

Carbin, Maria (2010). Mellan tystnad och tal: flickor och hedersvåld i svensk offentlig politik.

Stockholm: Stockholms universitet, 2010, kapitel 1 och kapitel 6: s. 11-20, 159-168. Finns

tillgänglig via internet:

http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-och-

samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/Mellan_tystnad_och_tal.pdf

Chávez, K. R. (2010). Border (In)Securities: Normative and Differential Belonging in

LGBTQ and Immigrant Rights Discourse. Communication & Critical/Cultural Studies,

7(2): 136–155. (Nättidskrift, finns tillgänglig via LiU-biblioteket).

Lister, Ruth (2003). Citizenship: feminist perspectives. Basingstoke: Palgrave Macmillan,

kaptel 3,4,5: s. 48–142.

* Human Rights Watch/ Immigration Equality (2006) Family unvalued. Discrimination,

denial, and the fate of binational same-sex couples under U.S. law. New York: HRW/IE:

s. 52–60, 111–116. Ett utdrag ur den rapport som analyseras av Chávez, se referens ovan.

Hela rapporten finns tillgänglig på: http://www.hrw.org/reports/2006/05/01/family-

unvalued-0

*Kompendium 1 – urval av artiklar om intersektionalitet och medborgarskap från fack- och

kulturtidskrifter.

*Yuval-Davis, Nira (1997). Gender & Nation. London: Sage, kapitel 2: s. 26–37.

Referenslitteratur

Bell, David (2000). The sexual citizen: queer politics and beyond. Malden, Mass.: Polity

Press

Tollin, Katharina (2011). Sida vid sida: en studie av jämställdhetspolitikens genealogi 1971-

2006. Stockholm : Stockholms universitet

Yuval-Davis, Nira (1997). Gender & Nation. London: Sage

V. 15

10/4 Marianne Abramsson: Ålder, medborgarskap, välfärd.

Litteratur:

Andersson, Lars (2008) ”Bilden av äldre”. I Andersson Lars (red) Ålderism, s 41–62. Lund:

Studentlitteratur.

Gaunt, David (2013) ”Kulturell och social ojämlikhet.” I Andersson, Lars (red)

Socialgerontologi, s 93–118. Lund: Studentlitteratur

V. 17

22/4 Anna Bredström: Diskursanalys.

Litteratur:


samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur, kapitel 8: s. 305–

358.

Bolander, Eva och Andreas Fejes (2009) Diskursanalys, i Fejes, Andreas och Robert

Thornberg (red.) Handbok i kvalitativ analys, Stockholm: Liber, ss. 81–105.

http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/Mellan_tystnad_och_tal.pdf


http://www.hrw.org/reports/2006/05/01/family-unvalued-0


5

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod.

Lund: Studentlitteratur, kapitel 1: s.7–30.

24/4 Björn Alm: Kulturbegreppet.

Litteratur:

Eriksen - Hylland, Thomas (2010a) “The challenges of anthropology”. International Journal

of Pluralism and Economics Education, Vol. 1, N0.3, 2010

Kan hämtas på http://folk.uio.no/geirthe/Challenges.pdf

Eriksen – Hylland, Thomas (2010b) Kapitel 1 & 4: ‘Anthropology: Comparison and

context’ & ‘The social person’, i Small Places, Large Issues: An Introduction to Social

and Cultural Anthropology (3rd Edition). London. Pluto Press. Kapitel 1 & 4. Kan hämtas

på

http://site.ebrary.com/lib/linkoping/docDetail.action?docID=10479812&p00=small%20pl

aces%2C%20large%20issues

25/4 Stefan Jonsson: Om modernitet.

Litteratur:

Jonsson, Stefan (2005) Tre revolutioner: En kort historia om folket; 1789, 1889, 1989.

Stockholm: Norstedts. Kap 1.

Berman, Marshall (2012) Allt som är fast förflyktigas: Modernism och modernitet, Lund:

Arkiv. Kap 1&2.

28/4 Zoran Slavnic: Vägen till utanförskap. Sociala och kulturella värden i ljuset av

välfärdsstatens förändring.

Litteratur:

Slavnic, Zoran (2006) ”Informell ekonomi och välfärdssamhället i omvandling.” I E.

Gunnarsson, A. Neergaard & A. Nilsson (red.) Kors & tvärs. Intersektionalitet och makt i

storstadens arbetsliv. Stockholm: Normal förlag.

Schierup, Carl-Ulrik, Karin Krifors & Zoran Slavnic (2013) ”Social exkludering – om

migration och social utsatthet.” I Magnus Dahlstedt & Anders Neergaard (red) (2013).

Kap. 9.

28/4 Magnus Dahlstedt: Demokrati på svenska? Bildning, nationella fantasier och

medborgarskap.

Litteratur:

Dahlstedt, Magnus (2009) Aktiveringens politik, Demokrati och medborgarskap för ett nytt

millennium. Stockholm: Liber. Kap.3 & 4.

*= Finns i mappen kursdokument på LISAM.

http://folk.uio.no/geirthe/Challenges.pdf

http://site.ebrary.com/lib/linkoping/docDetail.action?docID=10479812&p00=small%20places%2C%20large%20issues


6

EXAMINATIONSUPPGIFTER.

Examinationsuppgift 1/Seminarieuppgifter

I kursen ges två olika tematiska seminarier varvat med föreläsningar som är relaterade till

respektive seminarium. Seminarierna kräver närvaro då seminariedeltagandet och inläsning

av litteratur inför seminarierna (både enskilt och i grupp) utgör en viktig grund för att senare

kunna klara av den individuella examinationsuppgiften (hemtentamen). Seminarierna under

kursen utgör sålunda ett stöd för kunskapsutveckling, problematisering och förståelse av läst

text. Seminarierna är ett led i närläsningen av kurslitteraturen och de frågor som ställs under

seminariet skall leda till en öppen diskussion som kan hjälpa alla att tillägna sig och på ett

bättre sätt förstå litteraturen. Under seminarierna kan deltagarna t. ex. ta upp begrepp,

relationer mellan olika begrepp, resonemang som är svåra att följa, som kan tyckas

problematiska etc. Samtliga medverkande bidrar till den gemensamma läroprocessen genom

sitt aktiva deltagande.

Det är viktigt att de texter som ligger till grund till varje seminarium läses noggrant. Vid varje

seminarietillfälle skall respektive grupp formulera en eller två frågor utifrån den

kurslitteratur som skall behandlas under seminariernas två olika teman och som gruppen får

i uppdrag att diskutera, problematisera vidare och diskutera konsekvenser och eventuellt nya

möjlighetsvillkor för att vidareutveckla frågan i fråga!

Seminarieledare noterar frågorna och leder seminariet. Alla skall vara beredda att aktivt delta

i diskussionen.

Meddela seminarieledaren senast tre dagar innan seminariet om ni är förhindrade att närvara.

Seminariefrågor skickas till seminarieledaren senast två dagar före seminariet.

I anslutning till seminarierna kommer varje student att få två reflektionsuppgifter, baserade

på en eller två frågor, knutna till respektive seminarieteman och som skall besvaras skriftligt

och individuellt på max 1 A-4-sida.

Seminarieledare är: Anna Bredström (forumgrupp 1 och 2) (anna.breströ[email protected]), Daniel

Björklund (forumgrupp 3-4) (daniel.bjö[email protected]), Kenneth Petersson (forumgrupp 5

och 6 ([email protected]).

Texterna skickas till respektive grupps seminarieledare via mail (ej urkund) senast den 23/4.

Seminarietema 1 8/4: Tema: Välfärdsmodeller, medborgarskap och etnicitet

Fokus för seminarier: Hur olika välfärdsmodeller har uppstått, vad som kännetecknar olika

välfärdsmodeller och vilka konsekvenser olika välfärdsmodeller kan få i förhållande till

medborgarskap, migration, etnicitet etc.

Följande litteratur behandlas under seminariet:

Obligatorisk litteratur:

Dahlstedt, Magnus & Anders Neergaard (2013) Migrationens och etnicitetens epok. Kritiska

perspektiv i etnicitets- och migrationsstudier. Stockholm: Liber. Kap 2, 5, 9.



Referenslitteratur

mailto:anna.breströ[email protected]

mailto:daniel.bjö[email protected]


7

Borevi, Karin (2002) Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället. Statsvetenskapliga

institutionen, Uppsala universitet. Kapitel 1 och 7.

Johansson, Håkan (2008) Socialpolitiska klassiker. Malmö: Liber. Kapitel 4-6, 9-12.

Olsson, Ulf, Kenneth Petersson & John Krejsler (2011) ”’Youth’ making us fit: On Europe as

operator of political technologies.” European Educational Research Journal. Vol. 10, No.

1. 1-10.

Carl-Ulrik Schierup, Poe Hansen & Stephen Casles (2006) Migration, Citizenship, and the

European Welfare State. A European Dilemma. Oxford: Oxford U. P. Kap.1, 2 och 8.

Åmark, Klas (2005) Hundra år av välfärdspolitik: Välfärdsstatens framväxt i Norge och

Sverige. Umeå: Borea. Kapitel 1-3, 6, 8.

Seminarietema 2 15/4: Tema: Maskulinitet, intertextualitet och medborgarskap

Fokus för seminariet: Att problematisera intersektionella perspektiv på maskulinitet och

medborgarskap.

Följande litteratur skall behandlas under seminariet:

Obligatorisk litteratur

Egeberg Holmgren, Linn (2011). Kapitel 3. Kan man vara feminist? Om man är man alltså,

ur IngenMansLand: om män som feminister, intervjuframträdanden och passerandets

politik. Uppsala : Uppsala universitet, 2011, s. 28–48. Finns på:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-145853

Hill Helena, (2010) En riktig revolutionär: klass, kön och politiskt motstånd i den svenska 68-

vänstern, Norma, nr. 2/2010: 115–131. (Nättidskrift, finns tillgänglig via LiU-biblioteket).

Norocel, Ov Cristian (2013) Konstruktionen av högerradikala populistiska maskuliniteter i

Sverige. En feministisk analys, i Det vita fältet II. Samtida forskning om högerextremism,

specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 2, s. 45–67. Finns på:

http://www.tidskriftenarkiv.se/index.php/hem/rt/printerFriendly/2000-6217.2.2/0

Wasshede, Catrin (2005) Skägg eller kjol? Unga aktivistmän om maskulinitet och

femininitet, i Manlighetens omvandlingar: Ungdom, sexualitet och kön i

heteronormativitetens gränstrakter, red. Thomas Johansson, Göteborg: Daidalos, s. 81–

114.

Referenslitteratur

* Connell, Raewyn (2008). Maskuliniteter, Göteborg: Daidalos, kapitel 3.

Egeberg Holmgren, Linn (2011). IngenMansLand: om män som feminister,

intervjuframträdanden och passerandets politik. Uppsala : Uppsala universitet, 2011.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-145853 (Särskilt kapitel 4)

Johansson, Thomas (red.) (2005) Manlighetens omvandlingar: Ungdom, sexualitet och kön i

heteronormativitetens gränstrakter, Göteborg: Daidalos.

* Wasshede, Cathrin (2008). "Fotboll, falukorv och öl eller kjol och hårspännen?": om

motsägelsefulla maskulinitetspositioner i den utomparlamentariska vänstern, i Fronesis:

Feminismen och vänstern, nr. 25–26: s. 145–14

Work-shop diskursanalys




8

Under kursen kommer det att ges ett övningstillfälle i diskursanalys i form av en workshop.

Övningen är knuten till Anna Bredströms föreläsning där hon introducerar diskursanalys som

metod samt presenterar centrala begrepp hos några olika diskursanalytiska inriktningar.

Tanken är att föreläsningen tillsammans med workshopen ska förbereda er inför

examinationsuppgift 2 där ni kommer att använda diskursanalys som metod (se vidare

information om gruppessä nedan).

Syftet med workshoptillfället är att ni med hjälp av grundläggande diskursanalytiska begrepp

och verktyg skall ges möjlighet att omsätta och praktisera dessa på ett urval av konkreta

texter under övningstillfället. Workshopen kommer att äga rum i så kallade parallella

stationer, baserat på gällande gruppindelningar, med stöd av undervisande lärare.

Workshopen är obligatorisk och kräver ett deltagande. Vid eventuellt förhinder att delta

kompletteras detta med skriftlig inlämningsuppgift.

Workshopledare är Daniel Björklund, Mats Brusman och Kenneth Petersson.

Mer information om workshopen kommer att ges under kursens gång!

Litteratur för detta tillfälle.



samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur, kapitel 8: s. 305–

358.





EXAMINATIONSUPPGIFT 2

Vetenskaplig uppsats

Under veckorna 14-18 får varje grupp i uppgift att, i första steget, formulera en idé, med

inspiration från seminarierna, föreläsningar och kurslitteratur till en skriftligt vetenskapligt

gruppuppsats motsvarande 10-12 sidor (om vetenskaplig uppsats se nedan). I ett andra steg

att arbeta vidare med ett synopsis som på ett mer utvecklat och utarbetat sätt presenterar

syfte, frågeställningar, metod osv (se nedan för steg 2). Grundtanken för denna uppgift är att

varje grupp tar sin utgångspunkt i något av våra mer eller mindre för-givet-tagna sociala- och

kulturella värden och som präglar vårt tänkande i såväl vardagslivet som på de mer

allvarsamma politiska arenorna. Det kan t ex handla om värdeuttryck som demokrati,

jämlikhet, jämställdhet, rättvisa, trygghet, solidaritet, delaktighet, frihet, modernisering osv,

dvs. värdeuttryck som vi mer eller mindre är eniga om och som det råder konsensus kring.

Uppgiften blir att närmare, med hjälp av text/diskursanalys, problematisera något av dessa

värden. Inte sällan uppstår det konflikter när man i politisk mening förflyttar sig från den

retoriska sfären (t ex när det gäller talet om demokrati, inflytande osv) till den sfär där saker

och ting skall omsättas i praktiken (hur åstadkommes och praktiseras t ex inflytande). Med

9

hjälp av tillämplig kurslitteratur (minst 4 texter) blir uppgiften att analytiskt skärskåda något

eller några centrala dokument inom det område ni valt och på så sätt problematisera

spänningsfältet mellan konsensus och konflikt. Ett exempel på detta kan vara skolväsendets

strävan att försöka iscensätta och förverkliga den så kallade demokratiska värdegrunden inom

skolans område, dvs försök att få alla elever att investera i och bekänna sig till skolans

värdegrund. Dessa försök och strävanden mynnar ut i återkommande dokument från

exempelvis Skolverket.

Denna analysuppgift gör inte att man blir en fullfjädrad diskursanalytiker, men det är ett

tillfälle att pröva de analytiska verktyg som innefattas i ett diskursanalytiskt perspektiv.

Allmänt om vetenskaplig uppsats

I enlighet med programhandboken karakteriseras en vetenskaplig uppsats enligt följande:

En vetenskaplig uppsats hör till genren akademiska arbeten som ställer krav på vetenskaplig

akribi, dvs exakthet och noggrannhet, forskningsetik och kritisk analys. Det som framställs i

en vetenskaplig uppsats skall vara välgrundat såväl empiriskt som teoretiskt, samt förankrat i

källor och vetenskaplig litteratur. Syfte, frågeställningar, metod och teori skall klart framgå.

Vidare skall hänvisningar, dvs fotnoter, göras samt att litteratur- och källreferenser redovisas

på särskild referenslista. Vetenskapliga uppsatser och arbeten kännetecknas också av ett krav

på någon form av resultatredovisning och avslutande diskussion

Den vetenskapliga uppsatsprocessen kan beskrivas som tre på varandra följande steg

1. En kortare synopsis kring en idé vad gruppen vill ägna sig åt att studera och

undersöka, dvs en idé om ett problemområde, ett syfte och frågeställningar. Inlämning

av detta kortare idéutkast skall skickas till Anna Bredström(grupp 1-6), Daniel

Björkman (grupp 7-12) och Kenneth Petersson (grupp 13-18) senast den 9/4, via mail

2. Ett mer utvecklat synopsis som innehåller problemområde, frågeställningar, tankar

om teori, datainsamling och avgränsningar, tillvägagångsätt för analys osv. På detta

mer utvecklade synopsis får ni handledning av respektive grupphandledare den 2/5.

Handledare är Anna Bredström (grupp1-6), Daniel Björklund (grupp 7-12) och

Kenneth Petersson (grupp 13-18). Inlämning av detta synopsis skall vara respektive

handledare tillhanda senast den 28/4 via mail (ej urkund).

3. En färdig vetenskaplig uppsats som examineras vid forum den 21/5. Den färdiga

uppsatsen skall vara inlämnad till respektive examinator/forumledare senast den 16/5.

Examinator/forumledare för forumgrupperna 1-2 (arbetsgrupperna 1-6) är Mats

Brusman och skickas till [email protected], för forumgrupperna 3-4

(arbetsgrupperna 7-12 Daniel Björklund och skickas till

[email protected] och för forumgrupperna 5-6 (arbetsgrupperna 13-18)

Kenneth Petersson och skickas till [email protected].

Lägg även ut uppsatsen på LISAM så att den finns tillgänglig för alla i er forumgrupp.

Handledning

Grupphandledning till examinationsuppgift 2 som ges den 2/5 omfattar 20 minuter per grupp.

Inför grupphandledningen skall finnas ett tämligen utvecklat synopsis (se steg 2 ovan).

Förbered frågor som ni vill diskutera med er handledare. För handledningstid, se separat lista

som sätts upp vid respektive handledares arbetsrum.




10

Handledare är Anna Bredström (grupp 1-6), Daniel Björklund (grupp 7-12) och Kenneth

Petersson (grupp 13-18).

Forumexamination

Uppsatsen examineras vid Forum och där ni som enskild grupp kommer att

opponera/kommentera en annan grupps essä. Generellt gäller oppositionsordningen enligt

systemet att arbetsgrupp 1 kommenterar arbetsgrupp 2, arbetsgrupp 2 arbetsgrupp 3 och

arbetsgrupp 3 arbetsgrupp 1, osv för varje forumgrupp. Det kan förekomma avvikelser från

detta och om så blir fallet meddelas detta via LISAM. Se också anvisningar kring opposition i

programhandboken och se anvisningar för forum.

Förbered er opposition och era kommentarer så att det tar ca 25 minuter, inklusive diskussion.

Alla läser alla essäer inom respektive forumgrupp. Förbered även ett par frågor till den

uppsats som ni inte opponerat/kommenterat och delta på så sätt i den avslutande

diskussionen.

Forumledare se punkt 3 s. 9.

Några tips och hållpunkter inför uppsatsskrivande

Bestäm tema, sätt gärna en rubrik eller formulera ett par frågor som kan hjälpa er på

vägen.

Samla relevant material: kurslitteratur (minst 4 texter), eventuell andra vetenskapliga

texter (tex någon tidigare forskning). Välj ut ett lämpligt urval av empiri som är

relevant för ert forskningsområde. De flesta viktiga dokument finner ni på nätet (det

som inte finns på nätet är knappast mödan värt att besvära sig med). OBS! tänk på att

det ska vara rimligt, se till att ni inte sitter med för mycket material!

Läs och anteckna: hur hör materialet ihop? Vilka kopplingar ser ni mellan empiri och

teori, eller mellan olika vetenskapliga texter? Ta bruk av de metodiska verktyg och

metodanalytiska tankefigurer ni fick av föreläsning och övningstillfället i diskurs- och

textanalys. Gör tankekartor, fundera över hur de olika delarna hör ihop och i vilken

ordning de bör skrivas fram. En väg är att försöka finna motsägelser och i bästa fall

paradoxer. Tänk på att diskursanalysens främsta uppgift är att studera

maktförhållanden av olika slag.

Stanna upp emellanåt i skrivprocessen och fundera över relationen mellan det senaste

stycket och helheten – finns det en röd tråd, kan läsaren följa er argumentation – tänk

på detta att hitta en ”kärnmening” som sedan kan modifieras, beskrivas, förklaras och

utvecklas.

Se till att alla argument och påståenden är underbyggda! ( Hänvisa till tidigare

forskning eller teori, eller visa genom er empiri)

Se över formalia.

Kom ihåg att skicka in den i tid via Kenneths urkundsadress, se i denna

kursinformation. Om urkund krånglar hör av er till Kenneth, kontrollera också så att ni

inte får något felmeddelande.

Tips för disposition av vetenskaplig uppsats:

Tänk in följande rubriker i uppsatsen:

11

- Inledning, syfte och frågeställning

- Metod (i bemärkelsen insamlingsmetod)

- Eventuella etiska ställningstaganden och självkritisk reflektion

- Analysmetod (hur gör jag för att förstå min insamlade data, vilken slags textanalys)

- Teoretiska perspektiv

- Analys

- Slutdiskussion

För examinationsuppgift 2 ges endast betyg G eller U.

För betygskriterier se Allmänna bedömningskriterier inom kunskapsområde 1 gällande

Godkänd, längst bak i detta dokument.

EXAMINATIONSUPPGIFT 3

Individuell skriftlig uppgift: Hemtentamen

Den sista och avslutande examinationen av kursen utgörs av en hemtentamen.

Syftet med den individuella uppgiften är att varje student individuellt får en möjlighet att

fördjupa sig i de perspektiv på kursen som de finner mest intressanta med hjälp av

kurslitteraturen. Ett annat syfte är vidare att studenten få möjlighet att utveckla sin förmåga

att, i text, kritiskt reflektera kring teoretiska begrepp, samt att formulera utredande och

analyserande text.

Hemtentamen omfattar frågor som ska besvaras utifrån kurslitteraturen (såväl i förhållande

till obligatorisk som valfri). Frågor kan väljas utifrån ett antal som ligger inom 5 olika

frågeområden. Frågeområden är formulerade på basis av kurslitteratur, föreläsningar och de

tematiker som behandlas vid seminarier. Varje student ska självständigt besvara frågorna på

ett reflekterat sätt. Det betyder alltså att ni också ska reflektera över de texter ni läser när ni

besvarar frågorna och redovisa egna reflektioner. OBSERVERA: ni väljer totalt 5 frågor att

svara på, dvs ni väljer endast en fråga från respektive frågeområde.

Skriv i Times eller Garamond med 1,5 radavstånd. Skriv tydligt namn och kurs. Skicka

endast via e-post och döp ert dokument till ert namn. Tänk mottagaranpassat! Påbörja varje

ny fråga på ett nytt blad. Ha ert namn i sidhuvudet så att det syns på varje sida. Varje fråga

kräver minst 0,5 sidor och får ta max 2 sidor för att besvaras (exklusive referenslista).

Hemtentamensuppgiften skickas till Kenneth via Urkund: [email protected] ,

den 5/6 2014 Uppgiften kommenteras kort skriftligen av examinerande och

medbedömmande lärare senast 12 arbetsdagar efter sista inlämningsdatum.

Medbedömande lärare är Daniel Björklund och en tredje som tills vidare är vakant.

OBSERVERA! Om du /ni inte blir godkända, sker omexamination v. 35. Därefter sker

inlämning enligt datum i programhandboken.

För godkänt krävs:

Ett klart och begripligt resonemang kring valda frågor utifrån kurslitteraturen. Det

skall finnas en klarhet och konsekvens i formuleringarna.

Avgränsningen skall ha motivering och relevans


12

Problemet skall vara förankrat i ett teoretiskt sammanhang.

För Väl godkänt krävs förutom ovanstående att:

Arbetet har en originalitet i ansatsen

Tydlighet i och reflektion över begrepp

Kritisk hållning till teori

Självständigt bidrag (i form av refererande till litteratur, originalitet i perspektiv etc.).

Texten skall vara språkligt och stilistiskt intresseväckande och läsbar för den publik

arbetet är tänkt för.

Följ också de bedömningskriterier, som återfinns i programhandboken gällande skriftliga

arbeten.

Frågeområden och frågor av examinationsuppgift 3.

Besvara endast 1 fråga från respektive frågeområde:

Frågeområde 1: (Litteratur: Jonsson (1995); Berman (2012);Liedman (1999): Giddens

(1996).

1. Reflektera över förhållandet mellan upplysning, modernitet och vetenskap. Avsluta

med en reflektion över titeln på Liedmans bok, ”I skuggan av framtiden”. Hur kan

man förstå bokens titel?

2. Giddens gör en ”diskontinuerlig” tolkning av den moderna sociala utvecklingen.

Diskutera vad han menar med detta och vilka konsekvenser det har fått för moderna

sociala institutioner samt för modernitetens globalisering.

3. Tre termer som du studerat på denna kurs är modernisering, modernitet och

modernism. De är nära besläktade eftersom de alla hänvisar till samma historiska

period. Men de har olika betydelser.

a. Till vilken historisk period hänvisar dessa termer?

b. Hur kan vi definiera dessa tre termer i förhållande till vad andra. Det vill säga: Vad

är modernisering? Vad är modernitet? Vad är modernism?

c. Nämn ett par orsaker som kan förklara moderniseringsprocessen.

Frågeområde 2: (Litteratur: Esping-Andedrsen (1990), Dahlstedt (2009), Dahlstedt &

Neergaard (2013)

1. Återge vad som karakteriserar de tre olika typerna av välfärdsregimer som beskrivs i

litteraturen. Lyft fram och reflektera över skillnaderna mellan dem och exemplifiera

utifrån litteraturen.

2. Diskutera och reflektera över senare års samhällsförändringar (både i och utanför

Sverige) i relation till den svenska välfärdsstaten. Vilka konsekvenser kan dessa

förändringar tänkas ha för fördelningen av medborgerliga rättigheter? Relatera

diskussionen till perspektiven genus och/eller ålder, etnicitet och förankra i

litteraturen. Som utgångspunkt för diskussionen kan du t.ex. välja någon debattartikel

13

från DN eller SvD som relaterar till den fråga eller utgångspunkt som du har valt, en

proposition, eller varför inte något debattprogram på TV.

3. Beskriv och reflektera, utifrån perspektiven genus och/eller ålder och etnicitet, vilka

konsekvenser olika välfärdsregimer har för fördelningen av medborgerliga rättigheter

(både skillnader och likheter). Använd kurslitteraturen.

Frågeområde 3: (Litteratur: Marshall (1992/1950) Slavnic (2006), Schierup, Krifors &

Slavnic (2013), Dahlstedt (2009).

1. Resonera kring kopplingen mellan demokrati, medborgarskap och nation.

2. Beskriv välfärdsstatens utveckling under de första tre decennierna efter andra

värdskriget. Diskutera orsakerna till välfärdsstatenskris under 1970- och 1980.talet,

samt krisens politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. En av dessa

konsekvenser var ekonomins informalisering. Beskriv och diskutera de aktuella

informaliseringstrenderna inom ekonomin.

3. Redogör för T.H. Marshalls teori om medborgarskap och hur den har problematiserats

med utgångspunkt i dimensionerna genus och etnicitet.

Frågeområde 4: (Litteratur: J. Andersson, Janicke i Andersson, Janicke, Mirjaliisa

Lukkarinen-Kvist, Magnus Nilsson & Anna-Liisa Närvänen (red.) (2011); Andersson, Lars

(2008); Petersson, Kenneth, Ulf Olsson & John B. Krejsler (2014), Hylland-Eriksen (2010a;

2010b).

1. Hur har äldre omfattats av välfärdsstatens framväxt (beskriv i stora drag) och hur

diskuteras denna för synen på äldre och åldrande på olika sätt i forskningen om äldre?

2. Diskutera vad som avses med den sociala frågans återkomst. Gör historiska

jämförelser och diskutera likheter och skillnader.

3. I de två texterna (Hylland-Eriksen (2010a och 2010b) beskriver Thomas Hylland

Eriksen kortfattat den antropologiska synen på människan som en social och kulturell

samhällsvarelse. Han försöker fånga hur människan är både en produkt av samhället

och en skapare av samhällen.

Kultur och etnocentrism är centrala begrepp i hans beskrivning, och han argumenterar

för deras relevans för förståelsen av dagens värld.

Redogör kortfattat för hur Hylland Eriksen definierar och resonerar kring begreppen

kultur och etnocentrism.

4. I medierapporteringen om den senaste tidens händelser i Ukraina tals det ofta om

aktörerna i termer av kulturella kategorier. Det kan vara ukrainare, ryssar, tatarer, och

rysktalande, ukrainsktalande osv. Försök använda begreppen kultur och etnocentrism

i en analys av denna medierapportering. Beskriv konfliktens aktörer och diskutera i

vilka sammanhang kulturella kategorier används och av vem, när de inte används och

varför.

Några tips på mediesiter är:

Russia Today http://rt.com/

http://rt.com/

14

Ukraina Pravda http://en.pravda.com.ua/

BBC http://www.bbc.com/news/

Guardian http://www.theguardian.com/world

DN http://www.dn.se/

SvD http://wwwc.svd.se/

Frågeområde 5:

1. Vad betyder ”sexuellt medborgarskap” (Sexual Citizenship) och hur kan det

problematiseras ur ett intersektionellt perspektiv? (Referenser Bell och Chavez)

2. I Kompendium 1 hittar ni ett urval av artiklar från fack- och kulturtidskrifter som tar

upp frågor om medborgarskap. Diskutera två av dessa texter utifrån ett intersektionellt

perspektiv, hänvisa till minst två referenser ur den obligatoriska kurslitteraturen.

Fusk och plagiat

Plagiering av andra källor (dvs. att man kopierar andra texter utan att ange referenser,

antingen från litteratur eller andra källor såsom från Internet, andra studenters arbeten, egna

tidigare arbeten m.m.) betraktas som fusk. Ibland händer det också att man ligger för nära

ursprungstexten, vilket då kan bli betraktat som plagiat. Det är viktigt att omformulera det

man har läst, det är också på det sätt som man som student visar att man har förstått det man

har läst. Tänk också på att ett individuellt examinationsarbete måste vara en individuellt

framtagen text, även om ni har arbetat med frågorna i grupp – ni kan inte ge hela eller delar

av textavsnitt till varandra.

Lärare har en skyldighet att anmäla varje misstänkt fall av plagiering/fusk till

disciplinnämnden på universitetet. Om det visar sig att studenten plagierat text så kan man

som student bli avstängd från studier under en viss tid. Under den tidsperioden förlorar man

också rätten till studielån, tillika blir man avstängd från universitetets datorer.

För att slippa dessa problem måste ni alltså besvara frågorna genom att omformulera det ni

läser till egen självständig text samt referera till de källor ni har använt. Ligg inte för nära

ursprungstexten, använd noggranna referenser till ursprungstexten och markera med

citattecken samt korrekta sidhänvisningar när ni lånar direkta meningar eller delar av

meningar ur ursprungstext, ange även sidnummer om ni hänvisar till specifika resonemang

från en text.

Biblioteket har utvecklat en självstudieguide i syfte att förebygga fusk och plagiat. Den nås

via Biblioteket som rekommenderar att guiden används. http://noplagiat.bibl.liu.se

OBS! Tänk på att citera korrekt och att skriva självständigt!

Provkoder:

IND 1Seminarium 1 och 2 (Examinationsuppgift 1) 3hp.

GRU1 Vetenskaplig uppsats (Examinationsuppgift 2) 6hp

IND 1 Hemtentamen (Hemtentamen) 6hp

OBL 1. Seminarier (Deltagande)

http://en.pravda.com.ua/

http://www.bbc.com/news/

http://www.theguardian.com/world

http://www.dn.se/

http://wwwc.svd.se/

http://noplagiat.bibl.liu.se/

15

OBL 2. Work-shop diskursanalys (Deltagande)

16

Bilaga 1

Allmänna bedömningskriterier inom kunskapsområde 1:

Val av syfte, problem och frågeställning(ar)

Klarhet och konsekvens i formulering av syftet/problemet/frågorna G

Avgränsningens motivering och relevans VG

Val av ansats med teori och metod

Anknytning till litteratur i metoddiskussion G

Tydlighet i metod G

Etisk diskussion G

Kritisk hållning till metod VG

Kritisk hållning till teori VG

Genomförande

Tydlig redovisning G

Resultat

Tydlig redovisning G

Uppnåddes syftet med arbetet? G

Gestaltning

Språk: Är texten språkligt korrekt och läsbar för den publik arbetet är tänkt för?

G

Struktur/disposition: Finns en genomtänkt struktur i arbetet som läsaren kan

begripa genom rubriksättningen och textens organisering i olika delar? G

Röd tråd: Framstår arbetet som en helhet kring ett problem? G

Fokus: Fokuseras det viktiga i arbetet eller plottras uppmärksamheten bort? G

Genomförande: Har genrevalet genomförts väl? VG

Formalia G

Fotnoter, referenser: En instruktion utifrån ett system har delats ut.

Andra system kan väljas. Det viktiga är konsekvens och

fullständighet. Påståenden som inte är uppenbara samt citat bör

alltid åtföljas av en hänvisning till en referens. Hänvisningar

används också för att visa varifrån ett resonemang hämtats och för

att få stöd i ett resonemang från någon författare.

Inga Sakfel

Inga större uppenbara språkfel som stavfel och syftningsfel.

Inga fel i hänvisningar inom uppsatsen, till figurer, tabeller mm.

Deadline: Har manus lämnats in före deadline?

17

Formalia VG.

Språk: Är texten dessutom språkligt elegant och stilistiskt intresseväckande och läsbar för den

publik arbetet är tänkt för? VG

18

Litteratur


Andersson, Janicke. ”Åldrande och normalitet – från självdisciplinering till självpresentation”

i Andersson, Janicke, Mirjaliisa Lukkarinen-Kvist, Magnus Nilsson & Anna-Liisa

Närvänen (red.) (2011) Att leva med tiden. Samhälls- och kulturanalytiska perspektiv på

ålder och åldrande, Lund: Studentlitteratur.

Andersson, Lars (2008) ”Bilden av äldre”. I Andersson Lars (red) Ålderism, s 41–62. Lund:

Studentlitteratur *Bell, David (2000). The sexual citizen: queer politics and beyond. Malden, Mass.: Polity

Press: s. 10–24.

Berman, Marshall (2012) Allt som är fast förflyktigas: Modernism och modernitet, Lund:

Arkiv. Kap 1&2.

Carbin, Maria (2010). Mellan tystnad och tal: flickor och hedersvåld i svensk offentlig politik.

Stockholm: Stockholms universitet, 2010, kapitel 1 och kapitel 6: s. 11-20, 159-168. Finns

tillgänglig via internet:

http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-och-

samhalle/jamstalldhet/vald-i-nara-relationer/Mellan_tystnad_och_tal.pdf

Chávez, K. R. (2010). Border (In)Securities: Normative and Differential Belonging in

LGBTQ and Immigrant Rights Discourse. Communication & Critical/Cultural Studies,

7(2): 136–155. (Nättidskrift, finns tillgänglig via LiU-biblioteket).

Dahlstedt, Magnus & Anders Neergaard (red) (2013) Migrationens och etnicitetens epok.

Kritiska perspektiv i etnicitets- och migrationsstudier. Stockholm: Liber. Kap. 2,5,9.

Dahlstedt, Magnus (2009) Aktiveringens politik, Demokrati och medborgarskap för ett nytt

millennium. Stockholm: Liber. Kap 1,2, 3, 4.

Gaunt, David (2013) ”Kulturell och social ojämlikhet.” I Andersson, Lars (red)

Socialgerontologi, s 93–118. Lund: Studentlitteratur.

Giddens, Anthony (1996) Modernitetens följder. (Lund: Studentlitteratur)

Hall Stuart, Tony McGrew & David Held. ’The challenges of anthropology’, i

International Journal of Pluralism and Economics Education, Vol. 1, N0.3, 2010

Egeberg Holmgren, Linn (2011). Kapitel 3. Kan man vara feminist? Om man är man alltså,

ur IngenMansLand: om män som feminister, intervjuframträdanden och passerandets

politik. Uppsala : Uppsala universitet, 2011, s. 28–48. Finns på:


Eriksen - Hylland, Thomas (2010a) “The challenges of anthropology”. International Journal

of Pluralism and Economics Education, Vol. 1, N0.3, 2010

Kan hämtas på http://folk.uio.no/geirthe/Challenges.pdf

Eriksen – Hylland, Thomas (2010b) Kapitel 1 & 4: ‘Anthropology: Comparison and context’

& ‘The social person’, i Small Places, Large Issues: An Introduction to Social and

Cultural Anthropology (3rd Edition). London. Pluto Press. Kapitel 1 & 4. Kan hämtas på

http://site.ebrary.com/lib/linkoping/docDetail.action?docID=10479812&p00=small%20pl

aces%2C%20large%20issues



Hill Helena, (2010) En riktig revolutionär: klass, kön och politiskt motstånd i den svenska 68-

vänstern, Norma, nr. 2/2010: 115–131. (Nättidskrift, finns tillgänglig via LiU-biblioteket).

* Human Rights Watch/ Immigration Equality (2006) Family unvalued. Discrimination,

denial, and the fate of binational same-sex couples under U.S. law. New York: HRW/IE:

s. 52–60, 111–116. Ett utdrag ur den rapport som analyseras av Chávez, se referens ovan.




http://folk.uio.no/geirthe/Challenges.pdf



19

Hela rapporten finns tillgänglig på: http://www.hrw.org/reports/2006/05/01/family-

unvalued-0

Jonsson, Stefan (2005) Tre revolutioner: En kort historia om folket; 1789, 1889, 1989.

Stockkholm: Norstedts. Kap 1.

*Kompendium 1 – urval av artiklar om intersektionalitet och medborgarskap från fack- och

kulturtidskrifter Liedman, Sven Erik (1997) I skuggan av framtiden. Modernitetens

idéhistoria. Stockholm: Bonniers.

Lister, Ruth (2003). Citizenship: feminist perspectives. Basingstoke: Palgrave Macmillan,

kaptel 3,4,5: s. 48–142.

Marshall, T.H. (1992/1950) "Citizenship and Social Class", i: Marshall, T.H. & T.

Bottomore, (red.) Citizenship and Social Class, London: Pluto Press, ss. 3-51.

Norocel, Ov Cristian (2013) Konstruktionen av högerradikala populistiska maskuliniteter i

Sverige. En feministisk analys, i Det vita fältet II. Samtida forskning om högerextremism,

specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 2, s. 45–67. Finns på:


Petersson, Kenneth, Ulf Olsson & John B. Krejsler (2014) “Den sociala frågans återkomst” i

Thom Axelsson, Jutta Balldin & Jonas Qvarsebo (red.) Styrningskonst på

utbildningsarenan. Upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs. Lund; Studentlitteratur.

Sannerstedt, Anders & Magnus Jerneck. Den moderna demokratins problem

(Studentlitteratur 1994)

Schierup, Carl-Ulrik, Karin Krifors & Zoran Slavnic (2013) ”Social exkludering – om

migration och social utsatthet.” I Magnus Dahlstedt & Anders Neergaard (red) (2013).

Kap. 9.

Slavnic, Zoran (2006) ”Informell ekonomi och välfärdssamhället i omvandling.” I E.

Gunnarsson, A. Neergaard & A. Nilsson (red.) Kors & tvärs. Intersektionalitet och makt i

storstadens arbetsliv. Stockholm: Normal förlag.

Wasshede, Catrin (2005) Skägg eller kjol? Unga aktivistmän om maskulinitet och

femininitet, i Manlighetens omvandlingar: Ungdom, sexualitet och kön i

heteronormativitetens gränstrakter, red. Thomas Johansson, Göteborg: Daidalos, s. 81-

114.

*Yuval-Davis, Nira (1997). Gender & Nation. London: Sage, kapitel 2: s. 26–37.

Böcker i anslutning till metodundervisning


samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur (andra upplagan).

kapitel 1, 3 & 8.



Bryman, Alan (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber (andra upplagan). Kap

15.

Säfström & Östman (red) (1999) Textanalys. Introduktion till syftesrelaterad kritik. Lund:

Studentlitteratur (Ej obligatorisk)



Rekommenderad litteratur Anderson, P. (2000). Postmodernitetens ursprung. Göteborg: Daidalos

Bauman, Zygmunt. (19991) Modernity and Ambivalence. Oxford

Bauman, Zygmunt.(1994) Auschwitz och det moderna samhället. Göteborg:Daidalos




20

Bell, David (2000). The sexual citizen: queer politics and beyond. Malden, Mass.: Polity

Press

Björk, Nina. (1999)Sireners sång. Tankar kring modernitet och kön.Stockholm: Wahlström

& Widstrand

Bocock, Robert, Kenneth Thompson & Stuart Hall. (1992) Social and Cultural Forms of

Modernity.Open U/ Polity Press

Borevi, Karin (2002) Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället. Statsvetenskapliga

institutionen, Uppsala universitet. Kapitel 1 och 7.

Butler, Judith. (2005) Könet brinner. Stockholm: Natur och kultur

* Connell, Raewyn (2008). Maskuliniteter, Göteborg: Daidalos, kapitel 3.

Egeberg Holmgren, Linn (2011). IngenMansLand: om män som feminister,

intervjuframträdanden och passerandets politik. Uppsala : Uppsala universitet, 2011.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-145853 (Särskilt kapitel 4)

Gavanas, Anna. Domesticating Masculinity and Masculinizing Domesticity in contemporary

U.S Fatherhood Politics. Social politics 2004, 11(2) 247-266. Artikeln kan laddas ned här

(om ni är inloggade på universitetet): http://sp.oupjournals.org/cgi/reprint/11/2/247

Held, David.(1997) Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi

Göteborg: Daidalos

Horkheimer, Max & Theodor Adorno (1196) ”Kulturindustrin. Upplysning som

massbedrägeri”, ur Upplysningens dialektik. Göteborg: Daidalos 1996

Hultqvist, Kenneth & Kenneth Petersson (red.) (1995) ”Nutidshistoria: några inledande

utgångspunkter” i Foucault: Namnet på en modern vetenskaplig och filosofisk

problematik. Texter om maktens mentaliteter, pedagogik, psykologi, medicinsk sociologi,

feminism och bio-politik. Stockholm: HLS Förlag.

Johansson, Håkan (2008) Socialpolitiska klassiker. Malmö: Liber. Kapitel 4-6, 9-12.

Johansson, Thomas (red.) (2005) Manlighetens omvandlingar: Ungdom, sexualitet och kön i

heteronormativitetens gränstrakter, Göteborg: Daidalos.

Hylland Eriksen, Thomas. (1999) Kulturterrorismen.Nya Doxa.

Khayati Khalid (2011), ” Diaspora och gränsöverskridande medborgarskap, i Bevelander, P.,

Fernandez, C. & Hellström (red.) Vägar till medborgarskap, Arkiv: Lund

Liedman, Sven Erik (1999) Att se sig själv i andra. Om solidaritet.Stockholm: Bonniers

Månsson, Per (red) (1998): Moderna samhällsteorier. Stockholm: Rabén Prisma

Olsson, Ulf & Kenneth Petersson (2007) Tönnies som epistemisk figur i samtidens

styrningsproblematik i Johannes Fredriksson & Esbjörn Larsson (red.), Att rätt förfoga

över tingen. Historiska studier av styrning och maktutövning. Uppsala: Opuscula

Historica Upsaliensia 34

Olsson, Ulf, Kenneth Petersson & John Krejsler (2011) ”’Youth’ making us fit: On Europe as

operator of political technologies.” European Educational Research Journal. Vol. 10, No.

1. 1-10.

Schierup, Carl-Ulrik, Poe Hansen & Stephen Casles (2006) Migration, Citizenship, and the

European Welfare State. A European Dilemma. Oxford: Oxford U. P. Kap 1.

Strzelewicz, Willy. Mänskliga rättigheternas historia (Ordfront 2001)

Taylor, Charles.(1992) The Ethics of Authenticity. Harvard: Harvard UP

Tollin, Katharina (2011). Sida vid sida: en studie av jämställdhetspolitikens genealogi 1971-

2006. Stockholm : Stockholms universitet

* Wasshede, Cathrin (2008). "Fotboll, falukorv och öl eller kjol och hårspännen?": om

motsägelsefulla maskulinitetspositioner i den utomparlamentariska vänstern, i Fronesis:

Feminismen och vänstern, nr. 25–26: s. 145–149.

von Wright, George Henrik (2000) Myten om framsteget (Stockholm: Bonniers.

Yuval-Davis, Nira (1997). Gender & Nation. London: Sage


http://sp.oupjournals.org/cgi/reprint/11/2/247

21

Åmark, Klas (2005) Hundra år av välfärdspolitik: Välfärdsstatens framväxt i Norge och

Sverige. Umeå: Borea. Kapitel 1-3, 6, 8.

22