Moment 15 - Sinnesorganen

Medicin 1 Block II Moment 15

Sinnesorganen

Sinnesorganen

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Vilka sinnen handlar det om? gonen och synen

Munnen och smaken

ronen och hrseln

Huden och knsel

Nsan och lukten


Sinnesorganen

gat och synen Anatomi och fysiologi Norrkping

Lrare: Andreas Roup

gonen r organen som ger oss mjlighet a= se. Den bestr av era delar som har olika funkEoner. gats rrelser mjliggrs tack vare de 6 musklerna i gonhlan som kan spnnas och slappna av.


Sinnesorganen

gat och synen Anatomi och fysiologi Norrkping

Lrare: Andreas Roup

I genomskrning ser vi uppbyggnaden av gat. Den bestr av era lager. Runt hela gat har vi skyddande senhinnan, bindvvnad, som tcks lngst fram av hornhinnan. Hornhinnan skyddar gat genom a= vara slemhinna. Iris och pupillen reglerar Ellsamman hur mycket ljus som ska komma in i gat. Linsen i sin tur hur ljuset ska brytas in i glaskroppen. I glaskroppen nns en gelliknande substans med nring och vtska som gr gat fast och fortleder ljuset mot nthinnan lngst bak i gat. I nthinnan lngst bak nns receptorer fr ljusvgor, kallade tappar och stavar, som vers=er ljusvgorna Ell elektriska signaler, som skickas Ell hjrnan via synnerven.


Sinnesorganen

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

gat och synen Anatomi och fysiologi Lngst med hela nthinnan nns tappar och stavar som reagerar p ljusvgorna. Punkten som kallas Gula Flcken r den plats i nthinnan dr det nns est tappar och stavar samlade p minst yta. Det r nr ljusvgorna bryts via linsen och fokuset hamnar i gula cken som vi ser ngot som tydligast. Det r allts dr som ljuset samlas upp mest intensivt s a= vi kan se objekt tydligt med konturer och former. Som om jag E=ar p mi= nger och fokuserar p det s r ljuset som studsar frn mi= nger in i gat som hamnat i gula cken. Det som r runt om mi= nger hamnar p andra delar av nthinnan och ju lngre frn den gula cken ljuset hamnar desto otydligare blir de=a i vr syn. Vrt periferiseende r allts frn objekt vars ljusvgor hamnar allt lngre frn vr gula ck. Det r linsen som bryter ljuset s a= objekt vi vill E=a noga p hamnar i gula cken.


Sinnesorganen

Norrkping

Lrare: Andreas Roup 2014-03-19

Iris och pupillen reglerar hur stor mngd ljus som ska komma in i gats glaskropp. De=a r fr a= kunna fokusera mer eller mindre stora objekt p olika avstnd som krvs fr a= producera en klar och tydlig bild. Linsen mste samarbeta med iris och pupillen fr a= ljuset ska brytas p r= s=, s a= ljuset frn det objekt man fokuserar p ska hamna s nra gula cken som mjligt. Objekt som r nra och sm (1.) gr a= pupillen och iris drar ihop sig, samEdigt som muskeltrdarna i Strlkroppen formar om linsen s a= fokus hamnar mot gula cken i nthinnan. Objekt som r strre eller lngre ifrn (2.) leder Ell a= pupillen och iris vidgas s a= mer ljus kommer in i gat och som d underl=ar fr linsen a= bryta ljuset s a= samma storlek, som om objektet var nra, kan avspegla sig mot den gula cken. P de=a s= fr man en tydlig bild av objekt som bde r nra och p lngt avstnd.


Sinnesorganen

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

gat och synen Anatomi och fysiologi gat har ven e= gonlock vars funkEon r a= skydda mot skador och torrhet. Trkanalerna utsndrar en skyddande, saltrik, bakterieddande vtska som samEdigt fuktar gat. Det skyddar Ellsammans med gonlocket gat frn torrhet och skador. Fukten behvs fr a= en skyddande hinna skall vara ver gat, som ocks bidrar med a= ljuset bryts p r= s=.


Sinnesorganen

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Patologi SynnedsJning Synneds=ning innebr a= en paEent upplever sig f svrt a= se p lngt eller nra hll. versynthet innebr a= man fr svrare a= se tydligt p nra hll medan nrsynthet innebr a= man fr svrare a= se p lngt hll. Orsakerna kan vara mnga, ssom olika former av starr, men absolut vanligaste orsaken r brytningsfel i gats lins. Brytningsfelet gr a= fokuset p det avspeglade objektet i gat inte hamnar p den gula cken och drmed blir objektet otydligt. Diagnosen stlls hos en opEker eller gonlkare genom syntest. Behandling r glasgon, kontaktlinser eller eventuella laserkirurgiska ingrepp. Om det r starr behver de=a behandlas.


Sinnesorganen

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Patologi Gr starr Gr starr innebr a= det uppstr en grumlighet i linsen. Namnet har kommit frn a= pupillen hos paEenterna upplevs som gra. Sjukdomen r ovanlig hos unga och frn och med 60-rsldern kar risken a= utveckla det fr varje r. Orsakerna Ell gr starr r klumpar som formas i linsens inre vtska. Varfr det blir s vet man inte utan man antar a= det har med slitage a= gra. Dessutom vet man a= om paEenten r diabeEker eller anvnder mycket korEson s kar bengenheten a= klumpar bildas. Symptom: Smre och suddigare syn, kat behov av starkare ljus fr a= se klart och dubbelseende.

Diagnos: gonlkare genomfr syntest genom anamnes och ockulrbesiktning Behandling: Behvs o[ast inte men operaEon r den enda botande behandlingen i dagslget.


Sinnesorganen

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

rat och hrseln Anatomi och fysiologi rat bestr av 3 sektorer. Lngst ut har vi y=errat som bestr av hud och brosk, det ger rat skydd och stadga. Halva y=errat bestr av hrselgngen som r drygt en halv cenEmeter i lngd. Mellanrat bestr av trumhinnan, hammaren, stdet och sEgbygeln. Innerrat bestr av bggngarna, snckan, rontrumpeten och hrsel- samt balans- nerven. Tillsammans formar de e= komplext systemen som s=s i rrelse i samband med a= ljudvgor nr rat. E[ersom vi har tv ron kan vi lokalisera vart ljud kommer frn d de olika intensiteterna i ljudvgorna registreras av hjrnan och genom en matemaEsk utrkning kan man d rkna ut varifrn ljudet kommer. rontrumpeten r en gng som genom lu_ryck hller organen p plats och pverkar bde balans- och synsinnena.


Sinnesorganen

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

rat och hrseln Anatomi och fysiologi I mellanrat mts ljudvgorna frst av trumhinnan. De=a r en utspnd vvnad som s=s i vibraEon nr ljudet nr det. Denna fr i sin tur Hammaren a= vibrera upp och ner, som r kopplad Ell stdet, som d s=s i rrelse fram och Ellbaka. SEgbygeln i sin tur r kopplad Ell vvnad som r en del av snckan, som genom rrelseenergin som uppstr, har immerhr som brjar vibrera. Flimmer- hrens rrelser r de som sedan vers=s Ell elektriska impulser i hrselnerven som dre[er transporteras Ell hjrnan, som d gr a= vi hr. Det r vikEgt a= trycket i mellanrat r korrekt d vi annars inte skulle kunna hra tydligt och vl. Det r drfr vi fr Ellflliga hrselneds=ningar som en konsekvens nr trycket blir fr hgt eller fr lgt, exempelvis nr vi knner a= vi fr lock i ronen ssom nr vi yger. Lu[trycket regleras konEnuerligt nr vi gspar eller svljer e[ersom rontrumpeten r kopplat Ell svalget.


Sinnesorganen

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

rat och hrseln Anatomi och fysiologi Cellerna som kan uppfa=a intryck kallas fr sinnesceller. Dessa nns det miljontals av i innerrat och framfrallt i Snckan. Balansorganet si=er i bggngarna och hrselorganet si=er i snckan. De samarbetar och r bda fyllda av vtska. Genom frndrat vtsketryck sker balans- rubbningar och trycket i Snckan mste vara konstant fr a= hrcellerna i snckan ska fungera normalt. Som ni ser p bilden r varje hrcell i kontakt med hinnorna, som innehller vtska, som sa=s i rrelse av sEgbygeln. Ju mer hrcellerna svnger, desto kra[igare ljud (m= i decibel, dB) uppfa=ar man. Olika sjukdomar pverkar hinnorna och ger ifrn sig ljud, ex Tinitus.


Sinnesorganen

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

rat och hrseln Anatomi och fysiologi


Sinnesorganen

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Patologi roninammaPon roninammaEon uppstr nr immunfrsvaret akEveras i hrselgngen. roninammaEon innefa=ar allts endast y=errat. De=a kan uppst av era olika orsaker och den vanligaste r a= bakterier orsakar en infekEon. Andra vanliga orsaker r ronvax som nter mot trumhinnan eller mekaniskt slitage, ssom exempelvis a= man trycker in en tops och gnuggar mot trum-hinnan. InammaEonen leder Ell a= trumhinnan svullnar upp nr immunfrsvaret r akEvt inuE trumhinnan eller utanp. Symptom: Stark smrta i rat och framfrallt mellanrat dr trycket kar. Smrtan Elltar nr trumhinnan spricker.

Diagnos: Temperaturmtning + Otoskopi

Behandling: Paracetamol + eventuell anEbioEka. Ibland kan kirurgi behvas vid upprepade fall.


Sinnesorganen

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Patologi HrselnedsJning Hrselneds=ning r den nst vanligaste sjukdomen inom sinnena e[er synneds=ning. Sjukdomen kan har mna olika orsaker och generellt s= blir hrseln smre ju ldre man blir. Vaxproppar i rat r den vanligaste orsaken och r drmed o[ast Ellfllig. Dre[er r frsmrad rrelsefunkEon hos hrcellerna i snckan den vanligaste. De=a uppkommer normalt s= av slitage och ju ldre man blir desto mindre frmga fr hrcellerna a= kunna rra p sig. Ju mer rrelse i hrcellerna desto hgre ljud, och nr hrcellerna inte kan rra p sig lika mycket blir ljudet drfr frminskat, vilket i sin tur leder Ell a= paEenten upplever ljudvolymen som lgre n mnniskor med normala hrceller i snckan. Skador kan ocks orsaka hrselneds=ning. Diagnos: Hrseltest, uers p vrdcentral o[ast av sjukskterska eller lkare. Behandling: Hrselapparat som kan reglera ljudvolymen i rat och fungerar som frstrkare.


Sinnesorganen

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Tungan och smaken Anatomi och fysiologi Tungan r en enda stor krtelvvnad som producerar enzymer och som uppfa=ar smaker. Tungan bestr av e= antal tungpapiller som har, frutom enzymproducerande celler, e= antal smaklkar placerade vid dess y=erkanter. Smaklkarna r de som kan uppfa=a olika smaker genom a= ta emot proteiner p sina receptorer, lokaliserade p smakcellernas y=re kant. Observera a= vi endast kan uppfa=a smakerna S=, surt, salt, beskt och umami (buljong/olja).


Sinnesorganen

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Nsan och lukten Anatomi och fysiologi Nsan har tv vikEga funkEoner. Det ena r skydda oss frn infekEoner, dvs patogener, genom a= ltrera den lu[ vi andas igen. Filtreringen sker genom a= krtel- celler producerar snor, e= slem med vita blodkroppar och bakterieddande enzymer. Dess andra funkEon r a= registrera do[er. De=a sker genom a= lngst nsans vggar nns luktceller med receptorer fr olika do[proteiner som dr kan fastna. Nr en receptor blir sEmulerad skickas signalerna frn luktcellerna Ell hjrnan via nervbrer som kopplas om i huden strax bakom nsbenet.


Sinnesorganen

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Patologi Anosmi Anosmi r en sjukdom sin innebr a= paEenten fr nedsa= a= kunna knna do[er, och drav smaker. E[ersom vi endast knner 5 grundsmaker innebr do[en en stor del av vr totala smakupplevelse. En anosmisk paEent fr drfr vanligtvis nedsa= apEt. Orsakerna a= nedsa= do[ uppstr beror o[ast p tv orsaker. 1) InammaEon som uppst= och blockerar

luktreceptorerna.

2) Medfdda fel eller skador p receptorerna som leder Ell a= do[mnen ej kan fastna dr.

Diagnos: Anamnes, do[prov och eventuell biopsi. Blodprov och ockulrbesiktning vid infekEon Behandling: Vid inammaEon eller infekEon anvnds anEbioEka och/eller korEsonspray. Vid skador eller medfdda fel nns ingen behandling som r vedertagen i dagslget


Sinnesorganen

Norrkping

Lrare: Andreas Roup

Huden och knseln Anatomi och fysiologi Knsel beskrivs som frmgan a= kunna uppfa=a sin omgivning via huden. I huden har vi e= antal nervceller med trdar som slutar anEngen i lderhuden eller i verhuden. Olika nervtrdar kan uppfa=a olika knslor. De=a sker genom receptorer som anEngen s=s i rrelse eller som pverkas av olika former av energi, ssom vrmereceptorer som kan knna av just vrmeenergi. Det r komplicerat men sammanfa=ningsvis kan man sga a= olika knselkroppar har olika typer av receptorer som kan detektera olika saker i miljn, ssom smrta, berring, vrme och kyla.

Documents

Moment 15 - Sinnesorganen