This article was downloaded by: [University of Toronto Libraries]On: 09 October 2014, At: 20:32Publisher: Taylor & FrancisInforma Ltd Registered in England and Wales Registered Number: 1072954Registered office: Mortimer House, 37-41 Mortimer Street, London W1T 3JH,UK

Geologiska Föreningen iStockholm FörhandlingarPublication details, including instructions forauthors and subscription information:http://www.tandfonline.com/loi/sgff19

Zürich: Lehrbuch derMineralogie und Kristallchemie.Teil IProf. Dr. Paul NiggliPublished online: 06 Jan 2010.

To cite this article: Prof. Dr. Paul Niggli (1942) Zürich: Lehrbuch der Mineralogieund Kristallchemie. Teil I, Geologiska Föreningen i Stockholm Förhandlingar, 64:3,352-354, DOI: 10.1080/11035894209446088

To link to this article: http://dx.doi.org/10.1080/11035894209446088

PLEASE SCROLL DOWN FOR ARTICLE

Taylor & Francis makes every effort to ensure the accuracy of all theinformation (the “Content”) contained in the publications on our platform.However, Taylor & Francis, our agents, and our licensors make norepresentations or warranties whatsoever as to the accuracy, completeness,or suitability for any purpose of the Content. Any opinions and viewsexpressed in this publication are the opinions and views of the authors, andare not the views of or endorsed by Taylor & Francis. The accuracy of theContent should not be relied upon and should be independently verified withprimary sources of information. Taylor and Francis shall not be liable for anylosses, actions, claims, proceedings, demands, costs, expenses, damages,and other liabilities whatsoever or howsoever caused arising directly orindirectly in connection with, in relation to or arising out of the use of theContent.

This article may be used for research, teaching, and private study purposes.Any substantial or systematic reproduction, redistribution, reselling, loan,sub-licensing, systematic supply, or distribution in any form to anyone is

expressly forbidden. Terms & Conditions of access and use can be found athttp://www.tandfonline.com/page/terms-and-conditions

Dow

nloa

ded

by [

Uni

vers

ity o

f T

oron

to L

ibra

ries

] at

20:

32 0

9 O

ctob

er 2

014

352 ASJIXLANDES OCII KRITIKCI:. [Slaj-Olit. IOE.

illustrativa cscnipcl pB niagmor av dcnnn art ocli saininnnhanget inellan desamma och dc inalin-sknrn-bildnnde losningarna B ena sidnn ocli de fiilt- spatrikarc alkalina inaginornn R den andra tordc knappast biittre kiinna dcmonstreras, om inan cj viinder sig till djupbergarter, i villa Idsningarna tvingats avsiitta sina produktcr i inoderbergartcn sjalv.

Det kan \-am a\- intresse a t t i ansliitning till rcfcratet i korthct resumera de cgenskaper, som aro utmarkande for den senmagmatiska typ, till vilkcn Lahn-bergarterna hora. SHdana cgenskapcr Hro: Rikedom p i alkalier ocll vatten, kvartsfrihet eller -fattigdom, svarande mot occrmSttnad p5 baser, foriitoin alldiet framfiir allt jHrn ocli inagncsia. Iialk bchover ickc snknas i bcrgartcr av denna typ, till vilken bl. a. iiro a t t riikns kalkpegmatitcr och -graniter snmt helsinkiter, i d k a senarc magmans yngrc, cgentligt Idgmag- inatiska dcl utgores av en epidot-klorit-avdttande losning. Sarnmansattningen hos bcrgartcr av dctts slag talar e t t ofortydbart sprdk for c t t genetiskt sain- band niellan vattnct i magman och uppkornsten a\- den basrika samman- sattningen av dcnsnmina. 15 komma darmcd in pB frHgan om den djuparc liggande orsaken till alstrandet ax- dessa egcnartadc magmalosningar. Denna frdga har a\- L. ickc narmarc diskuterats, a w n om han till full cvidens klar- gjort losningarnas egenskap av restmngmor, liiirrorande frdn en differcntia- tion i en djupare liggande modcrmagma. Den i dctta snmmanhang anviinda bcteckningen li~istnllisationsdiffcrentiation syncs dock ref. ickc svara mot dct sannolika forloppet. OinstHndighetcrna tala snarare for, a t t den verk- sammn processen Hr a t t finna i en hydrolytisk spaltning av silikatmolekylerna i modermagman samt e t t ansamlande a\- basiska hydrolysprodukter i rest- Iosningen. Det iir dcnna foretcclsc, som enligt Bowen ligger till grund for bildandct av syenitcr och nefelinsycniter. Den torde eniellertid, sbsom ref. vid tidigarc tillfiille pipelrat, stracks sina verknbgar langre, och Hr sannolikt Even dcn yttcrsta orsaken till nlstrandet av sbdana estrema differentiations- produktcr som de hiir dislivterade faltspatfria jirn-magncsiarika losningarna.

Genom sin grundlighct och rikedom p B fakta, lilisom gcnom den objektiva och bindandc bcvisforeningen i resoncmangen Hr prof. Lchmanns nrbete nv oskattbart vlirdc och torde for de viktiga problem, som belysts, bliva av grundlaggande art.

A’ils Xtindius.

NIGGLT, Prof. Dr. PAUL (Zurich): Lchrbuch dcr Xneralogie und Iiristallchcmie. Teil I. Drittc, vollstiindig umgearbeitetc Auf- lase. XI1 + 666 s. test , 516 testfigurer och sakregister (s. G67-688). Bcrlin-Zchlcndorf 1911. Gebr. Borntraeger. Rmk. 19: -.

Den forsta upplagan av dcnna ofta anlitade och viillclranta larobok utkom (i c t t band) br 1920 i e t t onifbnw ungcfar motsvarande den nu foreliggande dclen, den andra oranligt kort h h t e r i t r k ddar (1924, 192G), r a r och en a\- dem ungcfiir av den forsta upplagans omfdng. Dcnna raskn foljd kan for- lrlaras dirmcd, a t t i forsta upplagan niincralsysteiiiatiken ej \-ar represcntcrad, cndast en forteckning over viktiga inincral och synonynicr forckom i slutet av boken, medan nndra upplag3ns andra del skulle utfylla denna lucks soin larobok i specie11 mineralogi. dven en tredje dcl var planerad, niiniligcn

Dow

nloa

ded

by [

Uni

vers

ity o

f T

oron

to L

ibra

ries

] at

20:

32 0

9 O

ctob

er 2

014

I3d G4. H. 3.1 AKMxLAKDEK OCII Kl(1TIKER. 353

uJIinerocoenologiei), ungefiir motsvarandc en utvidgning av forsta upplagans ss. 155-G35. Denna del utkoni cmellertid Anm. veterligt oldrig, mojligcn berocndc pd a t t den andra dclen som liirobok inom vidstriiekta mineralogiska krctsar upptogs mcd mycket blandade kiinslor: den behiirskas i sina forsok till systematisk mineralorersikt helt av ofta pcrsonliga kristallmorfologiska synpunkter som franigdngna ur de ddtidn gittcrstrukturclln erfarenheterna, vilka vid den tidpunktcn i inbnga hiinseendcn voro i storn delar otillriickliga. For liittare orientering inom dessa larobocker och for de praktiska tilliimp- ningarnas bruk utkoiil 1927 pH sainma fiirlag aTabcllen zur allgemeinen und speziellcn Jlineralogicr (SVI + 300 s. med register, 225 fig.) i latthanterlig och v5l t i l lr~ttalagd anordning. - I den nya upplagans titcl i n g t sorn ny term uKristallchemic~), underforstitt kristallstnikturliiran; denna bctcckning motsvarar siledes ej ardclning C: u1iristallchcinio i den andra upplagan. Genorn denna utvidgning blev en fundamental omlaggning av den kristall- geometriska Krobyggnadcn nodvandig. Efter forsta kapitlcts 19s sidor (OGrundlagen der I~ristnllgcoinetric))) med sarskild bctoning n.v laran om punktsymmetricn och mcd rationalitctslagcri som scpcialfall hiirav, foljcr diirfor kapitel 2 (s. 199-340: DGcomctrischc Grundlagen dcr Iiristallstruktur- lehre und I~ristallstercochcniio) mcd en konsckvcnt genomford diskussiou av punktgruppcringar i form a\- inolekulara och kristallina konfigurationcr, dc senare dd sammnnfattadc soul kcdjegrupper, skiktgrupper och trcdimcn- sionclla (rums-)gruppcr. I kapitlcn 3 (s. 3 4 1 4 4 9 : nDas I~orrespondenzprinzip zwischcn . phiinomenologischer und struktureller Kristallkunde. Die Grenz- fliichen, das Wachstuni, die \‘erforiiiung und Zerstorung der Kristalle,) och 4 (s. 450-GGG: $Die Iiristallart. Grundbegriffe und JIethoden der Charak- tcrisicrungo) diskuteras diircfter, delvis under hclt nya betoningar och med nyt t illristrationsmateriol, fundamentala frdgor ur liiran om kristallerna; incdan kapiteloverskriften i forstn fallet ger en forestiillning om innehdllet, framgdr dct inindre tydligt ur den sista kapiteliiverskriften: hiir diskuteras dcls den morfologiska karakteriscringen av kristaller pb statistisk grundval, dels iignas ,vinkel- och aselforhdllandcnas rclationer en ingdendc uppi irk- samhet, dels slutligen definicras, avgriinsas och belyscs bcgrcppen isomorfi, isotypi, morfotropi och polyinorfi mera ingiendc. I dessa fyra kapitel i n g h sdledes mycket av det soin i den foregicndc upplagan var sammanfort under avdelningarna B: kristallfysik och C: kristallkemi. For fortsiittningcn, alltsd fortfarande under boktitcln ))Allmiin mincralogi, utlovas i en niista del inom ramen av kapitel 6 under iivcrskriften s?tIinernlpliysikn en ingdendc behand- ling nv mineraloptik ocli rontgcnomctri, incdan e t t omfdngsrikt sjiittc kapitel skall belysa kristallkcniin som specie11 kristall- och mincralliira.

Soin man Lorjat viirija sig r i d frbn fijregdcnde upplaga iiro inom larobokens rain infogade helt nya och nyaste ron ocli erfarenheter frdn tillsvarande gebit i betxdligt stiirrc omfattning an i vanligt fall en liirobok eljes brukar tillita sig. Aven historiska rctrospektiv iiro ofta nyn och illustrationsmnterialet iir ovcrsiktligt, det nyn originellt och det frdn foregdende upplaga iivcrtagnn. incst till halften forminskat. Darigenom har bokcn tilltagit i kompakthet, ocli trots nigot inindre forinat torde genonl nya, mindre stilsorter (i den fore- liggandc upplagan 44 rader mot 42 i vanligt tryck, 18 inot 50 i pctitstil) dct reclla innchbllct ha okat ganska bctydligt. Det gllldc namligen, soul forf. understrykcr i forordet, att havda mineralogien soin sjiilvstiindig vetcnskap gcnoiu a t t finna en medelviig mcllan uppgiftcn a t t inedilcla hunskap samt

23-42OOGO. G . F . F . 10 $2.

Dow

nloa

ded

by [

Uni

vers

ity o

f T

oron

to L

ibra

ries

] at

20:

32 0

9 O

ctob

er 2

014

354 AXJIxLAXDEN OCB KRITIKER. [Xaj-Okt. 1912.

viicka intrcssc for objcktct H ena sidan, och den arbetsviig, soxn i huvudsak framliiirer den allmanna lagbundenheten, men har inindrc intrcssc till overs for kristallartcns skiftandc mingfald d andra sidan. Dcnna senarc arbetsvag IHtcr Iatt kontaktcn rned msngfalden i naturen gb forlorad.

Den andra delcn, och i synnerhet sjiitte kapitlet rued dess forsok a t t gruppera atoinforbanden inom likartade och oliliartade atonisorter, bor sdledes emotscs mcd spiint intresse.

I€. G. B.

KLOCEXASX-RA~IDOIIR, Lchrbuch der JIineralogie, z d f t c voll- stiindig umgearbeitetc Auflage. Ferdinand Enke, Stuttgart 1912. RJI 31.-, inb. 36.80.

dt t , mitt under viirldskrigets ekononiiska tryck, i Tj-skland utgiva nya upplagor ax- stora niineralogiska liirobiicker niistc tolkas son1 allvarliga forsok att trots allt bcfordrs vetenskaplig bildning. E j minst dokumenteras detta genoin det utmarkta skick i villiet ovan angiven liirobok kunnat framliiggas, tryckt p i utmHrkt papper och rikligen forsedd incd val utforda figurer och tabeller.

Redan efter 7 br har en ny upplaga av Iilocktnann-Ramdohr’s mineraloni m r i t av behovct pbkallad. I en aninalan av den 11 upplagan i G. F. F. 1 6 5 anfordc jag a t t diir inoxn den speciclls mincralogicn den gainla systcmatiska uppstiillningen frdn Klockinanns dagar i viisentliga dclar bibchbllits, under det a t t inledningskapitlen och den alliniitina delcn redan dB hclt oinarbctats. I forcliggandc upplaga har den allmiinna delcn i huwdsak bibchbllits ofor- iindrad frdn forcgdcndc upplaga under dct a t t den spcciella dclcn - oSpeziellc JIineralogic und Jlineralbeschreibung, - nu liclt omarbetats, siirskilt be- traffande mineralens grnppering och formelbetcckningcn. Harvidlag har Ramdohr i stort anslutit sig till den systeruatik som konimit till uttryek i Struntz’s JGneralogischc Tabellen, som ocksb angives i foretalet.

Den allmiinna dclen kan mcd hiinsyn till de obetydliga iindringarna frdn foregbcndc upplaga hiir forbigss med blott e t t pbpekande a t t kapitlct om dc tckniska mineralen, nu beniinind AIineralnutzung)) i stiillet for utech- nischc JIineralogie)), ndgot oinredigerats och fullstiindigats.

Bctraffande den speciella delcn belyser Ramdohr i dess inledandc kapitel om DSystcniatik und Komenklaturo den principiella inneborden av bibehillns och nytillanipade indelningsgrunder. Betriiffande den systematiska gruppe- ringcn av mineralen siiger sig forfattaren viljn gora minsta mojliga avvikclscr frHn den systematiska grupperingen i Strunz’s Tabellen, soxn anses komma att , crsiittande Groth-JIielcitncrs tidigare tabeller, i sanima xnlin som dessa tidigarc gjort, liggn till grund for muscalt systematiskt ordnande i den niirmarc fram- tidcn och n r s system diirfor i inojligastc I n h b6r stabiliscras.

Hux-udindelningen i dc stora xiiincralklasscrna bibehdlles i stort , iivcn om vissa justeringar aven hiirutinnan genomforts. S t t. ex. forcs nu niobat- tantalatgruppens mineral till oxidklassens fjiirde avdelning, RO,-foreningar; titanit samrnanfores jamtc hela raden av dc siillsynta zirkonsilikaten med zirkon till en avdelning Zr-, Ti-, Nb-, Bi-silikat under gruppen nesosililiat. (orthosilikat).

Dow

nloa

ded

by [

Uni

vers

ity o

f T

oron

to L

ibra

ries

] at

20:

32 0

9 O

ctob

er 2

014