This article was downloaded by: [UQ Library]On: 04 November 2014, At: 14:32Publisher: Taylor & FrancisInforma Ltd Registered in England and Wales Registered Number: 1072954Registered office: Mortimer House, 37-41 Mortimer Street, London W1T 3JH,UK

Geologiska Föreningen iStockholm FörhandlingarPublication details, including instructions forauthors and subscription information:http://www.tandfonline.com/loi/sgff19

Probleme derNaturwissenschaften erläutertam Begriff der MineralartPaul NiggliPublished online: 06 Jan 2010.

To cite this article: Paul Niggli (1950) Probleme der Naturwissenschaften erläutertam Begriff der Mineralart, Geologiska Föreningen i Stockholm Förhandlingar, 72:2,225-226, DOI: 10.1080/11035895009454149

To link to this article: http://dx.doi.org/10.1080/11035895009454149

PLEASE SCROLL DOWN FOR ARTICLE

Taylor & Francis makes every effort to ensure the accuracy of all theinformation (the “Content”) contained in the publications on our platform.However, Taylor & Francis, our agents, and our licensors make norepresentations or warranties whatsoever as to the accuracy, completeness,or suitability for any purpose of the Content. Any opinions and viewsexpressed in this publication are the opinions and views of the authors, andare not the views of or endorsed by Taylor & Francis. The accuracy of theContent should not be relied upon and should be independently verified withprimary sources of information. Taylor and Francis shall not be liable for anylosses, actions, claims, proceedings, demands, costs, expenses, damages,and other liabilities whatsoever or howsoever caused arising directly orindirectly in connection with, in relation to or arising out of the use of theContent.

This article may be used for research, teaching, and private study purposes.Any substantial or systematic reproduction, redistribution, reselling, loan,sub-licensing, systematic supply, or distribution in any form to anyone is

expressly forbidden. Terms & Conditions of access and use can be found athttp://www.tandfonline.com/page/terms-and-conditions

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

14:

32 0

4 N

ovem

ber

2014

B(1' i l . 11. 21 A S M ~ L A S U E N OCII KlUTIKER 225

i,iile viil valt ocli presenterat i en klnr ocli tilltalnnrlc forni. Vid den niidviiii- ,1i9, oInritningcn av fiirut publicernde kartor liar auktorsnaninet alltid kor- rekt nngivits. I c t t fall syncs dock dennn princip ha drivits alltfor Idngt: I,rofi]cn gcnom fjHllkcdjan Tit1 Tome Triisk nngivcs sefter P. J. Holniquisto, Illell Ilpptager e t t o~-erskjutniiigsplnii under Irnssitjiikko-Kuolja, rillict innc- bzr just i r l o t ~ : i t ~ ~ i i till Holniqnists ~ippfnttning. Hiir har en i v5r fjallgeologis utceckling en ghig central iiiotsiittning i uppfnttninpr utp1:innts. Diircmot iir (let riil ndgot. rent ritfel, a t t iiu ,i R. Korins knrtn over I'iistnn5fSltct ni. m. kritali liar fAtt en utbrediiins, so111 snnrast rnngerar in tlen i (let cgcntlign 1lrbergc t .

~erggriiiidsknrtnn, nu i cii fiirg utoin svnrttryckct, iir inyckct. redig ocli GrerskBdlig. FrAgn ar viil blott, 0111 overskjutningarna i urberget born frani- triida SB starkt i knrtbildcn, niir fjiillkcdjniis iiverskjutniiignr iiro utcliininadc. ;ice11 deli nptillkoninn kartaii ijrer nialni- ocli mincralfyiidigIieter iir bra.

IJoken iir i ti1lt:ilnnde grad fri frAn storaide tfyckfel 0. dpl. En mnliir liar (lock traffnt uppgifteii om Inlitlets hittillsvnrnnde produktion n r kobolt, i (let i t t diir i stiillet nnforts siffrornn for koboltnialni (med c:n G yo kobolt). JIotsv-nrandc uppgifter i forsta upplngan Tor0 betydligt riktignre.

Totalintryckct a\- den iiya upplngan iir eniellertid nipcket gott. Den, soni tyckcr, att en del detaljcr b o d e 11% presenternts nnnorlundn, iin \-at1 JIag- nusYoii och Lundqvist hn gjort - ocli (let Lira viil de flcsta fnckniiin tyckn Atininstone p3 niigot stiille i boken - m k t e i dln fall erkiinnn, ntt inga iiu kuiidc ha bcliandlat Hninct biittre, iin r n d tlessn IiAdn Iia gjort.

I'cr Geijer _- -. -

PAUL NIGGM: I'roblenie dcr Kntur\~isscnsclinften erliiutcrt am Begriff der Jlineralnrt. Verlng Birkhiiuscr. The1 19-19. 2 10 s., 100 testfig. Pris i linnebnnd Schweizerfr. 18: 50.

E t t rikt livs erfarcnheter, e t t rikt livs tnnknr ha Lurit frukt i en bok p5 240 sidor. h in i i la rcn skullc 11n w l a t sc snnipa iiineliY1 p,i xiiiiist dubbla antnlct sidor. Sjiilr siigcr Kiggli i foretnlet, a t t hans bok i forsta linnd riindcr sig till biologer och kcmister. Men for biologernas del bordc nog boken i sin lielhet och alldclcs siirskilt det tredje kapitlet, dct sorii Itnndlnr orn kristnllcii soni indiriduell foretcclse, hn gjorts nrseviirt mcra Iiittsniiilt.

noken borjnr med cn filosofisk utblick mot naturvetensknpens nib1 ocli eii filosofisk aiialys ax- forutkittitingania. for en wtciisk:iplig uppfnttning a\- nnturen. Forf. 6vergdr dHrcfter till en skildring a\- nnturforskiiingens all- niiiniin mctoder. ' i a en bctrnktelse over artbcgreppcts griindsten - individen - koninicr han in p5 kristalleriin. Forstn figurcn yisnr feni foriner a\- kristal- liscrad kvnrts. Jlcd tanke p i biologeriia hndc det knnskc w r i t bsttre a t t borja nicd stensnlt cllcr blyglans. Xfi, steiisaltct konimer Iiiiigre frani i bokcn i kapitlet orn den krista1lstrul;turella ty~~klassificcrinjicri (f6r a t t nu oversiittn rubriken orclagrnnt). lliirefter gBr Xiggli in pd idcnlet kontra wrkliglictcn - nlla dc f:iktorer, soiii pdverka cllcr dtniinstoiie soka pbverks kristallbild- ningen och dc fiirdiga kristnllernn i nnturen, iiveiisoni alln de komplikntioner, 1-ilka sdluiidn kiinna uppstd.

Eftcr en blick p K liirnn 0111 miiicrnlnssocintioiicr bclyser Niggli p:i e t t pnr

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

14:

32 0

4 N

ovem

ber

2014

T. S. LovmIsc: Rock nltcrntion as a guidc to ore - Enst Tiiitic district, Utah. - Econoniic Geology, JIonograpll 1. Urbana, Illinois 1949. IT + G4 sr, 12 fig., 5 111. I’ris s 2: 50.

Bland nyutkonimeii :uiicrikairsk inalnigeologisk littcrntur under de sciiaste 3 dreii liar dciina skrift - jhnitc It. H. Sales och Charles Ncycr: Wall rock altcration a t Butte (A. I. A[. E., Techn. I’nbl. 2-100, 1948) - blivit en av dc iiicst uppiniirksamninde. Dcn belinndlnr i Iiuvudsak Iiydrotcrmnl 01n\aiidIirig och diirnied forcnnd malnibildiiiiig sanit i syiiiicrhet. relntioncii mcllan iiialill- biltlningen ocli olika pcrioder av onivnndliiig i tit1 ocli rum iiied Iiiirisyn till lntcrala och vcrtik:iln foriiiidringnr inom w r j e oniv~ndlingsperiorl. l’libli- kntioiieii f i r diiriiied tlclvis kar:iktiircn av ett. inlsgg i diskussioncn, liuiu\-itln den Iiydrotcrn!nla onivnnilliiigcn w r i t miltidig nied iiinliiibildiiingeii eller 0111 de olikn oiiimiidliiigszoncrna lilrriira f rh i olikn slag av Iosningar, verk- saninin under avseviirt skilda tidsperioder. Dct Rr till dcnna seiiarc upphtt- ning, fijrf. ocli lians 11 n:imngivna nietlarbctarc nnslutn sig. Ulidersiikiiilipen iir utfiird i Tintic-clistriktct, Utah, c t t a\- U. S. 11:s viktigastc gruvdistrikt, vilket producerat nictnller till c t t viirde a r -100 000 000 dollar, och bl. a. inryniiiicr cn av viirltlcns riknstc silvcrgruvor, Tintic Standard Iiiinc. Den geologiska situationen inoiii onirAtlet. Ar i kortlict foljande. Doniinernnrle bcrg- nrtcr iiro pdcozoiskn scdinicnt, bcstjcndc av knlkstcnnr, dolomitcr och skiff- rnr ocli vms dtlsta lctl utgiircs a\- knmbrisk kvartsit (Tintic quartzite). JIRktiglietcn a\- hela dctta koniplcs uppskattas till 4 000 111. Scdiincntcii iiro llelvis tiicktn a\- tcrtiiira lavor av ryolitisk sninniansiittniiig (I’ackard rhyolite) jiinitc t d f c r och ngglorncrnt. Onirddct liar vnrit utsntt fiir intensiv vcckiiing nicd ntfoljandc tnlrika forknstningn rctlnn i pretcrtiiir tid. Untlcr liordil- lcrans orogcncs intciisificrndcs dessa vcckniiigsriirclscr i sninbnnd nictl viil- kanisni och intrusion nv nionzonitcr ocli kvartsporfyrcr. Hydroterninl oni- vnntlling liar lokalt pivcrknt nlla dessn bcrprtcr, nicn liinlnicrna, son1 iiro yngrc iin intrusiveii, ha cntlast pttriiffats i Lcrgartcr under vulkanitscrien. JIaIincrna bcstd dcls a\- konipaktniahiicr mcd silver, bIy ocli zink, d k a forc- kommn soin mplaccmcntso i kaiiibriska kalkstcnnr (Opliir linicstonc), t l c l ~ soni g6ngar i den underliggande kvnrtsiteii (Tintic quartzite), fijrnndc koppr- kis, guld och tcllurider. Iioni~~aktiiialnicr~in iiro i rcgcl nariiinst oingiviia iiv en zoii av pyrithaltig jnspis, vilkcn i sin tur utAt foljcs nv Iiydroterinol doloiiiit.

Forf, iiidelnr den hydrotcrnialn aktiviteten iiioni omrddet i 5 pcriodcr: 1. AItIsta ofyndign periodcn. 3. Jlcllcrsta ofyncliga pcriodcn. 3. Tngstn ofyndiga periodcn. 4. AMre produktivn periodcn. 5 . Produktiva pcriodcn.

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

14:

32 0

4 N

ovem

ber

2014