Transports upphandlingsguide

Innehåll

Transports Upphandlingsguide ........................................ 5

Vad är en offentlig upphandling? ................................... 6

Hur fungerar en upphandling? ...................................... 11

Sammanfattning av upphandlingsprocessen ................................................. 17

Lästips för fördjupning ................................................... 18

Bilaga

Krav i förfrågningsunderlaget vid samhällsbetalda taxiresor ........................................ 19

Innehållsansvariga: Matts Haglund: organisationssekreterareMattias Schulstad, utredareOmslagsfoton: Jan Lindkvist, Lars Forsstedt

© Svenska Transportarbetareförbundet 2015

5

Transports Upphandlingsguide

Denna guide syftar till att beskriva vad en offentlig upphandling är samt hur den går till. Målet med guiden är att den ska ge Transports personal och Transports förtroendevalda verktyg för att få in krav på kollektivavtal i offentlig upphandling.

6

Vad är en offentlig upphandling?

Offentlig upphandling är en process för inköp av varor och tjänster som görs av den offentliga sektorn (stat, kommun och landsting). Den regleras av särskilda lagar och regler som beslutats på EU-nivå men är en del av svensk rätt. I Sverige är det huvudsakligen Lagen om offentlig upphandling (LOU) som reglerar vad de upphandlande myndigheterna ska förhålla sig till när de genomför en upphandling.

Syftet med alla upphandlingsregler är att konkurrensen mellan olika leverantörer inom EU-gemenskapen ska öka för att därmed minska kostnaden för varan eller tjänsten.

Att genomföra en offentlig upphandling är en komplicerad process. Därför har man samlat en mängd kompetens på området hos den nya Upphandlingsmyndigheten. Myndigheten startades 1 september 2015. Alla som har frågor gällande upphandlingar kan vända sig hit. De som arbetar på myndigheten är främst jurister.

Även om upphandlingar handlar mycket om olika juridiska tolkningar, som görs av tjänstemän, är det i slutändan våra politiker som bestäm-mer vad en upphandling ska innehålla. Det är politikerna som fattar besluten. Inte jurister och tjänstemän. Därför är det viktigt att påverka både politiker och tjänstemän.

VARFÖR ÄR UPPHANDLINGAR VIKTIGA FÖR TRANSPORT?

Varje år upphandlar kommuner, landsting och stat varor och tjänster till ett värde av ca 765 miljarder kronor (2012)1. Inom flera av våra branscher (taxi, bevakning, sophantering och återvinningsstationer, slamsugning, transpor-ter till byggen och stora infrastrukturprojekt etc.) är den offentliga sektorn en betydande kund.

I och med att politiska beslut, från EU och hela vägen ner till den lilla

1 http://upphandling24.idg.se/2.1062/1.556237/offentlig-marknad-storre-an-vi-tidigare-trott

Varje år används 765 miljarder skattekronor i upphandlingar.

7

landsortskommunen, påverkar våra medlemmars arbetsvillkor måste vi agera.

För förbundet centralt handlar det om att påverka på både EU-nivå och nationell nivå. För lokalavdelningen handlar det om att påverka på både landstingsnivå och kommunal nivå. Med hjälp av detta struk-turerade arbete kan vi påverka upphandlingarna – och därmed säker-ställa våra medlemmars villkor.

Förbundets mål är att få in krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Om upphandlaren inte kräver kollektivavtal ska Transport se till att den leverantör som vinner upphandlingen tecknar avtal.

HUR PÅVERKAR EU:S REGLER SVENSKA ARBETSVILLKOR?

Varje år upptas en mängd EU-regler i svensk rätt och blir en del av vår lagstiftning. Ett exempel på detta är upphandlingsdirektivet från 2004 som reglerar de offentliga upphandlingarna. Reglerna är gemensamma för samtliga EU-stater och följande fem grundprinciper måste, enligt direktivet, beaktas vid en upphandling:

1. Principen om likabehandling – alla potentiella leverantörer ska ges så lika förutsättningar som möjligt.

2. Principen om icke-diskriminering – den upphandlande enheten får inte införa krav som endast svenska företag känner till eller kan utföra vid utformandet av förfrågningsunderlaget. Alla som vill ska kunna lägga ett anbud och vinna uppdraget.

3. Principen om transparens – upphandlingsprocessen ska känne-tecknas av öppenhet och förutsägbarhet. För att anbudsgivarna ska ges samma förutsättningar måste förfrågningsunderlaget innehålla samtliga krav på det som ska upphandlas.

!

8

4. Principen om ömsesidigt erkännande – intyg, betyg och certifikat som utfärdats av behöriga myndigheter i något annat EU-land måste godtas i Sverige. En upphandlande myndighet ska enligt denna princip godta varor och tjänster från ekonomiska aktörer under förutsättning att dessa godtas och säljs i annat EU-land. Men här finns det en del undantag. Det gäller exempelvis för branscher som bevakning och taxi.

5. Proportionalitetsprincipen – upphandlande myndighet får inte ställa större krav på leverantören eller leveransen än vad som be-hövs och vad som får anses vara ändamålsenligt för den aktuella upphandlingen.

När Sverige implementerade direktivet valde man att inte lägga in särskilda regler eller särlagstiftning. Istället gick Sverige väldigt långt åt andra hållet och valde att implementera direktivet i sin helhet. Detta ledde till att vår kollektivavtalsmodell blev utmanad i och med att den på flera sätt strider mot EU:s nuvarande upphandlingsregler.

Detta blir extra tydligt när man till exempel läser Konkurrensverkets upphandlingsriktlinjer där de skriver att det inte är tillåtet att ställa krav på tecknade kollektivavtal. Här framgår att den upphandlande myndigheten ska behandla alla, som vill få affärskontrakt med den of-fentliga sektorn, lika.

Följden har blivit att många upphandlande enheter skrämts från att ställa några krav alls. Upphandlarna har i många fall inte ens vågat pröva att ställa krav på schysta arbetsvillkor såsom kollektivavtalsen-lig lön, arbetsmarknadsförsäkringar och avtalspension (se exempelvis på krav i bilaga 1). Den främsta orsaken har varit risken att förlorande anbudsgivare överklagar tilldelningen på upphandlingen utifrån de fem principerna ovan.

NY LAGSTIFTNING 2016 ÖPPNAR FÖR NYA MÖJLIGHETER

Beslutet om ett nytt upphandlingsdirektiv antogs i januari 2014 av Eu-ropaparlamentet. Direktivet kommer att implementeras i Sverige och de övriga EU-länderna under våren 20162. De nya reglerna ska öka kvaliteten och ge mer valuta för pengarna vid offentliga upphandling-ar. Förändringarna syftar till att den upphandlande myndigheten ska

2 http://www.europarl.europa.eu/news/sv/news-room/content/20140110IPR32386/html/Nya-upphandlingsregler-ska-%C3%B6ka-kvalit%C3%A9n-och-ge-mer-valuta-f%C3%B6r-pengarna

9

fokusera på det ekonomiskt mest fördelaktiga priset och inte på det lägsta priset, som nu är fallet. Med de nya kriterierna kommer myndig-heterna att lägga mycket mer vikt vid kvalitetsaspekter såsom krav på goda arbetsvillkor. Enligt det förslag som lades fram 1 september 2015 av regeringens utredare ska krav på lön, arbetstid och semester alltid ställas vid en upphandling3.

Det har varit väldigt mycket diskussioner om hur det nya direktivet kommer att påverka upphandlingarna i Sverige. Den kanske största diskussionen har handlat om vad som står under paragraf 18.2:

Frågorna har varit flera och kretsat kring vad detta egentligen betyder. Vad är EU:s syfte med formuleringen? Innebär texten ovan att man ska ta hänsyn till det som räknas upp eller kan man ställa krav på detta? Utifrån vilket svar som erbjuds följer den viktiga följdfrågan: Vad be-höver ändras i svensk lag med det nya direktivet?

Arbetsmarknadens parter är inte överens om tolkningarna. Facket me-nar att det nya direktivet kommer påverka LOU kraftigt medan arbets-givarna hävdar att i princip inga ändringar kommer att behöva göras.

Den socialdemokratiska regeringen och Civilminister Ardalan Sheka-rabi (ansvarig för upphandlingar) har dock varit tydlig och sagt att

3 http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2015/09/sou-201578/

[…] lämpliga åtgärder för att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldig-

heter som fastställts i unions-rätten, nationell rätt, kollektivavtal eller i internatio-nella miljö-, social- och arbetsrättsliga be-stämmelser som anges i bilaga X.

10

alla upphandlingar ska ställa krav på goda arbetsvillkor för de som är anställda att utföra den upphandlande tjänsten efter implementeringen av det nya direktivet under våren 2016.

SÄRSKILDA KONTRAKTSVILLKOR – VÅR CHANS ATT PÅ-VERKA

Vilka krav kan upphandlarna ställa? Den rådande uppfattningen är att upphandlarna inte kan ställa krav på tecknade kollektivavtal. Anbuds-givarna kan inte heller kräva att utföraren ska följa hela kollektivavta-let. Detta beror bland annat på att en del av innehållet i kollektivavta-let binder den som tecknat avtalet till dispositiv lagstiftning.

Däremot kan upphandlarna, under det som benämns särskilda kon-traktsvillkor i förfrågningsunderlaget, ställa krav på exempelvis lön, arbetstid, försäkringar, pensioner, arbetsmiljö och utbildning som anbudsgivarna ska följa. När det gäller de särskilda kontraktsvillkoren kan den upphandlande myndigheten ställa nästan vilka krav de vill så länge alla kan lägga anbud. Transport kan här vara behjälpliga så att rätt krav ställs.

11

Hur fungerar en upphandling?

Förfrågningsunderlaget är det dokument som skickas ut när själva upphandlingen genomförs. Det som står i underlaget är bindande för samtliga anbudsgivare och den som lämnar det bästa budet vinner upphandlingen.

För att få in våra krav måste vår förståelse för de offentliga upphand-lingarna öka. Om vi ökar vår kunskap om hur offentliga upphandling-ar fungerar och stärker våra relationer med politiker och tjänstemän får vi lättare att ställa krav i de upphandlingar som rör våra medlem-mar. Genom att vara en del i de 13 stegen, som beskrivs nedan, kan avdelningen få maximalt inflytande över processen.

UPPHANDLINGEN STEG FÖR STEG

En upphandling pågår oftast mellan 1-4 år. Processen består av olika steg där politiker och tjänstemän har olika roller. Det exempel vi an-vänder oss av i denna vägledning kommer från Trafiknämnden i Stock-holms Läns Landsting.

1. Idéstudien

Det första steget i en offentlig upphandling är att trafiknämnden (po-litikerna) fattar beslut om att tjänstemännen ska påbörja en idéstudie. När arbetet med studien påbörjas är det viktigt att avdelningen kom-mer in så tidigt som möjligt i processen.

Om avdelningen är med från start blir det lättare för oss att informera om varför krav på bra – och schysta – arbetsvillkor är så viktigt. Många som arbetar med upphandlingar idag har väldigt låg kunskap om den svenska model-len och vad ett kollektivavtal är. Därför måste vi säkerställa att de förstått varför vi ställer de krav vi gör. När idéstu-dien är färdigställd ger den politikerna ett ramverk för vad den kom-mande upphandlingen ska innehålla.

En upphandling börjar oftast med en idéstudie.

12

Exempel på frågor som besvaras är:

• Vilka ersättningar ska utgå till utföraren?

• Ska det finnas krav på kollektivavtal?

• Ska det finnas andra sociala krav såsom arbetsmiljökrav, utbild-ningskrav etc?

• Vilka incitament ska finnas för utföraren (det kan t.ex. handla om att utföraren får bonus om de klarar vissa miljömål)?

• Vilken inriktning ska uppdraget ha?

• Vilka mål har beställaren (politikerna)?

• Hur lång tid ska uppdraget pågå?

• Ska det finnas en förlängningsklausul?

• Hur ska de ställda kraven följas upp?

• Ska en del av tjänsterna i uppdraget tillfalla individer som har problem att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden på grund av funktionshinder eller långtidsarbetslöshet?

När arbetet med den nya upphandlingen påbörjas måste vi vara en del av arbetet. Därför måste avdelningen ha koll på när nästa upphandling går ut. Cirka 12–48 må-nader innan det pågående uppdraget går ut påbörjas idéstudien.

Tiden är vanligtvis begränsad mellan att:

1) idéstudien presenteras, 2) idéstudien går ut på eventuell remiss 3) idéstudien antas av politikerna

Därför måste avdelningen införskaffa sig kunskap om de olika upphandlingar som rör våra medlemmar. Idéstudien behöver inte alltid offentliggöras och därför är det viktigt att den upphandlande myndigheten är medveten om att avdelningen vill ta del av materialet.

!

13

2. Trafiknämnden fastställer idéstudien När detta är gjort är en stor del av upphandlingen fastställd. Detta beror på att idéstudien ger en tydlig inriktning på det fortsatta arbetet.

3. Trafiknämnden beslutar att påbörja en förstudie

När nämnden fattat beslut om att en för-studie ska påbörjas är det viktigt att vara med och se till att de krav som vi lagt fram under idéstudien följer med till förstudien.

4. Förstudien

I denna del av processen blir idéstudien formaliserad. Det betyder att det som förts fram i idéstudien ska utredas för att praktiskt fungera.

Här är det viktigt att avdelningen är behjälplig och stöttar tjänste-männen. Transports mål är att de ska vilja få in våra krav. Det kan vi exempelvis göra genom att lämna över det aktuella kollektivavtalet till den upphandlande myndigheten, lämna god information om utbild-ning, systematiskt arbetsmiljöarbete och FORA-paketet.

Utan denna information kan inte tjänstemännen räkna på vilka kost-nader ett krav på kollektivavtal ger. Något som leder till att de inte kan redogöra för politikerna i nämnden vad kostnaden blir med de före-slagna kraven.

5. Trafiknämnden beslutar att fastställa förstudien

Detta är i normalfallet det sista beslut som politikerna fattar före till-delningsbeslutet. Det är det beslut som politikerna måste fatta för att ge tjänstemännen uppdraget att genomföra upphandlingen. Efter detta steg tas arbetet vanligtvis helt över av tjänstemännen.

!

14

6. Förfrågningsunderlaget

När politikerna i nämnden godkänt idé- och förstudien får tjänste-männen i uppdrag att ta fram ett förfrågningsunderlag. Underlaget är grunden för upphandlingen och är det dokument som kommer sändas ut till anbudsgivarna. Här ska uppdraget beskrivas och samtliga krav som den upphandlande myndigheten har på den framtida leverantören framgå. Det som inte står här krävs helt enkelt inte (se bilaga 1 för ex-empel på hur Transports krav på särskilda kontraktsvillkor kan se ut).

7. Remiss eller direkt publicering av underlaget

När tjänstemännen är klara med förfrågningsunderlaget kan det gå ut på remiss. Det gör den upphandlande myndigheten för att ta reda på vad branschen tycker om de krav som ställs i upphandlingen.

Detta förfarande hör inte till vanligheterna. I normalfallet publiceras upphandlingsunderlaget direkt. Om politikerna önskar kan de besluta att godkänna förfrågningsunderlaget innan det skickas ut men detta är ovanligt.

Ett bra verktyg för att hitta aktuella upphandlingar är Tendsign. Det är gratis och det tar ca tre minuter att skapa ett konto. Observera att upphandlingen bara är publicerad under begränsad period. Ladda där-för ner alla dokument för den upphandling som avdelningen arbetar med.

Det är inte ovanligt att arbetet med idéstu-dien och förstudien slås ihop till ett större projekt. Observera att när idé- och förstudien klubbats i nämnden, minskar våra chanser att påverka vilka krav som kommer att ställas i förfrågningsunderlaget.

!

15

När förfrågningsunderlaget publicerats kan avdelningen utvärdera om arbetet varit lyckat eller ej. Har man lyckats få in sina krav på löner, försäkringar, avtalspension, underentreprenörsansvar, systematiskt arbetsmiljöarbete, fastslagna arbetstider, raster, OB-ersättningar, utbild-ning och krav på löneformer?

8. Anbudstid

Under denna period tas anbud in från de intresserade leverantörerna. Här brukar även en mängd frågor om upphandlingen ställas. Under denna period är upphandlingsdokumentationen tillgänglig för alla.

9. Anbudstiden avslutas

Allt material sekretessbeläggs. Har man inte sparat den information som fanns i Tendsign kan det vara svårt att få tag på den efter anbuds-tidens slut.

10. Trafiknämnden klubbar ett tilldelningsbeslut

Här får anbudsgivarna reda på vilket eller vilka företag som vunnit upphandlingen.

För att få tillgång till Tendsign:

1. Surfa in på: https://tendsign.com/

2. Skapa ett konto (du måste fylla i alla uppgifter)

3. Välj att skapa ett gratiskonto

4. Följ anvisningarna och skapa ett nytt lö-senord

5. Gå in på aktuella annonser och sök efter upphandlingar

!

16

11. Överklagansperiod

Det är vanligt att en eller flera anbudsgivare överklagar tilldelnings-beslutet. Risken för överklagan leder till att upphandlarna vill få klar upphandlingen i god tid innan det befintliga uppdraget löper ut.

12. Entreprenaden startar

När entreprenaden startar ska vi teckna kollektivavtal om det vinnande företaget eller de vinnande företagen saknar det.

13. Inför nästa upphandling

En tid efter att entreprenaden startar påbörjas planeringen av en ny upphandling. Redan innan en ny upphandling är planerad ska vi opinionsbilda och bli en självklar part för både politiker och tjänste-män.

17

Sammanfattning av upphandlingsprocessen

En upphandling är både komplicerad och tidskrävande. I normalfallet tar den 1–4 år beroende på storlek och komplexitet. Tidsaspekten ger avdelningarna en god möjlighet att sätta sig in i och stötta både politi-kerna och upphandlarna.

Processen kan enkelt delas upp i tre steg:

1. Nämnden eller förvaltningen (politikerna) beslutar att påbörja idé- och förstudie. Tjänstemännen genomför detta förarbete och analyserar vilka behov som finns och vad det är för tjänst eller för vara som ska upphandlas.

2. Politikerna fastställer idé- och förstudien. Tjänstemännen får efter detta i uppdrag att genomföra en upphandling. Ett förfråg-ningsunderlag tas fram och skickas ut. När det bästa anbudet antagits och beslutats påbörjas uppdraget på angivet datum.

3. När upphandlingen färdigställts ska upphandlaren se till att de bindande kraven i förfrågningsunderlaget följs. Detta kan man göra själv eller med hjälp av konsulter. Efter en tid påbörjas arbetet med en ny upphandling.

För lokalavdelningarna är det viktigt att identifiera hur upphandlingarna fungerar i de kommuner och landsting som finns i upptagningsområdet. Som vi har sett kan avdelningen arbeta på olika sätt beroende på var i processen politikerna och tjänstemännen befinner sig.

Målet är att vi i första ledet ska få politiker och tjänstemän att förstå vikten av krav på kollektivavtal. I andra steget ska vi kontrollera att våra krav kommer med i förfrågningsunderlaget och assistera upp-handlaren. I tredje steget ska vi kontrollera att utföraren och dess underleverantörer sköter sig och upprätta en dialog med politiker och tjänstemän till nästa upphandling.

18

Lästips för fördjupning

Om du vill fördjupa dina kunskaper om upphandlingar kan du bland annat använda följande länkar:

• Konkurrensverket: http://www.kkv.se/upphandling/om-upphand-lingsreglerna/

• Upphandling 24 (en webtidning om upphandling): http://upp-handling24.idg.se/

• Doublecheck (ett företag med gedigen erfarenhet av offentliga affärer): http://www.doublecheck.se/

• Lagen om offentlig upphandling: http://www.riksdagen.se/sv/Do-kument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/_sfs-2007-1091/

• Utstationeringsdirektivet (information från Arbetsmiljöverket): http://www.av.se/teman/utstationering/vilka_regler/

• http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utred-ningar/2015/09/sou-201578/

• Upphandlingsmyndigheten: http://www.upphandlingsmyndighe-ten.se/

Krav i förfrågningsunderlaget vid samhällsbetalda taxiresor

För att förbättra kvaliteten för – samt säkra konkurrensneutraliteten mellan – de företag som lägger bud på färdtjänst, skolskjutsar, sjuk-transporter, specialtransporter samt andra samhällsbetalda taxiresor föreslår Transport ett införande av vissa skallkrav i förfrågningsunder-laget. Om kommuner och landsting ställer dessa krav vid upphandling-ar av taxiresor kommer den upphandlade tjänsten bli bättre för både företag, brukare och förare.

De förslag vi har delas upp i följande delar:

1. Lön och schema

Fast lön och schemalagt arbete för samtliga förare som kör samhälls-betalda resor. Dessa skallkrav syftar till att minska stressen och den klimatpåverkan som idag är för stor. Kraven syftar även till att öka konkurrensneutraliteten i taxibranschen.

2. Kollektivavtal/avtalsenliga villkor

Krav på kollektivavtal för det företag som vunnit upphandlingen samt för de eventuella underentreprenörer som utför den upphandlade tjänsten. Om beställaren anser att det inte går att ställa krav på kollek-tivavtal skall beställaren ha krav på avtalsenlig lön, övertidsersättning, helglön, OB-tillägg, semesterlön, permission, föräldralön och sjuklön enligt gällande kollektivavtal för taxiförare (se Arbetstider enligt kol-lektivavtalet, 3§ 6 mom, dvs att föraren har rätt till fridagar).

3. Uppföljning

Beställaren ska kontinuerligt följa upp att de kontraktsvillkor som ställts i förfrågningsunderlaget följs. Denna kontroll ska genomföras hos både huvudentreprenören och eventuella underentreprenörer. Ut-föraren ska då, utan reservation, lämna ut den information som fodras för att säkerställa att de levererar den tjänst de får betalt för. Det ska

Bilaga 1

även framgå i förfrågningsunderlaget att huvudentreprenören alltid är ansvarig för de underentreprenörer som genomför den upphandlade tjänsten. Om utföraren bryter mot kontraktet ska kännbart vite betalas till beställaren. Om problemen kvarstår ska uppdraget avbrytas och utföraren ska betala ett skadestånd som täcker kostnaderna för en ny upphandling under innevarande kontraktsperiod.

4. Försäkringar

Kollektivavtalets försäkringspaket (AFA och avtalspension) ska alltid vara inkluderat i förfrågningsunderlaget. Även trafikförsäkringar, och ett skallkrav på att föraren inte ska vara ersättningsskyldig om skada uppstår, måste inkluderas. Idag blir föraren ofta ersättningsskyldig och tvingas betala självrisken från sin egen lön om en olycka inträffar och fordonet bli skadat. Detta minskar skyddet för både brukare och förare.

5. Skadeansvar

Den anställde är ej personligt ansvarig för skador på fordon, materiel eller annan person eller egendom som inte bevisligen förorsakats av uppsåt, onykterhet eller grov våldsamhet.

6. Inkomstbortfall

Skador på fordon eller arbetsverktyg som anförs i tjänst skall inte med-föra inkomstbortfall för föraren.

7. Språkkunskaper

Förare och växelpersonal skall ha goda kunskaper i det svenska språket och, om beställaren så anser, gå igenom tester för detta.

8. Arbetsmiljö

Förare som utför upphandlade tjänster måste garanteras en god arbets-miljö. Därför kräver vi att de företag som lämnar anbud ska garantera att de har ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Vi kräver också att fordo-net ska vara utrustat med kamera och bärbart larm efter lokal överens-kommelse med Transport. I de fall då resorna inkluderar transport av individer med psykiska funktionshinder, eller andra typer av transpor-

ter med särskilda risker för tillbud, ska en riskbedömning genomföras innan uppstart av det nya uppdraget. Syftet med riskbedömningen är att garantera säkerheten för både förare och brukare. Om en riskbe-dömning exempelvis kommer fram till att det ska krävas dubbelbe-manning vid resor som innefattar trappklättrare då ska inte en sådan resa genomföras utan ledsagare eller annan personal.

9. Utbildning

För att både föraren och brukaren ska vara trygga, minimera klimat-påverkan samt minimera risken för olyckor och tillbud föreslår vi även att föraren ska genomgå:

• Sjukvårdsutbildning inklusive hjärt- lungräddning (HLR)

• Brandsäkerhetsutbildning

• Utbildning i säker körning (lastning, lossning, trappklättrare, spänna fast rullstol etc.)

• Utbildning i klimatsmart körning

• Utbildning i hur föraren bemöter brukare med fysiska och psy-kiska funktionshinder för att bättre förstå brukaren behov

• Utbildning i lokalkännedom i och med att detta är ett stort pro-blem för de brukare som använder sig av färdtjänst och annan samhällsbetald taxi idag

• Utbildning i hur föraren hanterar man situationer som innefattar hot och våld för att undvika att sådana situationer uppstår

Föraren ska ha genomgått och blivit godkänd på ovan nämnda utbild-ningspunkter innan uppdraget påbörjas. Huruvida utbildningen ska anordnas av beställaren eller av utföraren ska framgå i förfrågningsun-derlaget. Det ska även framgå att beställaren måste godkänna utbild-ningarna om de genomförs av företaget eller tredje part.

Svenska Transportarbetareförbundet transport.se