Digital grafik 7,5 p Högskolan Väst HT 2013

Grafiska grunder - sammanläggning av två bilder

Reflektionstext Kvinnor som sitter på stenar (bild 1):

http://www.flickr.com/photos/52529054@N06/5102702297/in/photolist-8LUFBP-8LXHZL-8EQ9Fy-8EQ9FY-dnwkzK-fF6Cxf-aXGS5H-bs9vYU-99Gh2G-

fD5Lnm-99rFwf-dhZoxn-aFdBb7-bSp93Z-fqVJxT-fqVJFc-fqVJC2-fqVJK8-fraZYL-fraZJC-fsZ77s-fsJLkP-fsJLs6-d19uz7-fsZ7aL-beVhMP-fsZ7cq-fsZ7aJ-fsJLnV-

dnwq7m-7MDKs7-fvCsbJ-fvobSk-fvCs8h-fvCsdd-fvCsdS-fraZS1-dbRLmx-7Xt4gn-bzBm6c-bzBm3K-fraZLs-beViPD-8ccYMY-8ccYbU-8ccYCL-8ccYjh-dnwp8h-

dnwksF-fbeM9p-9bBX8f

Stående man (bild 2):

http://www.flickr.com/photos/31846825@N04/6966807440/in/photolist-bBCH8E-9n6XEp-7Tfds6-7V3YCA-7TfGr2-8LUFFc-8LUFBP-8LXHZL-8EQ9Fy-8EQ9FY-

dnwkzK-fF6Cxf-aXGS5H-bs9vYU-99Gh2G-fD5Lnm-99rFwf-dhZoxn-aFdBb7-bSp93Z-fqVJxT-fqVJFc-fqVJC2-fqVJK8-fraZYL-fraZJC-fsZ77s-fsJLkP-fsJLs6-d19uz7

Jag tittar på några olika kombinationer av bilder där man kan tänka sig att ”flytta in” någon eller några personer från den ena bilden till den andra. Till slut

väljer jag två bilder som man kan ställa sig en del frågor om. Personerna på bilderna tittar inte rakt mot fotografen utan de flesta tittar på någonting som

inte syns i bild. Bergström (2012, s 206) talar om att vissa bilder skapar en spänning mellan det man kan se och det som inte finns med på bilden. Man kan

tala om det positiva och negativa rummet där det positiva är det man ser på bilden medan det negativa rummet (rummet intill) fylls av de tankar och

funderingar som betraktaren får när han/hon ser bilden.

Den ena bilden (nedan kallad bild_1) visar fem unga kvinnor som sitter på några stenar. Kvinnorna kan betraktas som två grupper. Gruppen till vänster (från

betraktaren räknat) som består av tre kvinnor ser väldigt glada/roade ut medan de två kvinnorna till höger inte är lika roade som den första gruppen. Den

ena kvinnan gömmer sitt ansikte (är hon ledsen eller glad?). Tanken att dela in kvinnorna på bilden i grupper kan förklaras med den så kallade närhetens lag.

Enligt Bergström (2012, s 201) så innebär närhetens lag att figurer som hör ihop skall ha en närhet till varandra och att de har någonting gemensamt.

Till detta hittar jag en bild (nedan kallad bild_2) på en ung man som står framför en vägg av något slag. Mannen ser rätt allvarlig ut. Tittar han på någonting

särskilt eller låter han bara blicken vila i fjärran? Även i denna bild kan man känna av ett positivt och negativt rum. Nere i höger hörn finns det en hälsning

från någon till någon och texten i sig ger utrymme åt fantasin.

Tanken är att jag skall lägga in bilden på mannen mitt bland kvinnorna. Jag har då två alternativ:

Genom att låta mannen vara vänd åt samma håll som i originalbilden så kommer han ungefärligen att se åt samma håll som kvinnorna. Om så är

fallet kan man fråga sig varför mannen ser allvarlig ut medan kvinnorna är glada när de betraktar samma sak.

Om man däremot vrider mannen åt andra hållet så kommer han att titta åt ett annat håll än vad kvinnorna gör. Då kan man fundera på varför han

inte är intresserad av samma sak som övriga på bilden.

Båda alternativen tycker jag ger bilden ett typiskt punctum. Med punctum menas att någonting i en bild uppfattas som fel men att betraktaren inte helt

klart kan säga vad det är (Bergström, 2012, s 204). Jag väljer att vrida mannen så att han betraktar något annat i förhållande till kvinnorna. Jag anser att

detta ger ett ännu starkare punctum än om jag hade låtit honom vara vänd åt samma håll som kvinnorna.

Tillvägagångssätt:

Först sparar jag undan originalbilderna som är i jpeg-format. Sedan sparar jag båda filerna i Photoshop-formatet .psd. Att jag inte behåller arbetskopiorna i

jpg beror på att varje gång man sparar i detta format så förlorar man en del information. Photoshop-formatet .psd är lämpligt som arbetsformat medan man

sedan använder .jpg för publicering/spridning (medium:online, tillgänglig: http://guld.moderskeppet.se/kurser/kurs/grunderna-i-photoshop-

cs6/12_Spara+ditt+arbete, hämtad 20130904).

Båda bilderna är svartvita men bild_1 har en gulaktig ton. Detta tar jag bort genom att markera hela bilden, sedan välja Image – Adjustment – Black & white

och sedan acceptera den justering som programmet gör.

Jag markerar mannen på bild_2 genom att använda mig av magnetisk lasso och efter att jag markerat hela mannen så gör jag justeringar genom att använda

den vanliga lasson och addera + subtrahera från den stora markeringen. Jag lägger på ludd/feather på 5 pixlar vilket är det som är defaultvärdet i mitt

program. Att lägga på en lagom mängd feather skapas en naturlig övergång mellan det man klipper ut från en bild och lägger in i en annan. Om man inte

lägger på en feather är alla markeringar knivskarpa (medium: online, tillgänglig:

http://cumulus.ei.hv.se/player/mediaplayer.swf?streamer=rtmp://media.ei.hv.se/vod/&file=lnr/moderskeppet/grunderna/film17.flv&autostart=1, hämtad

20131001).

Det är rätt stor skillnad i storlek för de två originalbilderna. Dessutom är bild_1 liggande (landscape) medan bild_2 är stående (portrait). För att kompensera

detta lite så ökar jag storleken på bild_1. Efter att ha lagt in mannen i bild_1 så syns det bland annat att originalbilderna har olika färgintensitet vad det

gäller de svarta partierna. För att få bort skillnaderna lägger jag ett selective color-filter på vart och ett av de två lagren och provar mig fram tills jag anser att

man upplever i princip samma ”färger” i hela den sammansatta bilden.

För att undvika att mannens fötter svävar i luften så låter jag dem hamna utanför/nedanför bilden. Jag anser att det är OK att göra eftersom även fötterna

på en av kvinnorna till höger i bilden inte finns med.

Förgrund, mellanplan och bakgrund är de tre beståndsdelarna i bildbyggnad och där de olika delarna kan sammansättas eller samverka på olika sätt

(Bergström, 2012, s 186). Genom att placera mannen på valt sätt skapas en förgrund i bilden. I ursprungsbilden med kvinnorna kan man uppleva att bilden

enbart består av ett mellanplan och en bakgrund.

Referenser:

Bergström, Bo. 2012. Effektiv visuell kommunikation. 8. Uppl. Stockholm: Carlsson Bokförlag

cumulus.ei.hv.se

guld.moderskeppet.se

Bildkomposition och typografi - bokomslag

Reflektionstext Bakgrund

Jag har varken läst aktuell bok eller sett någon film/TV-dramatisering av boken. Det första jag tänker på när jag får reda på vilken bok jag skall göra omslaget

till är ”en far som blir tokig av längtan till sin dotter”.

Jag söker på nätet för att få fram vad som tidigare gjorts i bokväg. När det gäller böcker så har huvuddelen av de bokomslag jag hittar någon typ av bild på

”kejsaren”. Den nyaste utgåvan (pocket 2012) har ett annorlunda grepp då det är en bröstbild av en man i svart med ett rött hjärta och i hjärtat finns en

ihopkrupen kvinna i vitt (medium: online, tillgänglig: http://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?ac_used=yes&search _word=kejsaren+av +portug

allien, hämtad 2013-09-10).

För att kunna få en uppfattning om bokens innehåll snabbläser jag igenom den text som vi fått länk till. Under genomläsningen hittar jag några

nyckelpunkter som frammanar bilder som kan tänkas användas för bokomslaget:

Flickan blir sjuk när hon är 3 år gammal. Pappan ser en ängel bredvid flickan i sängen. Dagen efter börjar hon tillfriskna.

Far och dotter går ut i skogen.

Dottern får en röd klänning uppsydd åt sig.

Dottern går upp på ett högt berg, sjunger och tittar ut över världen utanför sin begränsade verklighet. Fadern inser att anledning till att flickan vill

bort från hemmet för att tjäna pengar till att betala det nya herrefolket inte är av kärlek till sina föräldrar utan att hon vill ”fly” därifrån.

Fadern sitter och väntar på att ångbåten skall komma. Han tror att flickan skall komma tillbaka 1 oktober eftersom det är då som de behöver

pengarna. Men han hör ingenting ifrån henne utan sitter och väntar på ”väntestenen” nere vid ångbåtsbryggan dag efter dag, månad ut och månad

in.

Fadern tar på sig kask, käpp och två pappersstjärnor och blir ”Kejsaren av Portugallien”.

Design

Enligt Bergström (2012, s 226) så använder sig förlagsbranschen ofta av måtten 110x190 mm för pocketböcker. Jag väljer detta format och beräknar ryggen

att vara ca 10 mm.

Av nyckelpunkterna från boken (se ovan) fastnar jag för hur pappan dag efter dag sitter och väntar nere vid sjön. Jag väljer att skildra detta på omslaget.

Till att börja med försöker jag hitta lämpliga bilder på ångbåtar, bryggor etc men inser mycket snabbt att det är svårt att hitta något som passar in i det här

sammanhanget. Istället väljer jag att skissa för hand (måste erkänna att jag absolut inte är någon tecknare/konstnär). Mina alster ger bilden ett naivt intryck

som jag tycker passar in i pappans naiva tro på att dottern skall komma tillbaka till honom. Jag skapar en ångbåt och en man sittande på en sten. Dessa

bilder scannas in för att kunna användas i Photoshop.

Symboliskt så placerar jag flickan i sin röda klänning på ångbåtens däck så att varje gång man ser ångbåten åka iväg så hamnar dottern allt längre bort från

den längtande fadern. Fadern sitter helt still på sin sten och ser ut på båten som lämnar stranden. Jag har valt att inte färglägga mannen utan han är nästan

helt vit (enbart med oil paint-filter) mot en färgad bakgrund. Detta för att ge känslan av att mannen i princip upphör att existera (eller föds ”kejsaren” i just

det ögonblicket?) när han ser sin dotter lämna honom. Även båten är främst svart/vit med undantag av flickans röda klänning och flaggorna i för och akter.

Genom val av exempelvis kalla eller varma färger kan man skapa en stämning (Bergström, 2012, s 263). För att få till en känsla av längtan och sorg som

boken präglas av så väljer jag relativt kalla färger till stranden, vattnet och skogen i horisonten.

Så som jag tänkt mig uppbyggnaden av bilden på omslaget så behöver den liggande format. Det liggande rektangulära formatet öppnar upp för mottagaren

att ta in bilden och dess innehåll (Bergström, 2012, s 177). Eftersom bokens sidor har ett stående format så väljer jag att låta bilden sträcka sig över både

fram- och baksidan via bokryggen.

Om man delar upp hela framsidan respektive baksidan i tredjedelar så inryms själva bilden i de två nedersta tredjedelarna medan titel och innehållstext

inryms i den övre tredjedelen. Bergström (2012, s 182) anser att indelningen av en bild i tredjedelar ger hjälp i att få en passande asymmetrisk

sammansättning av bilden.

När man betraktar själva bilden uppdelad i tredjedelar så stämmer detta ungefärligen med att förgrund, mellangrund och bakgrund inryms i var sin

tredjedel.

Vid en niondelsindelning av bilden på förstasidan så hamnar flickan med den röda klänningen ungefär i det nedre vänstra krysset. Enligt Bergström (2012, s

182) skall en bilds viktigaste del med fördel placeras i ett av kryssen.

Genom att titta på hela bilden på en gång (boken uppfälld med både fram- och baksida synliga samtidigt) så får man ett djup eftersom jag valt att lägga ett

färgat fält på bokryggen för att göra författarnamn och boktitel tydliga och lättlästa. Detta är även ett försök att använda mig av täckande bildelement som

Bergström (2012, s 186) nämner som ett sätt att gradera bildrummet, dvs. öka upplevelsen av djup i bilden.

Val av typsnitt

För titel och författarnamn på bokryggen, författarnamn på framsidan och innehållstext på baksidan så väljer jag Arial och svart fontfärg. För

författarnamn/titel på ryggen och författarnamn på framsidan är texten fet medan den är normal för innehållstexten. Detta för att ge en tydlig, lättläst text.

Detta tycker jag är extra viktigt för bokryggen så att man lätt kan hitta boken om den står i en bokhylla.

Eftersom bilden på omslaget är åt det naiva hållet så väljer jag ett lite lekfullt typsnitt med ”tjocka” bokstäver nämligen Bauhaus 93 och svart fontfärg.

Referenser:

Bergström, Bo. 2012. Effektiv visuell kommunikation. 8. Uppl. Stockholm: Carlsson Bokförlag

www.bokus.se

Bildbudskap – Skriftligt inlägg bildetik

Reklambilder ur ett genusperspektiv – vad skulle hända om kvinnorna och männen ”bytte plats” på bilderna?

Jag har under ett antal år läst månadsmagasinet Hälsa (utgivet av FORMA MAGAZINES AB). Den framtoning som magasinet har ger mig en känsla av att det

främst riktar sig till kvinnor. Jag har dock inte hittat någon uttalad målgrupp. Tidningen har heller inte uttalat sig till vilka de vänder sig, men deras profil är

klart kvinnoinriktad information, tankar och idéer. Det är med denna bakgrund jag funderar på en annons av den här typen och dess framtoning.

Jag har valt ut en reklambild ur ett nummer av magasinet. Annonsen marknadsför en genus-/könsneutral hälsoprodukt men reklambyrån har valt att ha en

kvinna med på bilden. Vad är det som styr om det är en kvinna eller man som förekommer på bilden då aktuell produkt inte uttalat vänder sig till det ena

eller andra könet?

Vald bild (Hälsa nr 4 2013)

Här marknadsförs ett hälsopreparat innehållande magnesium. Enligt texten i annonsen så bidrar magnesium till:

- Att minska trötthet och utmattning

- Normal muskelfunktion

- Nervsystemets normala funktion

Låt oss analysera vald annons lite djupare.

Man kan fundera på om kvinnan på bilden tagit preparatet eller inte. Varför är hon trött eller utmattad? I många fall i liknande annonser visas det vad

preparatet kan göra och visar personer som är pigga och glada. Personer som har varit eller är ute på någon aktivitet och är glada och skrattar borde i detta

fall ge en bättre effekt. Valet av man/kvinna/barn eller alla ger en bättre verkan i aktuell annons och inga anspelningar åt något håll.

Rent etiskt så anser jag man anspelar mycket och ofta på kvinnoidealet och kvinnokroppen och är lite i gränslandet med tanke på vad man vill säga med

annonsen. En viss integritet och respekt till en människa, oberoende på om det är en kvinna eller man, borde vara styrande i en annonssättning. Varför skall

det man ser leda tankarna till att kvinnan verkar vara helt utan kläder? Det kan ju faktiskt vara så att hon ligger där helt naken med bara en sko, som hon är

på väg att sparka av sig. Jag tycker att reklambyråerna borde vara lite mer försiktiga med anspelningar av sådan här typ, samtidigt som jag förstår hur de

tänker när de vill fånga läsarens uppmärksamhet. Trots det så tycker jag det är lite snett och man blir mest trött på att kvinnor ofta har lite kläder på sig

medan män är mer påklädda.

Man kan gå vidare och även fundera på varför kvinnan har nakna ben. Detta är också en sexuell anspelning som jag anser inte har så mycket med produkten

och dess påverkan på kroppen att göra. Hon kunde lika gärna haft byxor eller kjol på sig. Hon har också en röd sko på sig vilket också kan tolkas sexuellt.

Jag får känslan av att syftet med bilden är att jag som kvinna skall förstå att ”här finns någonting som hjälper mig att orka med vardagen” när jag kommer

hem trött efter en lång arbetsdag (klockan i bakgrunden visar antagligen 22:10, det känns osannolikt att kvinnan skulle bete sig som på bilden om det var

förmiddag). Först när jag såg bilden så fick jag uppfattningen av att det rörde sig om en affärskvinna i karriären klädd i grå dräkt men sedan upptäckte jag att

man inte ser någonting av kvinnans kläder utan det jag uppfattade som en kjol i själva verket var den grå soffan som hade ungefär samma utseende/struktur

som en dräkt.

Att kvinnan ligger i soffan med benen uppe på kanten i färd med att sparka av sig sin andra sko ger mig den sköna känslan som det är att få av sig kanske

obekväma skor och få vila fötterna och benen efter en intensiv dag. Återigen en anspelning som kan tolkas dubbelt. Givetvis är det skönt att vila sig om man

är utmattad och trött, vilket sannolikt inte har så stor betydelse om man tagit produkten eller inte, men varför just en kvinna i en soffa? Vad vill man

egentligen säga med bilden? Är det bara att man skall fånga uppmärksamheten från betraktaren (som i denna tidning ofta är en kvinna) med hjälp av en

sexuell anspelning. Den effekten borde vara större om det är en tidning som många män läser. Så jag tycker att annonsen i detta fall är missriktad och

skapar mer frågor än svar.

Man kan betrakta bilden som en synekdokebild där handlingen med att sparka av sig skorna ger ett uttryck för att personen antagligen är trött i hela

kroppen. Med synekdokebild menas att en del får representera helheten. Mottagaren skapar helheten i sitt huvud vid betraktande av bilden (Bergström,

2012, s 161). För övrigt tycker jag är att färg och komposition av bilden är helt OK. Ljusa färger och inte så mycket detaljer ger ett lugnt intryck.

Man har valt ett liggande format på bilden. Enligt Bergström (2012, s 177) så är detta format inbjudande för mottagaren. För att hitta rätt asymmetri i en

bild så kan man dela upp den i antingen tredjedelar eller niondelar. Vid niondelsindelningen skall man sträva efter att få viktiga delar placerade i något av de

fyra kryssen (Bergström, 2012, s 182). I det här fallet så hamnar kvinnans fötter och den röda skon ungefär i ett av kryssen.

Man kan leka med tanken att man bytte ut kvinnan mot en man i aktuell reklambild. Vilken färgsättning skulle man välja och vilka anspelningar skulle man

göra? Det kanske hade varit ännu större effekt om man valt både en kvinna och man eftersom aktuell produkt faktiskt är genus- /könsneutral.

Vad är det egentligen som bestämmer om en man eller kvinna avbildas på en reklambild? Skulle en man acceptera samma, ibland kränkande, behandling

och sätt att framställas?

Hur starkt är inflytandet av aktuell reklambyrås sammansättning av kvinnor och män för valet av person/personer på bilden? Man kan tro att det är en

relativt stark dominans av män i branschen men enligt Jarlbro (2006, s 129) så är 40 % av alla anställda inom reklambranschen kvinnor men enbart 10 % av

reklambyråerna har en kvinnlig vd.

Referenser

Bergström, Bo. 2012. Effektiv visuell kommunikation. 8. Uppl. Stockholm: Carlsson Bokförlag

Jarlbro, Gunilla, 2006, Medier, genus och makt, Studentlitteratur

Månadsmagasinen Hälsa nr 4 2013

Workshopuppgifter

Brief, påminnelsekampanj

Inbjudningskort till en fest

Kreativ retuschering

Triptyk

Som ringar på vattnet…