Kognitiv funktion och hälsa på äldre dar

Boo Johansson prof. geropsykologi

Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet

Föredragning av underlagsrapport för Pensionsåldersutredningen 2012-02-15//20120315

Ålder och Åldrande ? - Biologisk, psykologisk, social ålder (Psykologisk ålder definieras utifrån Individens

adaptiva kapacitet eller förmåga att bemästra förändringar i både den inre och yttre miljön.)

- Kronologisk ålder - subjektiv ålder - Funktionell ålder - 3rd age 4th age - Medelålders - Yngre-äldre - Äldre-äldre/ - Allra äldsta/Mycket gamla - Young-old Old-old Oldest-old/Very old

* Gero-forskningen Octogenarians Nonagenarians Centenarians

.. 60 70 80 90 100+

* Life-course perspektiv

• psykologisk samlingsterm för mentala processer,

• normalt viljestyrda, som handlar om

• minne, språk, kunskap och tänkande

”minne och tankeförmåga”

• normativ term som innefattar en bedömning av individens kognitiva förmågor, men även

• individens egen bedömning av sina förmågor

kognitiv hälsa

Kognitiva domäner/funktioner

Kristalliserade/ erfarenhetsbaserade förmågoromsrelaterat

Fluida förmågor • logisk förmåga/problemlösning

• spatial förmåga, exekutiv funktion

• psykisk snabbhet/koncentrationsförmåga

• språk – verbala förmågor

• pragmatisk problemlösning

• semantiskt minne – kunskapsminne

• procedurminne

Minne • arbetsminne

• episodiskt minne Sensoriskt

register

Kognitivt-åldrande paradigm

Episodic memory

Tid / Ålder

Kognitiv

funktion

Åldrande - kognitiv hälsa och funktion: Vad kan vi förvänta oss och varför?

Avstånd från födelse resp. död

“Måttstockar” – olika resultat

Från hjärna till beteende

• Hjärna/nervsystem - neurobiologiska åldrande- och åldersrelaterade förändringar

• Kognitiv – neuropsykologisk funktion

• Ekologiskt beteende – funktion & bemästring i “vardagsliv”

“Hjärn-

underhåll”

plastiska

hjärnan

Neuro-psykologisk

funktion

Hjärna och kognitiv funktion

Genetiska effekter och neurobiologiska åldrandeförändringar

Genetiska och miljömässiga faktorer i ett livslångt utvecklingperspektiv

Ung

Äldre

Genetiska

förutsättningar

Miljö

effekter

= kognitiva fenotyper

”Likhetsindex” - Intraklasskorrelationer för olika kognitiva domäner

Kaskadmodellen (J. Birren)

Tertiärt åldrande -

terminal nedgång

Kristalliserade/erfarenhets-

baserade förmågor

Sekundärt

åldrande

sjukdomsrelaterat

Primärt / ”Normalt”

åldrande

Fluida förmågor, inkl.

episodiskt minne,

psykisk snabbhet

Påverkar alla våra

kognitiva funktioner

Time / Age

Level of

cognitive

functioning

Ett förenklat paradigm för kognitiv hälsa och funktion relativt tid/ålder

Ett mönster som får stöd I tvärsnittsstudier åldersskillnader

- generation & födelsekohort effekter

Tvärsnittsdata: Sensorisk-Motorisk-Kognitiv funktion

Baltes & Lindenberger, 1997

Åldersskillnader

Level of cognitive

functioning

Stora inter-individuella olikheter: Ett något mindre förenklat paradigm för kognitiv hälsa och funktion

relativt tid/ålder

+ Stöd I longitudinella studier av intra-individuell

Bibehållna funktioner

likväl som Påtagliga försämringar

Time / Age

Betydelsen av normativt åldersrelaterade, normativt historie-relaterade och icke-normativa livshändelser.

Kohort skillnader för 6 kognitiva förmågor (from Schaie, 2004).

0

5

10

15

20

25

Mental speed

Verbal meaning

Reasoning

Spatial ability

Kvinnor födda 1906/07 Kvinnor födda 1922

EX: Kohort effekter – Flynn effekten

H70 Göteborg

Fig. 2. Age-related results of adjustment for Flynn effect using ELSA data and ML models

The OCTO Study

Individuella, tvärsnitts- resp. longitudinella förlopp

Intra-individuell

stabilitet/förändring

vs.

Inter-individuella

BMJ 2011

+

+

-

-

Figur 5

Vad kan förklara? Primärt

Sekundärt/teritärt åldrande

0

5

10

15

20

25

30

85 88 90 92 95 97 99

Sco

re

Age

Perceptual speed

Female B

Female D

Female E

Female F

Female H

Female J

Female K

Female L

Female M

Male A

Female O

Female P

Female Q

Verbal meaning

0

5

10

15

20

25

30

35

85 88 90 92 95 97 99 100

Age

Sco

re

Female B

Female D

Female E

Female F

Female H

Female I

Female J

Female K

Female L

Female M

Male A

Female O

Female P

Female Q

Female R

Female S

cohort mean

Spatial ability

0

5

10

15

20

25

85 88 90 92 95 97 99 100

Age

Sco

re

Female B

Female D

Female E

Female F

Female G

Female H

Female J

Female K

Female L

Female M

Male A

Female O

Female P

Female Q

Female R

Female S

cohort mean

Kognitiva förlopp - individdata

Kaskadmodellen (J. Birren)

Tertiärt åldrande -

terminal nedgång

Kristalliserade/erfarenhets-

baserade förmågor

Sekundärt

åldrande

ohälsa/sjukdoms-

relaterat

Primärt / ”Normalt”

åldrande

Fluida förmågor, inkl.

episodiskt minne,

psykisk snabbhet

Påverkar alla våra

kognitiva funktioner

Ohälsa - sjukdomar med kognitiva effekter: ökad förekomst med stigande ålder

• Förhöjt blodtryck,

• Hjärt-kärl sjukdom/stroke

• Bristtillstånd

• Depression

• Diabetes

• BMI

• Demenssjukdom

• Comorbiditet / läkemedelsbiverkan

2010

• Cognitive performance in a dementia free sample of 430 participants (aged 80-90 years)

• in relation to Body Mass Index (BMI) • measured in midlife (50-60 years). • Cognitive function was examined 30-years later on five

occasions at a 2-year interval.

Two nested models were estimated for each cognitive outcome. A baseline model was run to assess initial status and rates

of change for all cognitive measures. The second model is a fully adjusted model including age (continuous vaiable), sex (0

= man, 1 = woman), education (continuous vaiable), smoking (0 = never smoked, 1 = ever smoked), alcohol consumption

(0 = never, 1 = ever), hypertension (0 = no hypertension, 1 = hypertension), diabetes (0 = no diabetes, 1 = diabetes), stroke

(0 = no stroke, 1 = stroke), and BMI (continuous vaiable). Both models are examined separately for the sexes

Minne Verbal

Effekter av medelålders-BMI för kognitiv funktion hos icke-dementia individer, 80+ vilka följts longitudinellt

Demenssjukdom: största hotet mot bevarad kognitiv hälsa

Kognitiva förlopp relaterade till överlevnad och incident demens

Age

100959085807570

Ve

rba

l A

bili

ty

80

70

60

50

40

30

20

Age

100959085807570

Sp

atia

l Ab

ility

80

70

60

50

40

30

20

Age

100959085807570

Pe

rce

ptu

al S

pe

ed

80

70

60

50

40

30

20

H70 data

90 0

Ko

gn

itiv

res

erv

50

Demens

‘Normalt

Tid från födelse

Tid från död 0 20 100 50

‘MCI’

90 0

Co

gn

itiv

e R

es

erv

e

Dementia

Mild

cognitive

impairment

Cognitively

intact

PROTECTIVE

FACTORS

RISK

FACTORS

50

Modifiers

Long-term – short-term modifiers: The life course epi approach

6 years

9 years

12 years

Tidpunkt för accelererad kognitiv försämring innan demensdiagnos

Kognitiv reserv: Medierar effekten av patologiska förändringar (“BRAIN RESERVE”)

för kognitiva funktioner ---

Stern, Neuropsychologia, 2009

Meets diagnostic criteria

Age

100959085807570

Sp

atia

l A

bili

ty

80

70

60

50

40

30

20

Test

per

form

ance

Degree of pathology – genetic susceptipility

• Utbildning • Yrke med komplexa krav • Fritid med intellektuellt • engagemang

Kaskadmodellen (J. Birren)

Tertiärt åldrande -

terminal nedgång

Kristalliserade/erfarenhets-

baserade förmågor

Sekundärt

åldrande

sjukdomsrelaterat

Primärt / ”Normalt”

åldrande

Fluida förmågor, inkl.

episodiskt minne,

psykisk snabbhet

Påverkar alla våra

kognitiva funktioner

14.8 (10.8, 16.6)

6.6 (4.3, 11.7)

7.8 (6.3, 10.6)

Thorvaldsson, V., Hofer, S. M., Berg, S., Skoog, I., Sacuiu, S., & Johansson, B. (2008). Onset of terminal decline in cognitive abilities in non-demented individuals. Neurology.

Tid innan död för accelererad kognitiv nedgång

“Change point

modeling”

Figur 6

Kognition - vardagsliv

Den sociala kontexten: livsfaser med skilda förväntningar och krav

”Social-kognitivt” åldrande

Utgångspunkt: Det dagliga livets krav på kognitiva

funktioner – ekologisk relevans

• motivations- och attityd viktigare • kognitiv ekonomisering • syfte och mening avgörande

kriterier för engagemang

• behålla tillräcklig kognitiv hälsa

• försök “hänga med” • planera för “senare”

Andel med stabil, förbättrad resp. försämrad kognitiv funktion i olika åldersintervall

Adult age differences in a variety of cognitive abilities are well documented,

and many of those abilities have been found to be related to success in the

workplace and in everyday life. However, increased age is seldom

associated with lower levels of real-world functioning, and the reasons

for this lab-life discrepancy are not well understood.

Despite the lack of definitive answers .. it will ultimately be valuable to

discover why the consequences of age-related cognitive declines are so

small …. have implications in other areas. ….and may suggest

possibilities for remediation of cognitive disabilities or for the design

of interventions to prevent decline.

Why Are There Not Greater Consequences?

(A) Seldom need to perform at one’s maximum.

The basic idea is that what we do in daily life reflects our typical

level of functioning, whereas cognitive tests attempt to assess

our maximal level of functioning.

(B) Shift with age from novel processing to reliance

on accumulated knowledge

The relative importance of novel problem solving versus

accumulated knowledge almost certainly varies as a function of

many factors, including type of activity and amount of experience,

but there may be very few situations at any age in which there is no

advantage of high levels of novel problem-solving ability.

continue

(C) Cognition is not the only determinant of

success in life.

(D) Accommodations.

There might be real consequences of the declines, but they are not

apparent because of accommodations

of the individual or lower environmental pressure

Cognitive ability is clearly not the only determinant of

successful functioning in life, and it is certainly possible

that some determinants increase with age and offset any

age-related declines in cognitive ability. Although

plausible, empirical evidence documenting the

compensatory nature of these other determinants is

currently quite limited.

Psykologisk bemästringsmodell för gott åldrande (SOC - Baltes & Baltes, 1980; 1990)

Basala

förändringar

Bemästrings-

strategier Utfall

Utveckling – Åldrande

som specialicering

Åldersrelaterad försämring

av biologisk reservkapacitet

Åldersrelaterad förbättring

genom erfarenheter

Selektion

Optimering

Kompensation

Mer begränsat

men

fortsatt effektivt

leverne

• Att lämna arbetslivet – pensionering – kan ses som en riskfaktor, förenad med ett ökad ”disuse” (se ex. Rohwedder & Willis,

2009; Bonsang, et.al 2010))., dvs. ”kognitiv pensionering”

Pensionering och kognition

• De få studier som gjorts och där man jämfört personer som fortsätter att arbeta med de som slutar måste tolkas med stor försiktighet (eg. Roberts, et.al, 2011).p.g.a.

• selektionprocesser relaterade till

• hälsostatus innan pensioneringen • motiv för pensionering – egenkontroll/val • typ av arbete – arbetskrav/kognitiv stimulans

• Selektion - det stora metodologiska problemet i studier av pensioneringens eventuella kognitiva effekter

• Denna oundvikliga omständighet måste ställas i relation till vad resultaten från en randomiserad studie skulle kunna visa, om det var möjligt att genomföra en sådan.

• Frågan om pensionering kan bidra till försämrad kognition måste behandlas i den vidare kontexten av individuella olikheter och samspel med typ av arbete samt vad pensionering innebär i form av fortsatt kognitiv stimulans.

• Om pensionering leder till påtaglig ’kognitiv disuse’ finns en

påtaglig risk att den kognitiva funktionsnivå kommer att försämras jämfört med personer som fortsätter ett aktivt leverne,

• vare sig detta innebär fortsatt yrkesverksamhet eller

• en rik och intellektuellt stimulerande fritid (eg., Agahi, Ahacic, & Parker,

2006).

The effect of retirement on cognitive functioning Coe et.al; 2011 - Data från the US Health and Retirement Study

Undersökning av kognitiva effekter av pensionering, mer specifikt den tid man varit pensionär. Test av hypotes om ett möjligt dos-respons samband. Kognitiva domäner: självvärderad minnesförmåga, arbets-, episodminne samt numerisk förmåga. Resultat: inga direkta samband mellan kognitiva förmågor och tid som tjänste-mannapensionär med en genomsnittlig pensionsålder på 60,5 år (S.D. 4,6; range 50-78). Bland arbetare var sambandet snarare positivt vilket tyder på att pensionärstillvaron också kan ha gynnsamma effekter.

Konklusion: Resultaten pekar på att intellektuell stimulans är mer tillgängligt i vissa yrken, medan andra snarare får denna stimulans utanför arbetslivet. “Based on the evidence presented here, extended work lives are

unlikely to produce sizeable gains in later‐life cognitive function,

especially for blue‐collar workers”. * Den genomsnittliga pensionsåldern var i båda grupperna drygt 60 år, med en variation mellan 50 och drygt 77 år. Den genomsnittliga tiden som pensionär var ca 3 år vilket förhindrar slutsatser om mer långvariga effekter.

Main strength of the Whitehall II study: • one of the few large-scale studies with pre- and post-

retirement measures of cognition,

• allowing the examination of retirement as an independent predictor of cognitive performance.

• Ages 38-67 at baseline and 42-67 at follow-up

• for 470 who retired and 1561 still at work over the ~5 years

• as London-based Civil Servants

• Many studies of cognitive ageing recruit participants at retirement age (typically 65 years) and have not followed individuals through retirement itself.

There was a general trend for retirees to show less improvement in cognitive performance compared with working individuals. The only statistically significant association was found for AH4 performance. Here, retirees showed an average improvement that was 0.7 T-score standardised points slower than those who remained in work. Importantly, these results are independent of pre-retirement cognitive function.

Table 3 shows regression coefficients

representing change in cognitive test

scores (negative coefficients

representing less improvement with

respect to those still working) per unit

change in the independent variable

(retirement vs working).

• Our results cannot be taken as support for the disuse

hypothesis;

• offer an intriguing suggestion that retirement may be followed by lower cognitive function,

• no indication of a dose-response effect for cognitive test performance in relation to time spent in retirement.

• requires further research and longer follow-up.

Några slutsatser • Livskoppsperspektivet betonar att åldrande och åldersrelaterade

förändringar måste förstås som ett livslångt samspel mellan

genetiska och miljömässiga faktorer. Den yttre miljöns effekter

kan observeras i skillnader mellan generationer och

födelsekohorter.

• Kronologisk ålder blir med stigande ålder en allt sämre prediktor

för individens kognitiva funktion och hälsa. På populationsnivå

ses mer påtagliga kognitiva förändringar i olika tester först efter

80-årsåldern. Interindividuella olikheter tenderar snarare att öka

under åldrandet.

• Primärt åldrande har en begränsad effekt på kognitiv

funktion, särskilt om man beaktar de kompensatoriska

möjligheter som här finns för att minska de negativa

effekterna.

• Effekterna av sekundärt åldrande (sjukdom och ohälsa)

ökar med stigande ålder och har mer påtagliga kognitiva

effekter, vilket särskilt ses vid demenssjukdom men även

vid många andra sjukdomar med neuropsykologisk

påverkan.

• Terminal nedgång beror på en de-vitalisering som ger en

generell negativ effekt på alla kognitiva funktioner, flera år

före död och oberoende av tidpunkt för död.

• Kognitiva funktioner påverkas i olika grad av åldrande-

förändringar. Psykisk snabbhet, fluida förmågor samt episodminne

är mest påverkade. Erfarenhetsbaserade förmågor kan även

förbättras under åldrandet.

• Åldersrelaterade förändringar som dokumenteras i specifika

neuropsykologiska och kognitiva tester tillåter mer sällan

utnyttjandet av bemästringsstrategier med selektion och

kompensation som bidrar till att upprätthålla ”tillräcklig”

funktionsnivå i vardagslivet. Även om reservkapaciteten generellt

minskar så är kraven på maximal prestation inom en viss kognitiv

domän annorlunda i en testsituation.

• I vardagslivet fordras ofta mer integrerande kognitiv kompetens

där erfarenhet kan kompensera andra brister.

Yrkesliv och fritid - vårt vardagsliv - stimulerar genom intellektuell

belastning i olika grad kognitiva funktioner. En bra matchningen

mellan individens förmåga och dessa krav kan ge fortsatt positiv

kognitiv utveckling högt upp i åren.

•Risken med för låg belastning är ”kognitiv pensionering”.

Begreppen ”use it or loose it” respektive ”disuse” används för att

betona ett riskscenario för kognitiv hälsa under åldrandet.

•Evidens saknas för att pensionering i sig ger kognitiv försämring –

beror på typ av fd. arbete och hur pensionärstillvaron blir