SeillskapetSan Micheles Viinner

Sara Jangfeldt blev S?illskapets stipendiat. Mera hiirom pi sidan g.

Medlemsblad 13 september 2004

I

Ledaren

Viilkommen Marita Jonsson!

Stiftelsens nya ordfcirande, MaritaJonsson, iir viil rustad fcir uppgiften.Hennes doktorsavhandling i konst-historia, 1976, behandlade monument-v6.rden i Rom i bdrjan av 1800-talet.Iflera senare arbeten har hon liimnatviktiga bidrag till italienska restaursringar. Hon iir styrelseledamot i ProVenezia och hon har skrivit ett parbcicker om Venedig diir hon fdr dvrigthar en liigenhet sen tiotalet flr. InomUNESCO fbreslir hon och viirderar senm6nga 6r forslag till viirldsmv. Honutviirderar och fdljer upp beslutaderestaureringar och nytillskott pi olikaplatser. Under femton 6r arbetade MarikaJonsson som ldnsantikvarie pfl Gotland.De senaste fem 6ren har hon varitverksam som fri fcirfattare och fotograf.Hon har skrivit ett tjugotal faktabdckerbl.a. om Carl von Linnd, triidgirdar,miljtier, boningar. I serien svenskaviirldsarv har hon medverkat i volymernaVisby vlirldsarv och viirldsarvet

Engelsbergs bruk (Byggfdrlaget). Hennessenaste bok K0rsbiirsgirden (Forum)omniimns pfl sidan 17. Siillskapet serfram emot ett givande samarbete. Somframgflr av Marita Jonssons varmhjtirtadehiilsning till Viinnerna, sidan 2, utrederjust nu kulturdepartementet det inter-nationella kulturarbetet. Det kan stiirkaVilla San Micheles stbllning och 6ppnanya kontaktytor och niitverk.

Ett ytterligare gliidjeiimne iir de fortsattaframgingarna fcir Bengt JangfeldtsMunthebok "En osalig ande". SvenskaAkademien har nyligen observerat bokenmed det prestigefyllda Axel Hirsch-prisetpA 80 000 kronor. De forsta upplagomaom vardera 25 000 ex blev snabbtutsilda. En kartonnageutgiva pi 10 000ex har just utkommit. Och i oktoberutkommer "Munthes Capri", en bild-berdttelse byggd p6 gamla fotografier ochannan unik dokumentation som inte fickplats i boken "En osalig ande". Bladethar bett Bengt Jangfeldt att kommenteraden sistniimnda bokens mottasande sil6ngt, sidan 3.

Nlir det giiller 8terviixten gldder sigSlillskapet it sin stipendiat, SaraJangfeldt, ett mangsidigt lcifte inommusikteatern. Vistelsen p6 Villa SanMichele bOr passa henne som hand ihandske.

I Ovrigt vill Blade pirninna om h0stensaktivitet som aviseras pi sidan 18.

STYREI.SEN

Stiftelsens nya ordforande

En nytilltrlldd ordforande. Vad kommerdet att betyda fdr Stiftelsen San Micheleoch fcir verksamheten i Axel Munthesvilla?Mitt fdrsta uppdrag vid sidan av styrelse-mOten, var atf svara pi en remiss frinkulturdepartementet 6ver den I rtenn-tionella kulturutredningen, ddr det fore-sl6s inrzittande av Sveriges internationellakultur- och forskningsinstitut, medgemensamt niitverk, logotyp och hemsidaoch diir de olika instituten iiven i fram-tiden ska driva sina klirnverksamhetermen ges utrymme for allmiint kultur- ochSverigefriimjande. Institutet i Paris lyftsfram som fdrebild ochjag slogs avtanken att Villa San Michele tycktesmiirkligt okiind av utredningen. Villan lirunik som svensk kulturinstitution utom-lands. Som giisthem frir kulturarbetaresom utfrir studier/forskning/skapandeprojekt samt friimj ar svensk- italienskakulturforbindelser. Under iren harfaktiskt mer dn 5000 svenska kultur-aktcirer verkat och producerat pA VillaSan Michele; fcirfattare, musiker, filmare,konstnzirer, journalister, forskare.Museets koppling till Axel Munthe hargivit platsen internationell renomm6,besciksantalet har under lins tid varit

har ordet

civer 200 000. Kulturevenemangen gervillan stor publik.For niirvarande orienterar sig villan ge-nom Peter Cottinos fdrtjAnst mot modernkonst, film, dans och triidg6rdskonst. SanMichele har under mer iin ett halvsekelvarit av storsta betydelse fcir svenskakulturutovare som vill liira kiinna denitalienska kulturen, utveckla ett eget ska-pande och knyta internationella kontak-ter. Stiftelsen har varit av utomordentliststor betydelse for spridandet av svenskkonst och kultur i Italien ocksi f6r eninternationell publik. Villan har en storutvecklingspotential med dess medierela-terade position och bakgrund pi Caprioch skulle kunna vara ett flaggskepp fcirsvenska kulturinstitut. Styrelsen har iutredningen fdreslagit att Stiftelsen SanMichele f6r mdjligheter att utvecklasvidare och av staten ges ett engAngs-belopp fdr ncidvlindiga investeringar.Jag var i maj pi Capri och mrittes av ensjudande verksamhet pi Villa SanMichele och stor entusiasm hos oersonaloch projektanstallda. Trots storm ochregn fann jag en vdrma som iir siillsynt ikulturinstitutioner idag.San Michele har ekonomiska oroblembland annat pA grund av vikande besciks-siffror frin framfor allt den internatio-nella publiken men htir finns framtidstrooch uppfinningsrikedom. Jag iir glad ochstolt ha att blivit utsedd till dess styrelse-ordfcirande och hoppas mycket pi Viin-fdreningen i det kommande arbetet. Medaktiva Viinner iir jag rivertygad om attVillan gAr en ny vir till mcites!Med viinliga hiilsningar till er alla.

Marita Jonssort

"Munthes personlighet framghr av hans sritt att yttra sig"Av Bengt Jangfeldt

Medlemsbladets redaktor har bett migberzitta om reaktionernapd En osaligande.Det lir en mycket angenzim upp-gift! Mottagandet har varit fantastiskt:recensionerna positiva, fciniiljningenciver fcirviintan och publikens reaktioneroverviildigande; En osalig ande ar en avde mest utlinade brjckerna pi bibliote-ken;jag har h511it ett otal fciredrag omMunthe och fler iir inplanerade under6ret...

Hur giima jag iin skulle vilja, kan jag intehiivda att detta lir frrimst min fortjhnst.Framgingen bygger pi det kolossalaintresse f6r Munthe som, n6got 6verras-kande b6de fdr mig och fdr mitt fdrlag,finns i landet. Tiotusentals miinniskorhar liist och fascinerats av Boken om SanMichele, stiillt sig frigor om mannenbakom verket och blivit nyfikna pi hurMunthes liv gestaltade sig i verkligheten.

Reaktionema pfl boken speglar det in-tresse och den viilvilja jag mOtte underdet 4-ariga arbetet pi boken. Alla somjag kom i kontakt med - fr6n tyska prin-sar till sliiktingar till familjen Muntheshusor och barnpigor - hade en enast6-ende generos instiillning till mitt projektoch stiillde upp med vad material dehade. Alla hdll de, pi ett eller annat satt,Munthe i levande minne och tyckte detvar roligt att nigon givit sig i kast medatt teckna den gitfulle mannens liv.

Recensionerna har, som sagt, varitmycket positiva - med nigra fi undan-tag. De kritiska rOsterna har niistan ute-slutande vant sig mot att jag inte kommermed n6gon "forklaring" till "gitan

Munthe". Man vill veta vem han egent-ligen vn och har svirt att acceptera atten person kan vara s6 sammansatt att haninte ryms inom en enkel fdrklarings-modell.

Pi denna inviindning villjag svara att detaldrig varit min ambition att "forklara"Munthe. Milsiittningen har varit attpresenterq honom, i all hans komplexi-tet. Det iir diirfdr boken iir si rik pfl citat.Det sammansatta i Munthes personlighetframg6r med all dnskviird tydlighet avhans slitt att uttrycka sig: det intressantaiir ofta inte vad som siigs utan hrtr detsiigs. Kanske iir det just detta som iirkiirnan i Munthes karaktiir - mingtydig-heten, motsligelsefullheten, flyktigheten?Kanske iir den enkla sanningen omMunthe att han inte var en person utanminga?

Drottning Victorias Villa Casa Caprile 1910.Vykortet ur Boris och Vanja Engstromssamlingar.

Axel Munthe och Dalarna 3av Anders LindstrOm (fortsattning och slut)

Stengfrrden (Hildasholm)Aret !ir' 1909. Paret Axel och Hilda Munthe hardvergett timmerhusbygget "Tiillberg Forest"och satsar i stlllet p6 ett stenhus i Leksands-noret. Axel har inte "fririnat sig" i Dalarna "pAen skogspromenad" som pistitts men fram tillnu har han fdljt sin ungdoms ingivelsel Somnybliven familjefar tvingas han dock t[nka om;Andra barnet iir pfr viig. Hilda, inte "kulla" menvZil ung engelsk aristokratisk dam diirtill nybli-ven mor viiljer civilisationen, ndra vatten ochbad, inte ett berg mitt i en skog. Och Axel,begivad med ett rastlost sinnelag men pfl intetsiitt en "osalig ande", tvingas se en ny verkligheti sitt liv. Han har nu en hustru som med derasgemensamma barn ft)r dgonen stakar ut rikt-linjen i handlandet.

Familjen, liis Hilda och barnen (Peter/Viking 1il och fyra minader) och (Malcolm/Grane i sinmarnmas mage), har hyrt dverveningen iLeksands komministergird hos komministerKarlsson. Fdrhandlingar pig6r om att anenderatomtmark i Leksandsnoret. Hilda siinder somvanligt vykort till sin mor, nu med vy Overkyrkan, komminister- och prostgirdarna, ochhon har "ringat in" komministergirden: "This isthe house we live in. The last righthand wiltdowis my bathroom, then nvo windows of saloon,then Viking's roonx, then the servant's room.The lowest floor is all wasted as 'washing-rooms' and tlrc top floor is the huge \o.ft" . AttAxel inte vistas hos sin hustru i Leksand siirskiltofta finner vi av Hildas brevkommentar till sinmanma: " still with the royal" . Och " the royal"tir, som vi vet, Victoria, en annan av kvinnorna ihans liv.

Nlir Axel iir p& bescik i Visby skickar ett vykorttill Hilda i Leksand: "Go to )land tontorrow".Han beriittar om det Burmeisterska huset ochavlutar med: "Love to yoLt + Viking - the Vikingshad a lot to do here."

Rastldsheten i Axels kiinslo- och sexualliv anarvi m6hiinda iinnu tydligare efter att han triiffatden 24-6riga engelskan Clare Sheridan, kusin

till Winston Churchill som iir pi besok pi0land, Solliden. Axel bjuder henne att kommatill Capri vilket ocksfl sker.

I september 1909 samlas kyrkostiimman iLeksand och beslutar om " utarrendering pd 50dr till Fdrsta Livmedikus A Munthe avnyttjatxderiittetx till viss tomtplats pd kyrko-herdebostiillet". I december iir arbetet i fullglng med Stengflrden och bygget "96r liist" pAca 42 000 kr. Namnet "Stengirden" kommerfrin en egendom "The Stone Court" som Hildasfamilj Pennington Mellor ?iger och det iir Hildaser till att gflrden fir detta namn.

Huset byggs i tre plan med kiillare och fir ytter-mfltten 19 xl1 meter med symmetriska fasaderoch huvudentr6 beltigen mitt pi lflngsidan.Huvudbyggnaden fir centralviirme, vilket lir ennymodighet, kompletterad med kakelugnar,badrum och wc. Diiremot installelas inte elektricitet. Fasaden fir grov puts med synliga ankar-slutar och taket frirses med svart glaserat tegel.Tvi flyglar byggs, 8x5 meter, gfrrdsplanen liiggsmed kullersten och mot 6ster och sdder byggsen putsad, ca tv6 meter htig stenmur, pi kdnetfdrsedd med sarnma sorts tegel som huvudbygg-naden och flyglarna. Entrdpelarna i muren f6rexakt samma utformning som pelarna vid storaingingen till Leksands kyrkogird. Mot Oster-viken (Siljan) ?ir girden oppen och pi nonasidan om huvudbyggnaden placeras ett hitbre,stall och vagnslider. Grindarna utfcjrs i smide avlokala hantverkare.

I Leksands Klockargird, som Axel fi.8n bdrjanvelat k

5

Under fdljande var, 1910, far vi veta hur byggetfortlclper. Arkitekten Torben Grut skriver den 10april till Axel pi Capri si hiir:

"Herc Doktor Munthe.Bygget i Leksantl gdr bra. I gdr kom en ritarehem som jag srint dit upp dver en dag fdr att gdigenom mdtteriema, och anmrilde, att alb iirriktigt, och murarna i det ncirmaste frircliga. Omtre veckor lriggs takteglet pd. Jag har ldtitagenten fdr Ludowici Lykt siintla doktornavskrift av tlet anbud, han liimnade PerKarlsson, sedan jag ackorderat ett par timmarmed honom. Prof. Argel finns htir och hos PerKarlsson.Om tre veckor far jag sjrilv upp och ser tillbygget. Sedan dr ju doktom snart hiir igen, ddvi kan fnststiilla valten- och vdrmeankiggningarna. Huset ltir icke se stoft Lrt pdplatsen.Lars'Lars Olsson bad iag att siinda sinslutriikning pd 200 kronor direkt till Anacapri.Kontraktet med Per Karlsson Iigger, komplett,underskrivet hcir hos mig. Emellertid befannsdet, att Lars Olsson synnerligen vdrdsldst lagtigen det ltickdike, han utfdrt fdr tloktorn. Jagerfor, att det kunde viintas dtal frdnarrendatont, prost och klockare diirfdr.Lars Olsson begiirde betalning fdr att gdrafrirtligt sitt arbete pdftihen. Han har tlock nttdtagit sig att kostnads.fritt gtjra ordentligt i

ordning efter sig dtirest pengama ej iir skickadetill honom, iir det kanske btist att innehdllandgot.Per Karlsson ska ha 5000 kr den 15 april och5000 kr den 15 maj enligt den uppgdrelsedoktom trciffat med honom. Wall|rt har jag ejhdrt av, sedan jag mefulelade honom, att jagdtagit mig kontrollen.Pd bygget var tlet en tlel smiirre misstagbegdngna, vilka tlock var liitta att riitta. Detutfi)rtles omedelbart. Per Karlsson iir en brabyggmtistare. Hans endafel tir att han sjiilv tirndgot ftr scillan pd. bygget. Jag mdste nog hdllaefier honom lite i detta avseende.Lars Olssons byggen ltir vara av den beskaffen-heten att annan byggmtistare e.fier ndgot dr fdrkomplettera dem. - Grindstolparna cirttppsttillda.Hcir allt viil - iinnu inget nytt. Min fru kry ochsdt som alltid. Vi har med stor gliidjetillsammans liist doktorns sista bok. Napolibreven,krinrle jag fdntt, men hade dubbel gliitljeav att lcisa dem i tletta sammanhang.Mycket fd mtinniskor har varit mig sdsynxpatiska som fdrfattaren till Bre.f o Skisser.Med vdrdsam hiilsning, rillgivne

Torben Grut."

Dagen efter arkitekt Gruts brev, ffu'Axel enriikning som ger oss en vink om vad saker ochtins kostar:

;Specifikation dver utfdrda arbeten och kdrningar fbr Livmedikus Munthes Byggnadsriikning 1909'1910.Nr 1 Vcigbyggnad kdming av virke och vtigfyllning den 4/11 -27/1 I 1909.Nr 2 Byggt en materialbo(l och diverse arbeten den 1/12-8/12 1909.Nr 3 Sndskottning och vtiglagning fdr tegel och timmerkdrning 1010.Nr 4 Timmerktiming.ftdn byar och Olsntisviken upp tiII byggnadsplatsen.Nr 5 Tegelki)rning.frdn Faludns Tegelbruk, 3'500 st.Nr 6 Fbr Mmthes rtikning kdpt 3.500 st tegel a j5 kr per 1000.Nr 7 Nermrirkning och rivning av hiirbre i Hetlen.Nr 8 Kdrningar av htirbret frdn Heden upp till bySSarbetsplatsen.Nr 9 Sandfi)r spismuming, 15 lass a L25 per lass.Nr 10 Strillningspiror, 15 st a 1.00 per styck.Nr I I Gnmden fiirdig utom trapp och.fogstrykning betingar fdrskott.

Summa Kronor. 1.656.43, - 1.400, dterstdr 256Tiillberg den 12 april 19i'0, D SkoglLutd."

149.8028.0866.30

324.0051.00

122.509.00

72.0018.7515.00

800.00

Mitt under med Steneerden iLeksand detta irCapri och flyttar

Axel bostad pidi Materita, ett

medeltida fdrsvarstorn som ligger piskuggsidan av 6n. En av anledningarna iir attAxels 6gon inte tfll det intensiva ljus sorn flddarkring San Michele. Villan hyrs ut eller stfrrcivergiven llnga tider.

Stengflrden blir en, som man brukar kalla,morgongiva till Hilda frfln Axel. Gflrdeninnehi.Lller fcirutom alla ncidviindiga rum enkammare (fdr drottning Victoria), ett kapellvilket fdrst lig placerat i kiillaren. Fcir Hilda iirdet naturligt med ett andaktsrum, hon iir jubarnbarn till en engelsk biskop och diirf

7

Intendenten vid Hildasholm, Pia Thunholm, presenterar sig

Munthes Hildasholm ligger intill Leksandskyrka vid Siljans strand. Tviirs 6ver sjdnligger byn Viistanvik. Diir fdddes jag f6r 59Ar sedan. Som barn och iiven senare stodjagvid virt fdnster och blickade ut 6ver sjdnmot Hildasholm. Di var det f6r mig baranigra vita flAckar som skymtade frammellan triiden. Nu vet jag att det jag sig varHildasholm som l69 skyddat frAn nordviist-vinden av en triidridi av hundraAriga tallar.Trots all min vistelse i Leksand hade jagaldrig besdkt Munthes Hildasholm forriinjag kom pi anstdllningsintervju Ar 2000.

NArjag nu betraktar det stora huset Hildas-holm kiinner jag av dess stramhet och allvar-liga karaktiir. Stiger vi si in i huset sl6s manav den intima interitiren som skiljer sig sifrin det yttre intrycket. Det slog emot migredan niir jag infdr anstiillningsintervjunvisades runt i det stAngda huset i mdrkadecember 2000. Jag fick genast en klinsla avett hus med personliga inslag som inte varvanligt i svensk herrgfrrds- eller slottsmilj6.Hiir hade en familj bott och gjort vad manvelat med interidren - mfllat pA kakelugnar, ifonstersmygar och skrivit sentenser pfldcirrkarmarna! Som fdre detta guide piDrottningholms och Rosersbergs slott varjag inte van vid sidana okonventionellatilltag!

Jag iir fddd i Leksand men uppvuxen iStockholm och Solna. Under hela uppvdxt-tiden har jag dock tillbringat sommarlov,

jular och piskar i Vastanvik, Leksand hosmina morfdraldrar spelmannen Carl Gud-mundsson och hans hustru Hilda. Senare hosmina pensionerade fdrdldrar som bosatte sigdiir.

Efter studentexamen i Stockholm i mitten av1 960-talet liiste jag konstvetenskap, estetikoch litteraturvetenskap vid Uppsala univer-sitet. Dar triiffade jag min man som varamanuens vid institutionen for konstveten-skap. Jag fortsatte studierna vid Stockholmsuniversitet och tog en fil kand examen ikonstvetenskap, byggde pi med 80 poiingsamt 20 poiing pi doktorandnivi i konst-vetenskap. Under tiden fuddejag tvi flickor.

Min huvudsakliga inriktning i konstveten-skap lir 1g0O-talets konst vilket har lett migin pi yrket som guide pa konstutstAllningarvid bl a Konstakademien, Moderna Museet,konsult fdr beredskapsarbeten fOr konst-niirlig utsmyckning vid Stockholms l?inslandsting samt sekreterare fdr konst- ochutstallningar i Solna kommun.

Ar 1980 fick jag tjAnst som museilektor vidEskilstuna museer. Hela familjen flyttade ditoch diir bor vi fortfarande. VAra d0ttrar Ar nuutflugna och sliger sig vara belitna med sinuppviixt i kulturens skugga. Atta flr darefterfick jag arbetet som chef f

intresse f

9

"Tdnk globalt och handla lokalt"

zir en ofta upprepad maning frin Vlirlds-samfundet. Vad detta inneblir kan 6sk6d-liggdras pA olika siitt. Siillskapets senasteirsberiittelse, som iterfinns som bilaga'visar hur intresset kan stimuleras i bfldariktningarna i det mindre sammanhanget.

Oidioianden Barbro Ldvgren hiilsar viilkornmen till en fest i virens och fornyelsens tecken

Arsmotet blev en Grande Finale i ton,ord och bild med pianisten Per Thunarfoch dramaprofessorn Ingvar Holm somelektrifierande aktcirer. BAda tillhorSdllskapets stYrelse.

TONENPianots siirskilda poet, Fr6d6ric Chopin,romantikern med stor klirlek till folk-visan, fick inledningsvis hOja trollspoet.

Per Thunarf Oppnade med den suggestivamilitlirpolonasen, A-dur, op 40 nr 1' Detberzittas att Chopin en kviill nlir han iensamhet spelade den upplevde fest-stlimningen si starkt visuellt att han ipanik rusade ut i natten och inte vigadesig tillbaka fcire gryningen. De bildakrigare och balskona kvinnor som tAgadein blev f6r mycket fcir honom. PerThunarf fortsatte med "den vackrasteetyd som nflgonsin skrivits", Chopinsetyd i E-dur op l0 nr 3. Han avslutademed det magnifika scherzot nr 3, ciss-moll op 39. Chopin tilliignade sin elevGutmann detta verk fcir att denne hade sA

pianisten per Thunarf iteruppviicker bide

10

kraftiga fingrar att han kunde sli hil itangentbordet i de viildiga ackorden isjiitte och sjunde takterna.

ORDEN. BILDENSen blev det Ingvar Holms tur att medordens och bildens hjiilp visa att SanMicheles O lir den riitta miljon fcir "nyandlig odling och itervinning avgammal". FOredraget publiceras i sinhelhet i Medlemsbladet. Ingen har somIngvar Holm medvetandegjort detmagiska samspelet mellan bild och text;de berikande metaforernas m6ngfald ochderas formiga att tydliggdra det somsker i det som synes ske.

Ingvar Holm illustrerade sin fram-stiillning med egna m6lningar, som hankallade Pausbilder. eftersom de till-kommit under pauser i skrivandet. Deassocierade bide till det lokala och detglobala. Detta behov formades l6ngttillbaka i tiden. Under gymnasieiren pAKatedralskolan i Lund gjorde IngvarHolm, Pontus Hultdn och Sven GunnarBr6hammar livet uthiirdligt genom attm6la och utstiilla. Motsatserna fcirklaradevarann. I kviillens utstiillning ingickIngvar Holms bercimda m6lning Priistenpi Capri som ftirestliller honom sjiilv ochsom piminner om den distans till sigsjiilv och omviirlden man m6steupprlitth6lla for att leva vidare.

AVSLUTNINGENEdvard Grieg, den nordiskanationalromantikens centralgestalt, ficksvara fcir avslutningen. I det han kalladesitt tredje utvecklingssteg strlivade hanmot det globalt-kosmiska. Per Thunarfvalde de luftigt skira tonmilningarna

Viren op 34 nr 2, Fjliril op 43 nr 1, ochTill viren op 43 nr 6. Det blev enstiimningsmiittad piminnelse om def6rnyelsens starka krafter som iir verk-sarnma ziven i en oviss framtid. De tv6minikonserterna framfcirdes med kraft,elegans och klinslig inlevelse.

Den efterfciljande buff6n saknade intesamtalszimnen. Klubbmiistaren YvonneFrykman klarade iiven denna ginganstormningen trots att flera iin vanligtgl6mt anmiila sig. Hon liimnar nu pAegen begiiran styrelsen och avtackadesfcir en hiingiven och nlirmast otroliginsats 6ver 6ren.

GG

Dramaprofessorn Ingvar Holm: Pliisten pICapLi. Olja (1980).

11

Bland svindelv dgar, klipporbeista skrivbordAv Ingvar Holm

Nlir jag liist titeln pA mitt fciredrag i Med-lemsbladet blev jag generad - den harszikert formulerats av mig sjlilv. Men denmiste ha tillkommit i ett maniskt Oson-blick!Och iindi - om n6got skall iindras iir detfaktiskt inte ordet "skrivbord". Det iiringet fel i att lita den mcibeln figurera.LAt bara inte oppningsrepliken leda tillatt ni (for skrivbordets skull) vlintar enserios redovisning av forskning och fdr-fattarskap pi Capri. S6dant forekommer,men det som jag skall berlitta idag iir istlillet en kiirlekshistoria - n'rin versionav en kdrleksroman som jag misstdnkeratt alla ni inom San Micheles viinnerhuupplevt. Det ar for de smi privata varia-tionernas skull i en gemensam kiideksom jag kommit hit. Och nu till saken!

Det var ganska sent jag kom till Capriforsta gingen. Jag iakttog visserligen Onsprofil tidigt, det var 1948 som den tag-giga alligatorryggen avtecknade sig fcirmig. Jag sflg den di frin Neapels hamn,diir jag tillfailigt befann mig. Men dengAngen komjag allts6 inte over till 6n.Det skulle droja mellan 20 och 30 6r frin1948 riiknat innanjag steg iland.

Detta var sA mycket egendomligare somjag faktiskt redan under dessa tidiga 6rvar en resendr. M6nga hcirn av viirldenhadejag bescikt som nyfiken person elleryrkesman innan jag forsta gingen sattemin fot i Marina Grande. Orsaken till attdet drdjde sfl liinge tu bisan, kanske litetokig.Jag skall piminna er om situationen iSverige under de fcirsta tvi irtiondenaefter kriset for att ni skall fdrst6 vad det

och odlat vin sdr mitt

var friga om. Det var de stora siillskaps-resornas tid. Mallorca, Teneriffa, GranCanaria ddk upp ur det okiinda. Spiestiivlade om mest attraktiva erbjudandenmed priisten Krogager i Tjiireborg.Malta, Cypent, Madeira fanns. Allatlivlade med alla. Och det var pd Capri vintdtte varandra. Allt upplevdes dengingen som odrligligt vulgiirt. Jagonskade inte - kunde faktiskt intekomma pi id6n - att fara till nigons 6som var besjungen av Spies ellerkuplettsingarna. (Man tir ibland obegrip-ligt striing niir man iir ung. Mot sig sjiilvoch andral Jag skiims fdr det i dag ochskulle mycket viil kunna hlivda att iivenett visst kvantum vulgaritet kriivs for atten miinniska skall bli komplett. Men sivar det alltsi inte under dessa ungakarska 6r.)Men si en dag i Lund m6tte jag ClaesSchaar, professor i engelsk litteratur,specialist pfl Shakespeares sonetter ochpfl Vilhelm Ekelund. Han iir min mestovulgiire viin. Jag iir glad att saga det justnu. Han har ocksi andra egenskaper somjag skattar hcigt men dlirtill kommeralltsi denna renlighet som lir siillsynt ochsom jag kallade "ovulgtir".Och nu miitte jag alltsi Claes. Han varbrynt av solen och beriittade att han komfr6n Capri - "en enastflende vacker o" -och San Michele - "det gick bra attarbeta diir"! Sfl sa han och si kan det 96.Det var pi Capri vi motte varandra. Slutatala om vulgaritet - det blir niistan alltidfel!Ett antal minader senare for jag till SanMichele. Det var 1975. Samma 6r som

Levente och Marilu blev intendent ochhusmor diir. Jag hade med mig ettmanuskript som hade undemrbriken "Urrevolutionernas och varumiissornasteaterhistoria" (huvudrubriken nlir bokenkom ut vu Industrialismens scen.tryckflr 1979). Den bok som var p[ v[ghandlade om hur teaterns uttrycksmedeloch bevekande niirhet har anviints ivardagens politiska liv.Inte minst med tanke pfl boken om enteater som flyttade ut till gatan, villaortenoch proletiirkvarteret fdr att ni politiskeffekt, fanns anledning att resa. Jag hadesiledes dubbelt syfte med Capri. Jagville (ut6ver att se 6n som jag f6rut hillitmig borta ifrin) liira kiinna en visshiindelse i dess historia. Den fanns doku-menterad i handskrifter och pressklipp iEdwin Cerios arkiv i staden Capri.Hiindelsen var knuten till skolan fcirrevolutioniir teknik som hade skapats ibdrjan av 1900-talet av intellektuellapflflykt undan den ryske tsarens polis.I revolutionsskolan pi Capri hiirskadeden milde idealisten fbrfattaren MaximGorkij. Bland halvreligidsa kommunisterfanns ocksi Anatolij Lunatjarskij. Ochdit kom Lenin. Han kom frin Paris ochvar som ett flskrnoln. Han hade pi sig enslags cykelkliimmor i byxbenen fdr attbyxan inte skulle fastna i cykelkedjan(fast han inte hade med sig nigon cykel- han hade bara gl6mt att ta av kliim-morna nit han for frin Paris). Han varfdrliist, intensiv och djupt irriterad Overvad han s6g. Hela skolan pi Capri hadehamnat i en sympatisk kristen marxismsom inte ddg ett skvatt atf gdrarevolution pi!Lenin viinde sig som kylig dialektikermot Lunatjarskij och som beundrandekumpan till Gorkij. Annat pfl Capri mdttehan som inspirerad reseniir. Han speladeschack med studenterna i Casa Rossa

L2och med resande ryssar. Och niir skym-ningen kom drog sig alla till viirmen vidMarina Piccola. Diir nere med vitt vinoch ljum luft (som vid Jalta) k6nde sigalla viil till mods. Dar lj6d vemodigaryska sflnger. Och alla som lyssnadeutanfrir grinden iilskade dessa sjunganderyssar.Och mest iilskade de Lenin som brukadesti i hamnen fdr att fi fOlja med nigonbflt pi krokfiske med lina, slinke och agn.Niir Lenin inte fick napp visade fiskarenhur han skulle g6ra: Cosi (och si pi enslags tyska som turister f6rstod underrodden till BH grottan) "Drin-drin"!Efter undervisningen - Cosi! Drin-drin!rakade Lenin genast fi napp. Hanjub-lade "Drin-drin" med ett gapskxatt somfick det buttra ansiktet att riimna. SignorDrin-drin fick han diirefter bestiindigtheta pi Capri och alla h611 av ett skrattsom skallade stort 6ver Tyrrenska havet.Lenin blev inte fdriindrad for livet. Menom man for tro dokumenten i Ceriosarkiv hade Capri tagit tag i hans kroppoch tillftilligt gjort miirniska av honom.Fdr mina bdcker fick jag inte ut mycketav studierna i arkivet. Men jag hade iind6liirt mig n6got. Denna vackra 6 iir f6run-derligt inspirerande, ttinkande fir,spiinstoch isen smlilter. Diirom vittnar m6nga.Ideologiska lisningar blir 16sta ochLenin - pedanten bland revolutioniirer -fiirvandlas till muntergdk i en metakultursom iir idealisk miljd fdr den andligaodlingens nyskapare och &teranviindare.Har man en gang anvlint luft, ljus ochskrivbord p6 Capri si vill man standigt6tervlinda.Jag hann knappt stiga iland fdn[njag varbesegrad. Tre studentskor itervlinde hemtill Capri efter veckan vid universitet iNeapel. Upprymt dansade de pA ett bordnAgot som nog var en taratella. Skep-paren pfl flygbiten bj6d pi campari niir

I3han horde attjag besdkte Capri frir fdrstagdngen. Och redan frin hamnen anademan landskapets eget friicka mcite mellanvildmark och kultur. Den kombinationenSterviinder i bussen vars chauffcir tarkurvorna med niistan smeksam r6het de280 meter upp i hcijden frin vattenytan iMarina Grande ttll Piazza Vittoria iAnacapri. Rehet iir verkligen ordet menoperationen genom fcirs med en hjiirn-kirurgs precision!

Det var mars. Mimosan var holid avdoftande gult och robinians grenverktyngdes av rosenroda klasar. On var enskog av mimosa och robinia och markenvar vit av narcisser. Fdr oss alla giillerdetsamma: Virt forsta mote med Capriiir bestiindigt en chock, en ogonens ochsinnets fcirfcirelse, en civerviildigandelycka! Jag satt min fcirsta dag en stund igreiset utanfor det lilla klostret SantaMaria a Cetrella. Vandringen uppfdrisnestigen som borjar vid San Micheleoch fortseitter dver hdglandsplatin f6r ettnaturligt slut just vid det ensliga klostretmed utblicken over cins klippskulpturoch havets vida bl6a lakan. Fiiirran meniindi med imponerande h0g kontur resersig Faraglioniklipporna langst utet Oster.

Jag s6g och iilskade denna stund. Diintriiffade detta. Ut ur klostret kom tv6karmelitmunkar, den tredje hade f6tt ettskorpionstick och 169 kvar i sin cell medsvullen fot. Fulla av prat var de tvfl.Deras vattenledning hade gitt srinder ochilla var det, men vlire var det niir dehade varit barn fcir d6 hade de fitt ro tillSorrento fcir att hiimta vatten. Och niireiledningen gick scinder pA den tiden vardet tv6 fiskare som skcitte reservaggre-gatet. Munkarna demonstrerade hur detgick till. Generatorn tycks ha trampatssom en cykel for att det skulle bli strom.Men fiskama var inte att lita oi. Niir

sardiner och havsrudor gick till liimnadede sin apparat och gick ut med biten. Dflsiinkte sig mcirkret 6ver 6n. Och niir envacker flicka gick fcirbi var det lika illa.Fiskarna glodde och fciljde efter och 6nblev mork. Munkarna fnittrade som barn.De tyckte att jag var en trevlig lyssnareoch bjdd mig in pi et glas vin. De hadetre glas. Ett av dem var ledigt eftersommunken som hade blivit stungen av enskorpion inte hade vaknat. Det glasetskulle jag dricka ur. Men diska kunde deinte eftersom vattenledningen hade gittsdnder. Men en av brdderna gnuggadekanten ren med sin kipa.Vinet var inte lika storartat som derasgiistfrihet men jag tyckte mycket omdem. Varje g6ng jag kom till Capribesdkte jag dem. Fcirst i fjol si var deborta. Ingen visste var de fanns. Jaghoppas att de har blivit abbotar i var sittkloster i inlandet och att diir finns likatrevliga munkar som de och mycket gottvin.Nu iir det nastan trettio 6r sedan jag dengingen var inne i klostret Cetrella. Jagminns det vlil. Jag fortsatte 6t oster pflklippisens vassa kant. N8gon viig fannsinte och knappast nflgon stig, men mankunde ta sig fram i il Passetiello genomravinen p6 den ziventyrliga strit dlirsmugglare och tjuvskyttar brukadesnubbla fram. Niir man kommit nerniistan i hojd med Quatro Venti men utanatt liimna de sondervittrade, hundrameter hciga klippornas urland, befinnerman sig fortfarande i den gamla euro-peiska kulturens mitt, men kiinner sigensam som pi Grdnland.Jag stannade och sig upp mot dennavilda isolering. Var hade jag sett dettaforut? Jag letade i minnet. Si visste jag. Imitt fririildrahem fanns i biblioteket ettbord diir det brukade ligga en stor och

l

Iti

praktfullt illustrerad bok. Det var DantesGudomliga komedi. Jag liiste den nlir jagvar mycket ung, kanske en 6tta/nio 6r. Ja,hela boken llistejag inte. Jag borjade nogliisa de delar som handlade om skiirseldoch paradis men fann dem tr6kiga.Intensivt minns jag diiremot mitt mcitemed Inferno. Jag liiste med stora ogonoch heta kinder om de priiktiga syndernaoch vidliga straffen ochjag sAg Dordsbilder. Det var diir jag hade sett det land-skap som jag mdtte i ravinen nedanforklostret. Ett underskont Inferno tog formi urskog av rAd och vilda klippor. Detvar inte pA ett ungeftir samma landskaphlir som hos Dord - utan precis! Niir jagkom tillbaka till San Michele gick jag tillbiblioteket i Foresterian och slog upp.Det var som jag misstiinkte. Dord hadevarit hiir och tecknat det skrlimmandekolossala som fanns pi smugglarnas stigfrfln den h6ga centralplatin ner mot sta-den Capri. Hiir fanns hogtid och tystnadsom pi bilden, en nlirhet som keindessom kyla under huden och en orindligdistans. Dor6 visste.SA s6g de fdrsta dagarnas erovring ut.Jag tog mig upp till Monte Solaros toppoch gick sedan pi bergskammen tillMigliera. Vid den tiden rcirde sigtydligen inte minga pfl den striickan.N6gon upptrampad stig fanns inte ochnaturligtvis inte som nu nigra vitafllickar milade pA stenar som snitsling avviigen. Men den som ville kommanarmaste turen fr6n Monte Solaro tillMigliera gick just pi klippans vassa eggmellan briddjupet mot havet och denbranta men mindre v6dliga slzinten motnorr som slutar vid Anacapri en halvkilometer bort. Klippeggen som jagvandrade pfl ligger 500 meter civer havetsnivfl, en hisnande hdjd diir den stuparlodriitt 6t sdder. Att gi diir uppe zir dock

r4inte livsfarligt men det iir nodvlindigt attnoga se efter var man satter foten.Diir jag gick i min ensamhet roade jagmig med att sfacka ut armarna som omjag balanserade pi lina - ffinkte dlir jaggick: Nu har jag Afrika pi min viinstrahand, i hcigran har jag Europa. Utanithiivor h6ll jag tvA viirldsdelar i minahlinder. Och liksom jag mindes Dord dendagen innan Unkte jag pA nytt pfl arlister,som fann den stora melodin pA denna 6.Hlir balanserade Holderlin fram drdm-mande om eviga skonhetsideal ochropande ut en poesi, magnifik som ingenannans - blond, ivrig, snabb elier dunkeltdrdjande. Och hlir gick Dumas fadren(sonen kom efter vadjag vet aldrig hit -Kameliadamens blomma fick stanna iParis), men som sagt Dumas den iildrebor ha funnit en scenografi viil passandeb6de for tre musketOrer och for en greveav Monte Cristo. Det stora Aventyretfinns i villande stigar, stup, taggigatoppar och briddjup dven om han intel6tit n6got story direkt utspelas p6 Capri.Och Rilke fanns ocks6 hiir pA den smalastigen viisterut frAn Monte Solaro. Hanskrev vacker poesi bide till naturen ochtill de unga flickor som han s6g pAviigen. Undrar just om han tog av siglackskorna niir han gick hlir? Jag tror atthan giorde det men iir inte sliker.Nya iiventyr mciter oavbrutet pi Capri.Jag tror att detta medverkar till de seriOsaresultaten vid staffli, skrivbord ochflygel i San Micheles musikrum. Menkanske betyder kontakten med mlin-niskor som scikt sig hit linnu mer. Manses, kdnner varandra, sliger snabba lek-fulla ord och skyndar bort t i l l ett nytttrappsteg i den verksamhet som fyllerens tankar. GlZidjen, humoret, tempera-turen ger inspiration.

(forts iittning fciljer)

15

INTENDENTEN BERATTARJag startade som intendent p[ Villa SanMichele fdr drygt ett ir sedan. Man kannog bOrja dra vissa slutsatser kringverksamhetens ging och utveckling.

Efter en standigt fallande kurva bdrjarlintligen besokarsiffrorna viinda (uni+7,4Vo). Det finns minga motiv attbeakta (ekonomiska, politiska...) menmed all slikerhet vAgar jag saga attmingas gemensamma engagemangbidragit till denna framging. Vid sidanom styrelsen och viinforeningen harstipendiater och gdster bidragit med sinavitt skilda erfarenheter och aktiva stddti l lsammans med hundratalet utomsti-ende personligheters arbete, kunnandeoch professionalitet. Aven finansiellt harjag att tacka de institutioner eller privat-personer som tror pi Villan som kultur-institution och framstiende svensk re-presentation i Italien och som av dennaanledning iiven velat dela det ekono-miska ansvaret for Arets verksamhet.Efter styrelsebeslut iignades flrets fcirstaminader i huvudsak 6t en omfattandeoch tidskravande omorganisation som

berorde alla strukturella aspekter av virverksamhet.Fdr den utfltriktade har v6ra finansiellasamarbetspartners varit:Arbetsf6rmedlingen Kultur OstraRegionenStiftelsen Maria Bonnier DahlinSvenska InstitutetKultunidetSASFazioli - Progetto PianoAnacapri Kommun

Bara for det samtida kulturprojektet har60{alet personer medverkat. Tillsam-mans med Gdran Alteus har vi sam-producerat en fantastisk CD, "Villa SanMichele", som innehiller ett urval av denmusik som stod Axel Munthe niirmast.Med bokforlaget Electa har vi samprodu-cerat en bok, "I Castello di Barbarossa",som rir den forsta som utgivits om Bar-barossaborgen och som iir ett delresultat(den historiska delen) av ett uppdrag somStiftelsen fOr ett antal flr sedan gav engrupp forskare och experter.

Organisatoriskt har vi nu ett pigiendesamarbete med Sveriges Ambassad ochett vlixande med Sveriges Exportrid iItalien.Vi har ombetts gi med i den mycketexklusiva sammanslutningen GrandiGiardini Italiani.Vi har haft en relativt god medialtackning i tv och tidningar och upp-miirksammats, vid sidan om fdr museetoch dess underskona triidgArd, iiven fdrv6r institutionella roll som kulturbiirareoch producenter.

I slutet av sommarsdsongen kommer viha haft:

(forts. niista sida)

I62 bokpresentationerI litteriir aftonI samtida konstutstiillning1 mini-dokumentiirfi lmfestival (JanTroell nrirvarande)9 klassiska musik konserter (med bl a.Drottningholms Barock Ensemble)3 j azzkonserter (Viktoria Tolstoy,Anders Bergkrantz..)2 samtida musikkonserter

I m6n av tid skulle vrinforeningen, vidsidan om sin reguljiira verksamhet,kunna ha en betydande roll somfundraiser och pfl det viset bidra till atttrygga Villa San Micheles existens ochtillviixt

Viinliga hzilsningarPeter Cottino

Anacapris stolthet -Piazza Vittorias beromda siluettett pinjetriid fattigareAv Dan Kumlin (text och foto)

wi' :W.:Wniill tilii. -:,tiNwiMfiLllr::'.;.;:.

Den viinstra pinjen hade m6tt diligt liinge och i vintras fick den sin sista knrick ochdog. Den 23 mars sflgades den ned bit fcir bit. Stiimningen var tung denna grikallamarsdag. Rykten 96r om aft ffadet utsatts fcir attentat. Nu finns bara en kvar av deberomda, historiska pinjerna som Axel Munthe en gang i tiden riiddade fran att blibrasved. Det kiinns tomt niir jag blickar upp mot PiazzaYiltoria.

Nsi:.,.t:i\-\\.!.--YI

:a:4.!.4n1

i: i t . i i

I

1-7LI

Om naturens sinnliga livsvzirdenMarira Jonsson. f OnSsARsf zuinCArueN.Foto Marita & Helea Jonsson. 168 s. Forum 2004.

Minskiften och solAr besteimde under16ng tid bondens er. Att llira sig naturensegen regelbok var ett villkor fcir civer-levnad men oppnade ocksfr ftir fest ochgladje. Arets rytm gav mening ochdramatik At livet men spelreglerna varhirda. I den urbaniserade tillvaron iirBondepraktikan ett bisant kuriosum omden overhuvudtaget iir kzind. Men zivendiir 16r pflminnelser om jordens liv ochsafter vid hemliga striingar. Diiromvittnar TVs tittarsiffror f6r sommartorp,gr6na fingrar och skogens vilda djur.

Denna bok piminner oss om a1las vflrurgrund och det iir en engagerandeupplevelse. Kdrsbiirsgflrden ligger piGotlands sydspets med havet p6 tre sidoroch Sundre kyrka som riktkarl. Den varfr6n b0rjan ett kaf6 med visningstriidgflrdskapad av det originella konstniirsparetSigne och Figge Engstrdm. De levde i ettdramatiskt iiktenskap men de komplet-terade varann med Signe som dendominerande. Nlir Signe samlade viixterfrin Gotlands hedar, myrar ochsfiandangar fdrdjupade sig Figge imedelhavsllindernas flora.

Efter bfldas dcid- efterlevande Signeblev over 90 ar - fdrvlirvade for-fattarinnan med familj anliiggningen.Den var di mycket forfallen. I boken f6rman folja den pietetsfulla restaureringensom parallellt innefattade en kongenialnyskapelse. Nu lir anliiggningen ettallkonstverk och en nutida EdenslustgArd. Forfattarinnan inbjuder till en

sinnenas fest dlir 6rets minader fittbestdmma menyn. Texten kompletterasmed ett generost bildmaterial som helatiden fcirstlirker kdnslan av nlirhet. Detkonstniirliga bildmontaget skulle fortjiinaen sdrskild recension. I bildtexterna fflrmiinniskorna triida tillbaka. Blommornabiir namn, miinniskorna lir med nigraundantag anonyma. Texten kryddas avlitteriira citat och m6Lngahanda notiser:om medicinalviixter kiinda sen 5000 6r,om matrecept fdr bl.a. ungtupp,venetiansk vitlOksrora och valncitslikdr;om medel mot muskelviirk och hflravfall.Hiir piminns man om fflgelstriick,gokens rop, harens viig, dofterna och detforunderliga gotlandslj uset.

" Nu vill jag leva i ljuvlighet och slaktatilljul en oxe fet" utropar Bonde-praktikan i julminaden. Boken slutarmed den stora adventsfesten forgrannarna. Dagsljusets sidensvansarinleder med himmelsk musik,silverklockor. Festbordets hdga ljusspeglar sig i silver och kristall. Htistensoch vinterns fiirger gloder i blomvaserna.Berg av kott och fyllda glas frestar gomoch ciga. Dekorativa gronsaker i miingd.Stlimningen lir hog, gllidje och eftertankeblandas i en stark gemenskap. "Man lirmans gamman", sliger Havamal. Livethar iin en ging bevisat sin fullhet ochliimnat ett uppfordrande alternativ tillnormalliisarens rastltisa i iikt.

GG

B Foreningsposr

sAllsrepETs sTyRELSE FRAM rnr Ansuorer zoosBarbro Ldfgren ordfdrande 08 - 661 45 32Gideon Gerhardsson vice ordfiirande 0g - g4 1g g5 (iiven fax)Gun Andrdasson skattmestare 0g - 779 32 gOGudrun Dahlberg sekreterare 0g - 650 41 51Ingvar Holm O4I4 - 240 00Gcjran Zackrison 0g - 21 97 5g

Wivi-Anne Nilsson suppleanr Og - 6623133Vakant

Stillskapets address: clo Gudrun DahlbergArbetargatan23BIl2 45 Stockholmpostgiro: 25 96 9A - 6

Har du sjiilv nigot trevligt minne frin San Michele eller n6got annatatt bertitta som kan intressera vflra medlemmar - hijr av dig.

Ansvarigutgivare: BarbroLiifgrenRedaktcir: Gideon Gerhardsson