Förskoleklassens uppdrag - hur utformar vi förskoleklassens verksamhet?

Dokumentation för dig som deltagit i kursen:

Ursprungliga intentioner

med förskoleklassen

Ny skolform infördes 1998, med syfte att föra in förskolans

pedagogik i skolan.

Utgångspunkt var att lärande sker ständigt och inte bara i

arrangerade inlärningssituationer. Lek, omsorg, skapande och

barnets eget utforskande skulle få genomslag även i skolan.

Förskoleklassens tillkomst skulle utveckla en helhetssyn på

barns utveckling och lärande. Den skulle skapa förutsättningar

för kontinuitet i det livslånga lärandet.

Målet var att integrera förskola, grundskola och fritidshem.

Det skulle utvecklas nya arbetsformer och ett nytt pedagogiskt

förhållningssätt i de integrerade verksamheterna.

Förskoleklassen skulle bli bro mellan förskolan och skolan.

Vad säger skollagen?

”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”

Skollagen kapitel 1, §5 Utformningen av utbildningen

”Beprövad erfarenhet är en erfarenhet som är dokumenterad, delad och prövad

i ett kollegialt sammanhang.”

Promemoria om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

(Skolverket, 2012)

Vad säger skollagen?

”Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling

och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Utbildningen ska utgå från en helhetssyn

på eleven och elevens behov. ”

”Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter

och social gemenskap.”

Skollagen kapitel 9, §2 Utbildningens syfte

Vad mer säger skollagen?

Utbildningens syfte är även att

• elever ska inhämta och utveckla kunskaper

och demokratiska värden.

• främja en livslång lust att lära.

• främja elevers allsidiga personliga utveckling till

aktiva, kreativa, kompetenta och

ansvarskännande individer och medborgare.

Skollagen kap 1, §4 Syftet med utbildningen inom skolväsendet

Del 1: Skolans värdegrund och uppdrag

Talar om för oss vilka värden utbildningen ska vila på,

vilket uppdrag skolan har och hur vi ska organisera

verksamheten för att utveckling och lärande ska ske.

Vad säger läroplanen ?

Del 2: Övergripande mål och riktlinjer

Riktlinjer för oss som arbetar i skolan.

Skolans övergripande mål för eleverna under

olika rubriker, bl a: Normer och värden,

Kunskaper samt Elevens ansvar och inflytande.

Vad säger läroplanen ?

Läroplanens del 3 ska komplettera innehållet i läroplanens del 1 och 2 så att syftet med förskoleklassens verksamhet blir tydligt. Detta för att skapa en mer likvärdig utbildning. De ursprungliga intentionerna med förskoleklassen ska ligga fast.

Syfte. Visar på vad undervisningen ska ta till vara hos eleverna och ge dem möjlighet att utveckla.

Centralt innehåll. Förtydligar vilket innehåll som ska behandlas i undervisningen.

Vad säger läroplanens del 3 ?

Förmågor i förskoleklass Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

kommunicera

i tal och skrift i

olika sammanhang

och för skilda syften

pröva och

utveckla idéer,

lösa problem

och omsätta

idéerna i

handling

skapa och

uttrycka sig

genom estetiska

uttrycksformer

skapa och upprätthålla

goda relationer, utgå

från ett empatiskt

och demokratiskt

förhållnings-

sätt

röra sig

allsidigt i olika

miljöer samt

förstå vad som kan

påverka hälsa och

välbefinnande

utforska och

beskriva företeelser

och samband i

natur, teknik

och samhälle

använda

matematiska

begrepp och resonemang

för att kommunicera och

lösa problem

Språk och

kommunikation

Skapande och

estetiska

uttrycksformer

Lekar, fysiska

aktiviteter och

friluftsliv

Matematiska

resonemang och

uttrycksformer

Natur, teknik

och samhälle

Centralt innehåll ur läroplanens del 3

Vad säger stödmaterialet?

Stödmaterialet förtydligar förskoleklassens

uppdrag och ger exempel på hur lärarna kan tillämpa

läroplanen. Ger exempel från praktiken och forskning

om förskoleklassen.

Film om stödmaterialet finns på Skolverkets

youtube-kanal. Sök på ”förskoleklass”.

(ca 17 minuter lång)

Utveckla verksamheten

så att uppdraget förverkligas Detta behöver

utvecklas vad

gäller…

Vilka kunskaper ska eleverna

ges möjlighet att utveckla?

Vilka värden ska eleverna

ges möjlighet att inhämta?

Vilka förmågor ska eleverna

ges möjligheter att utveckla?

…verksamhetens

organisation och

rutiner

…lärarnas

förhållningssätt

…förutsättningar

för elevers

lärande och

engagemang/

motivation

Under kursen fick deltagarna

följa med under en

ganska vanlig dag i den

förskoleklassverksamhet

som beskrivs i boken

”Lärande lek i förskoleklass”.

Läroplanen om lek

”Skapande arbete och lek

är väsentliga delar i det aktiva lärandet.

Särskilt under de tidiga skolåren har leken

stor betydelse för att eleverna

ska tillägna sig kunskaper.”

Lgr11, sidan 9

”Det är viktigt att det finns utrymme

både för elevernas egna lekar och

för de lekar som är initierade av lärare.”

Förskoleklassen – uppdrag, innehåll och kvalitet, sidan 16

Stödmaterialet om lek

Vad kännetecknar fri lek?

Fri lek är lek där barnen bestämmer själva

vad de ska leka.

Fri lek betyder inte nödvändigtvis lek som är fri från vuxna, tvärtom behöver barn ofta vuxna som stöd när de leker.

Fri lek innebär alltså störningsfri lektid - men INTE en pedagogfri lek.

Birgitta Knutsdotter Olofsson,

tidigare professor i pedagogik vid Stockholms universitet

Hur ska leken bli lärande?

Det syns stor skillnad i barnens lärande genom lek, när en närvarande vuxen kan locka leken mot ett innehåll och uppmärksamma barnet på vilket lärande som sker i leken.

Den vuxnes uppgift är att erbjuda miljöer och sammanhang som får barnet att gå utanför de vanliga ramarna.

När vuxna aktivt och tillsammans med barnen går in i leken kan de utmana och vidga barnens tänkande.

Stig Broström, professor i Early Childhood Education

vid Aarhus University, Danmark

Sociokulturell uppfattning av literacy

• Samtalandet, skrivandet och läsandet är aktiviteter som samverkar. De är beroende av varandra och förstärker varandras utveckling.

• Skriftspråket utvecklas i meningsfulla sammanhang och inte genom isolerade övningar.

• Barn ska få vistas i miljöer som stimulerar deras skriftspråkliga skapande.

• Barn utvecklar förmågan att skriva och läsa genom att pröva på att skriva och läsa och genom att samtala om det som de skriver och läser.

• Viktigt med en tillåtande atmosfär - utan rätt eller fel.

Exempel på relevant literacy-forskning:

”Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1”

Marianne Skoog (2012), Örebro universitet

”Sju barn lär sig läsa”

Carina Fast (2007), Uppsala universitet

”Barn utvecklar skriftspråket” (forskningsbaserad bok)

Dahlgren, Gustafsson, Mellgren & Olsson (2013),

Liber förlag

”Med andra ord - samspel och villkor för litteracitet bland

nyanlända barn” Susanne Duek, Karlstads universitet

(2017)

Medverka till ett lärande klimat

I lärande, kollegiala samtal är det viktigt att

vara medveten om sina upplevelser

kunna beskriva vad man är medveten om

vara nyfiken på vad andra är medvetna om

utgå från de goda intentionerna –

odla ett uppskattande förhållningssätt

observationer Beskriv hur nuläget ser ut.

(hört, sett, provat, fakta etc)

tankar Vilka tankar väcks hos mig?

(tolkningar, bedömningar, idéer etc)

vilja, önskan Vad behöver utvecklas?

(mål, ambitioner etc)

känslor Vilka känslor väcks hos mig?

(inspirerad, tveksam, kompetent,

bekräftad, motiverad etc)

insatser och åtgärder

Vad innebär det att förbereda för fortsatt utbildning?

insatser och åtgärder

Vad är vår gemensamma förståelse för hur vi ska gå vidare?

Skillnad på delaktighet och inflytande

Forskning visar att om elever upplever ett reellt

inflytande över undervisningens innehåll och hur den

utförs lär de sig mer, blir mer engagerade och tar mer

ansvar. (Skolverket, 2015)

Att vara delaktig i en aktivitet innebär att man är en

del av det som sker, men aktiviteten kan mycket väl

vara planerad och ledd av någon annan.

Att ha inflytande över en aktivitet innebär att man har

en reell möjlighet att påverka det som sker.

Systematiskt kvalitetsarbete

Syftet med systematiskt kvalitetsarbete är att utifrån

uppdraget få syn på vilka utvecklingsområden som finns.

Arbetet inbjuder till kollegiala samtal om orsakerna till

eventuella brister i vår verksamhet och om hur målen ska

nås.

Men vad ska fokuseras?

Skriv ner de planerade aktiviteter som görs i vuxenstyrda

sammanhang på postit-lappar (en lapp per aktivitet).

Vilka av dessa aktiviteter utgår från klassens behov och

intressen? Vilka görs av ”gammal tradition”?

Utifrån kvarvarande lappar: Vilket målområde behöver

egentligen fokuseras? Välj ett eller ett fåtal mål.

Omformulera målet/målen, så att det blir utvärderingsbart.

Hur kan eleverna ges fler möjligheter att sträva mot valda

målet/målen, i meningsfulla sammanhang?

Vilket förhållningssätt behöver läraren ha?

Samverkans-

lekar

Skaffa en samlad nulägesbeskrivning. Hur tar vi tillvara elevernas erfarenheter?

Vilka utmaningar har vi, utifrån elevernas behov och intressen och utifrån hur uppdraget ser ut?

Hur är verksamheten organiserad? Hur ser våra arbetssätt, arbetsformer, förhållningssätt och lärandeklimat ut i förhållande till uppdraget? Utgår lärandet från lek, omsorg, skapande och barnens eget utforskande?

Utgå från en gemensam förståelse för uppdraget. Vilka värden och

kunskaper ska vi ge eleverna möjlighet att inhämta och utveckla?

Granska kritiskt, har vi en organisation som erbjuder eleverna rika

möjligheter att utveckla detta? Kan vi erbjuda mer naturliga sammanhang

för lärandet? En nära dialog med eleverna gör dem delaktiga.

Vad i verksamheten påverkar att nuläget ser ut som det gör? Analysera!

Utifrån analysen, vad behöver utvecklas

för att uppdraget ska uppfyllas?

”Innehållet först…”

Utgå från frågan ”vad vill vi ska hända?” när ni planerar

verksamheten, men var öppen för ändringar.

Ange vad insatserna förväntas leda till.

Vilka arbetssätt och arbetsformer ska användas?

Hur blir eleverna delaktiga i processen?

Hur ska insatserna följas upp och utvärderas?

”… formerna sedan”

Har de förväntade effekterna inträffat när insatserna är

genomförda? Låt eleverna vara delaktiga i analysen.

Utgå från tidigare frågan ”vad vill vi ska hända?”

och granska vad som gjorts och vad det har lett till.

Först när man vet vad utvecklingsinsatserna har resulterat i,

går det att formulera hur man går vidare.

Övergång och samverkan ur Läroplanen, del 2

Läraren/skolan ska:

I samverkan med förskola, fritidshem och skola

utbyta kunskaper och erfarenheter samt

information om innehållet i utbildningen för att

skapa sammanhang, kontinuitet och

progression i elevernas utveckling och lärande.

Förbereda eleverna och deras vårdnadshavare

inför övergångar tillsammans med personal i

berörda verksamhetsformer.

Särskilt uppmärksamma elever i behov av

extra anpassningar eller särskilt stöd.

Ta till vara möjligheter till kontinuerligt

samarbete om undervisningen i förskoleklass,

skola och fritidshem.

Läs vidare om övergångar

”Övergångar inom och mellan skolor

och skolformer” Skolverket (2014)

”Överlämningar från

förskola till förskoleklass ”

Alatalo, Meier & Frank (2014)

”Mellanklass kan man kalla det”

Lago (2014)

”Barns övergångar till och från förskoleklass.

Gränser identiteter och (dis-)kontinuiteter. ”

Ackesjö (2014)

Vi kan genomföra den här

utbildningen på din arbetsplats!

Att arbetslagen fungerar är helt avgörande

för hur lärandet utvecklas.

Sätt fart på skolutvecklingen tillsammans.

Det är inspirerande. Det är effektivt.

Vi anpassar våra uppdrags- och processutbildningar efter ert nuläge, era mål och

förväntningar. Vi utbildar i hela landet.

Mer information:

Evert Norberg Karkulahti på 08-737 65 54

Carina Svensson 08-737 67 45

www.lararfortbildning.se