Handbok Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar · 2016. 5. 17. · HANDBOK 3 VIDAR-handling: FM2016-5905:2 Beslut om fastställande av Handbok Grundläggande soldat- och

Handbok Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar

2016

HANDBOK

Handbok

GRUNDLÄGGANDE SOLDAT- OCH SJÖMANSUTBILDNINGAR 2016

H GSSU 2016

HANDBOK

2

© Försvarsmakten

Bilder på omslaget: Anna-Karin Wetzig FSV GP

Grafisk bearbetning: Jacob Flodén

Produktionsid: 160125-008

Produktionsformat: Word

Publikationsområde: UTB

Tryck: Print on demand vid behov

HANDBOK

3

VIDAR-handling: FM2016-5905:2

Beslut om fastställande av Handbok Grundläggande soldat-

och sjömansutbildningar 2016.

Handbok Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar (H GSSU 2016) fastställs att

gälla från och med 2016-05-02.

Publikationens har inget registrerat M-nr

Följande upphävs 2016-05-02: FM GSSU 2015, enligt MHS H skr 2014-12-18, 19 100:20260.

Order med tillägg till FM GSSU 2015, enligt FM2015-3649:1, gällande från 2015-03-

23

Publikationen tillgängliggörs genom publicering på intranätet emilia, på

www.forsvarsmakten.se samt www.hemvarnet.se

Detta beslut är fattat av C PROD, generallöjtnant Anders Silwer. I den slutliga hand-

läggningen har major Jacob Flodén, överstelöjtnant Lars Carlstein, överste Olof Gra-

nander PROD STAB, generalmajor Karl Engelbrektson C FÖRBPROD deltagit, den

sistnämnde tillika föredragande.

Anders Silwer

Karl L E Engelbrektson

http://www.forsvarsmakten.se/

HANDBOK

4

REVIDERING - ÄNDRINGSLOGG

Nr Mom Omfattning Datum föredragning

Beslut av

VIDAR-

handling nr

0

Ursprunglig fastställelse

2016-04-22

C PROD

FM2016-5905:2

Sida avser sidnummer i den rättade versionen.

Ändringar i texten framgår av ändringsmarkör.

Kom ihåg!

Om du läser denna publikation i pappersform – kontrollera att du har den senaste

utgåvan. Fastställd och gällande utgåva finns alltid publicerad på försvarsmaktens

intranät.

Förslag om ändringar ska skickas MHS H/ORE på mejladress: [email protected]

mailto:[email protected]

HANDBOK

5

Förord

Reglemente Grund- och repetitionsutbildning kravställer att denna handbok ska finnas.

Denna handbok innehåller anvisningar med förklaringar och beskrivningar samt vidare

hänvisningar för grundläggande och generella utbildningar i den militära grundutbild-

ningen och i annan grundutbildning av militär personal.

Anvisningarna i handboken bör alltid följas om särskilda skäl inte föreligger för att ge-

nomföra verksamheten på ett annat sätt. Den innehåller dessutom råd, riktlinjer och re-

kommendationer.

Målgruppen för handboken är personal som ska genomföra grundläggande soldat- eller

sjömansutbildningar inom Försvarsmakten eller i frivilliga försvarsorganisationer.

Genom utbildningarna i H GSSU säkerställs en lägsta-nivå på förmågor för soldater,

sjömän, gruppbefäl, hemvärnsmän, m fl i krigsförbanden.

Användaranvisning

H GSSU är gjord för att tryckas ut och sättas i pärm (530-1103 Office Depot -

vitplastpärm 50 mm) med pärmregister (1-12).

Handlingens missiv, etc sätts under flik 0, kapitel 1 sätts under flik 1, kapitel 2 under

flik 2, osv.

Varje utbildningsanvisning har en egen innehållsförteckning.

HANDBOK

6

HANDBOK

7

1. Inledning

1.1. Allmänt

H GSSU beskriver målsättningar, krav för godkänt resultat och i förekommande fall

andra områden som måste regleras för vissa gemensamma och grundläggande utbild-

ningar avsedda för personal i Försvarsmaktens krigsförband.

Syftet med H GSSU är att säkerställa att grundläggande krav på förmågor utvecklas för

soldat-, sjömans- och gruppbefälskategorier. Krav på förmågor hos enskilda individer

ska i sin tur säkerställa viss förmåga i krigsförbanden.

Vidare underlättas personalrörlighet och fortsatta utbildningar då krav på förmågor

finns.

Utbildningarna inom GSSU kan genomföras antingen som grundutbildning enligt för-

ordningen (2015:613) om militär grundutbildning eller som annan utbildning och/eller

av annan utbildningsgivare än Försvarsmakten, t ex frivilliga försvarorganisationer.

1.2. Begrepp

I R GU RU definieras vissa begrepp som även gäller för denna handbok. Det tas inte

upp nedan.

I denna handbok används följande begrepp med följande innebörd:

Begrepp Innebörd

R GU RU Reglemente för grund- och repetitionsutbildning

H FRIV Handbok Frivillig försvarsverksamhet

HvH Hemvärnshandboken

Utbildningskontroll Inom GSSU värderas måluppfyllnad mot utbildnings-

mål överlag genom utbildningskontroller. Dessa kan

vara både teoretiska och praktiska i sin karaktär. I

GSSU t o m 2015 kallades dessa mer genomgående för

examinationer.

FSjU Fortsatt sjömansutbildning

GSSU-förmåga Ett generaliserat begrepp för att beskriva en samlad

förmåga som soldat/sjöman och omfattar förmågor

inom områdena vapentjänst, strid, försvarsmedicin,

folkrätt, m fl.

HANDBOK

8

1.3. Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar (GSSU)

Begreppet GSSU myntades 2013, efter en utredning av dåvarande OR-projektet. OR-

projektet hade, på uppdrag av HKV PROD UTB, kartlagt de olika grundläggande solda-

tutbildningar (GSU) som genomfördes inom Försvarsmakten. GSU syftar till att ge en

individ grundläggande förmåga inom vapentjänst, försvarsmedicin, strid, folkrätt, etc

för att i sin tur kunna krigsplaceras i ett av Försvarsmaktens krigsförband.

Kartläggningen gav vid hand att olika GSU genomfördes med vitt skilda innehåll och

olika krav för godkänt resultat. C FÖRBPROD fastställde1 därför 2013 ett antal olika

utbildningar som sammantaget ledde till fem ”nivåer av successivt ökad GSU-förmåga”

för personal i krigsförbanden.

Under 2013 utvecklades begreppet GSU till GSSU för att tydligare inteckna även sjö-

män som avnämnare ur utbildningarna.

Efter införandet av den sammanhängande grundutbildningen har GSSU utvecklats till

att omfatta följande utbildningar, se även bild 1:

Utbildning Betydelse Anmärkning

GMU Grundläggande militär ut-

bildning

FSU Fortsatt soldatutbildning

FSjU Fortsatt sjömansutbildning Denna utbildning ingår i konceptet

GSSU men regleras inte via H GSSU

utan som specifik förmåga för personal i

sjögående förband av marinchefen.

GBU Gruppbefälsutbildning Gemensamma målsättningar för alla

gruppbefälskategorier

GU/SI Grundutbildning mot speci-

fika inriktningar

För rekryter vilka rekryteras direkt till

GOU. Tidigare namn är GMU/FOK

(2011-2015) samt ASPU (2009-2010)

GU-F Grundläggande soldatutbild-

ning för frivillig personal

Utbildningsmål för GU-F utgör lägsta

GSSU-nivå för samtliga personalkatego-

rier vilka ska beväpnas

GSU-INT Grundläggande soldatutbild-

ning för internationell tjänst

KombU Kombattantutbildning för

obeväpnad personal

Dessa utbildningsmål är avsedda för så-

väl kombattanter som icke kombattanter

enligt Totalförsvarets folkrättsförordning

(1990:12)

1 HKV 2013-02-05, 19 130:52853

HANDBOK

9

Av dokumentet ”målkatalog befattning” framgår vilka befattningskategorier som berörs

av vilken GSSU.

Bild 1.

GSSU infördes med GMU som modell. Detta innebar att MHS H fastställde utbild-

ningsmålsättningar i kursplan och kursbeskrivning för utbildningarna. Vidare fastställ-

des t ex krav för godkänt resultat, former för utvärdering och kursrapportering, etc. Med

införandet av en sammanhållen grundutbildning har detta utvecklats. Sammantaget kan

utvecklingen beskrivas som att termer och former hämtade från skolvärlden har tonats

ner och ersätts av motsvarande som är mer bekanta på förband. Vad avser kärnan – för-

väntad förmågeutveckling – har dock mindre förändrats.

1.4. Ansvarsfördelning GSSU

H GSSU fastställs av C PROD.

För GSSU som genomförs inom ramen för förordning (2015:613) om militär grundut-

bildning regleras ansvarsförhållanden enligt R GU RU.

GSSU (GU-F) som genomförs av frivilliga försvarsorganisationer på uppdrag av För-

svarsmakten genomförs enligt H FRIV.

GSSU (KombU) som genomförs som hemvärnsutbildning genomförs enligt HvH.

HANDBOK

10

GSSU (GSU INT) som genomförs som yrkes- och befattningsutbildning för anställd

personal inom Försvarsmakten genomförs enligt FM UtbI. Dock kan skilda metoder för

rapportering av dessa utbildningar finnas vilket anges i denna handbok.

MHS H, med stöd av sakområdesansvariga organisationsenheter enligt VU och tabell

nedan, utarbetar utbildningsanvisningar för GSSU.

Organisationsenhet Ansvarsområde

MHS H

GMU/Projekt 1 – Koll på läget

GMU/Projekt 5 – Individuella dagar

GMU/Projekt 6 – Aldrig ge upp

GMU/Projekt 7 – Avslutning

GMU/Strimma B – Demokratin, FM och jag

MSS

GMU/Projekt 2 – Patrull

GMU/Projekt 3 – Försvara

GMU/Projekt 4 – Skyddsvakten bevakar

Skjututbildning

Strid

Närkamp

Folkrätt

Karttjänst

MHS K/FMIF

GMU/Strimma A – Fysisk prestationsförmåga

Ämnet Fysiskt stridsvärde

MHS H/FMLOPE

GMU/Strimma C – Uppgiften, gruppen och jag

Utbildning i mental träning

Trupputbildning/Pedagogik

Truppföring/Ledarskap

HKV PROD Armé Marksäk

GMU/Strimma D – Verksamhetssäkerhet

HKV PROD MILJÖ

Miljöutbildning

FM HRC

GMU/Strimma E – Fortsatt engagemang

SKYDDC

CBRN-utbildning

Brandutbildning

FömedC

Försvarsmedicinsk utbildning

FM UndsäkC

Skyddsvaktsutbildning

K 3/FÖS

SERE utbildning

LedSS

Sambandstjänst

I 19/VintE

Kallt väder inom FySv

Ing 2/FarbS Fältarbetstjänst

HANDBOK

11

På uppdrag av C FÖRBPROD genomför MHS H uppföljning av GSSU.2

1.5. Utbildningsanvisningar

Av kap 2-8 framgår utbildningsanvisningar för berörda utbildningar.

Av respektive utbildningsanvisning framgår:

utbildningsmål

eventuella utbildningsunderlag eller annan hänvisning

eventuella anvisningar för utbildningens upplägg

krav för godkänt resultat

eventuella anvisningar för utvärdering av utbildningen

eventuella anvisningar för uppföljning av utbildningen

eventuella anvisningar för rapporter och dokumentation efter genomförd utbild-

ning

eventuella övriga anvisningar

1.6. Pärmregister

Pärmregister att sätta i H GSSU pärmens som ”första sida”.

2 R GU RU

HANDBOK

12

PRÄMREGISTER H GSSU 2016

Missiv, förord, läsanvisning samt revide-ring

1 Inledning

2 GMU

3 FSU

4 GBU

5 GU/SI

6 GU-F

7 GSU-INT

8 KombU

9 Eftertext

10

11

12

HANDBOK

13

HANDBOK

14

Utbildningsanvisning för

Grundläggande Militär utbildning (GMU)

2016 års utgåva

HANDBOK

15

HANDBOK

16

Innehåll 2. Grundläggande militär utbildning (GMU) ............................................................. 18

2.1. Ingångsvärden .................................................................................................. 18

2.2. LIKA och OLIKA ............................................................................................ 18

2.3. Förändringar i GMU och Fokusområden ......................................................... 19

2.4. Styrningar för GMU ......................................................................................... 19

2.4.1. Ansvarsförhållanden i GMU .................................................................... 19

2.4.2. Kvalitetssäkring av GMU ......................................................................... 20

2.4.3. Vad krävs för att vara godkänd vid GMU? .............................................. 21

2.4.4. Utbildningskontroller under GMU ........................................................... 21

2.4.5. Lämplighetsbedömning under GMU ........................................................ 23

2.4.6. Godkänt resultat efter GMU ..................................................................... 23

2.4.7. Icke godkänt resultat efter GMU .............................................................. 23

2.4.8. Rapportering av godkänd skyddsvaktsutbildning..................................... 24

2.4.9. Dokumentation av GMU .......................................................................... 24

2.4.10. Bemanning av GMU-komp (motsv.) .................................................... 24

2.4.11. Utrustning ............................................................................................. 24

2.4.12. Uppföljning och utvärdering av GMU .................................................. 25

2.4.13. Avslutning GMU .................................................................................. 25

2.4.14. Instruktörskompetens ............................................................................ 25

2.5. Målsättningar ................................................................................................... 26

2.5.1. Slutmål för GMU ...................................................................................... 26

2.5.2. Slutmål 1 ................................................................................................... 27

2.5.3. Slutmål 2 ................................................................................................... 31

2.5.4. Slutmål 3 ................................................................................................... 33

2.6. Utbildningens organisation .............................................................................. 36

2.7. Projekt .............................................................................................................. 39

2.7.1. Projekt 1 – ”Koll på läget!” ...................................................................... 39

2.7.2. Projekt 2 – ”Patrull” ................................................................................. 41

2.7.3. Projekt 3 – ”Försvara” .............................................................................. 43

2.7.4. Projekt 4 – ”Skyddsvakten bevakar” ........................................................ 45

2.7.5. Projekt 5 – ”Individuella dagar” ............................................................... 47

2.7.6. Projekt 6 – ”Aldrig ge upp” ...................................................................... 48

2.7.7. Projekt 7 – ”GMU Avslutning” ................................................................ 50

2.8. Strimmor .......................................................................................................... 51

2.8.1. Strimma A – ”Fysisk prestationsförmåga” ............................................... 51

2.8.2. Strimma B – ”Demokratin, Försvarsmakten och jag” .............................. 52

HANDBOK

17

2.8.3. Strimma C – ”Uppgiften, gruppen och jag” ............................................. 53

2.8.4. Strimma D – ”Verksamhetssäkerhet” ....................................................... 54

2.8.5. Strimma E – ”Fortsatt engagemang” ........................................................ 56

2.9. Veckoplan GMU .............................................................................................. 57

2.10. Normalvecka ................................................................................................ 58

2.11. Fältdygn ........................................................................................................ 60

HANDBOK

18

2. Grundläggande militär utbildning (GMU)

GMU är den vanligaste och största grundläggande soldat- och sjömansutbildningen.

2.1. Ingångsvärden

Rekryten har valt att möta Försvarsmakten!

Försvarsmakten ska i GMU möta rekryten med en utbildning som av rekryten uppfattas

vara av hög klass när det gäller innehåll och metodik. Ledarskap och ett bra möte mel-

lan människor är avgörande för gott utbildningsresultat. Övergången till militär utbild-

ning måste ske med omdöme och uppfattas av rekryterna vara en smidig övergång.

I rekrytens möte med Försvarsmakten måste vår personal med omdöme, omtanke och

klara motiv vägleda rekryten att förstå varför ”vi gör som vi gör”, exempelvis vid krav

på ordning och disciplin eller vid verksamhet som genomförs med tidskrav. Våra motiv

är hämtade ur krigets krav och dessa måste rekryten förstå. Sammantaget utgör en pro-

fessionellt genomförd GMU en avgörande förutsättning för rekrytens val om ett fortsatt

engagemang inom Försvarsmaktens.

2.2. LIKA och OLIKA

GMU ska vara en utbildning som är BRA och LIKA i hela landet. Det som är lika i

GMU är:

utbildningsinnehållet

det övergripande upplägget (projekt och strimmor)

krav för godkänt resultat

Samtidigt som det finns krav på att GMU ska vara LIKA så kan man inte heller bortse

från det faktum att i utbildningsverksamhet är det människor som utbildas av männi-

skor. Under GMU gjuts inga tennsoldater. Slutresultatet kommer således aldrig att bli

exakt lika.

Precis som i annan utbildningsverksamhet anges inga övre gränser för förmågeutveckl-

ingen. Endast den undre gränsen, kravgränsen för godkänt resultat vid utbildningskon-

trollerna, är viktig.

Olika förutsättningar, såsom ett GMU-inryck i januari i Boden jämfört med ett augusti-

inryck på Revingehed kommer leda till att rekryterna har kommit något olika långt i

förmågeutvecklingen inom GMU:s olika utbildningsområden. Likaså kommer skillna-

der i rekryternas kravprofiler att leda till att olika högt utbildningstempo kan hållas och

således till ett något olika slutresultat. Vidare ger projekt 6 utbildningsförbandet stor

frihet avseende innehåll och upplägg. Något förband väljer att trycka lite extra på

skyddsvaktsutbildningen, något annat förband skjuter lite mer medan ett tredje förband

väljer att t ex drilla ingående i stridsställning, användandet av spränghandgranat eller

omhändertagande enligt <C>ABCDE. Sammantaget kommer man att komma lite olika

långt inom GMU:s olika målsättningar.

Allt detta är dock helt okej och inom ramen för att GMU är LIKA.

HANDBOK

19

2.3. Förändringar i GMU och Fokusområden

Förändringar inför 2016

Fr.o.m. 2016 genomförs GMU tillsammans med efterföljande utbildning inom ramen

för en sammanhållen grundutbildning. Den tidigare GMU-förordningen (SFS 2010:590)

är hävd och en ny förordning (SFS 2015:613) är fastställd. Den omfattar nu all grundut-

bildning som krävs för att kunna:

krigsplaceras som totalförsvarspliktig

anställas som GSS

antas till utbildning som leder till anställning som yrkes- eller reservofficer.

teckna avtal som hemvärnsman

Vad gäller innehåll, upplägg och krav för godkänt resultat från GMU gäller i stort

samma regler som tidigare år. Några förändringar sker dock inför 2016, t ex:

kortas GMU-skedet från 13 till 12 utbildningsveckor

skjututbildning på antingen Ak 5C eller Ak 4B beroende på rekrytkategorier

antalet fältdygn ska minst vara 14 dygn

det är tillåtet att tillföra utbildningsmål i GMU under förutsättning att utbild-

ningsmål inte flyttas ut ur GMU

lämplighetsbedömningen genomförs endast med tvåställig gradering, lämplig el-

ler inte lämplig

Fokusområden

För att bidra till en bra utbildning med låga avgångar ska särskild fokus tillägnas att:

1. Rekrytens möte med Försvarsmakten ska vara ett bra möte! Anpassningen till ett

militärt liv ska av rekryten uppfattas gå lätt.

2. Reducera skador under GMU! Belastningsökningen måste ske individuellt och

successivt.

3. Utveckla yrkesvägledningen under GMU! Målet måste vara att alla rekryter full-

följer grundutbildningen med godkända resultat.

Erfarenheter från GMU 2013-2015 ger att goda resultat inom ovanstående fokusområ-

den leder till lägre avgångar.

2.4. Styrningar för GMU

I detta kapitel framgår de särskilda bestämmelser som behöver regleras rörande GMU

för att GMU fortsatt ska vara en enhetlig och kvalitetssäkrad utbildning i Försvarsmak-

ten.

2.4.1. Ansvarsförhållanden i GMU

C PROD fastställer H GSSU av vilken utbildningsanvisningar för bl a GMU framgår.

Berörd stridskraftschef leder och samordnar grundutbildningen inom egen stridskraft.

På uppdrag av C FÖRBPROD genomför MHS H uppföljning av GSSU, inkl GMU

inom ramen för grundutbildning.

MHS H utarbetar, med stöd av sakområdesansvariga, underlag för utbildningsanvis-

ningar till H GSSU.

HANDBOK

20

2.4.2. Kvalitetssäkring av GMU

Följande genomförs för att GMU ska vara bra och lika i hela landet, oavsett utbild-

ningsplats:

Utbildningen genomförs enligt utbildningsanvisningar i H GSSU där utbild-

ningsmål, övergripande upplägg samt krav för godkänt resultat framgår.

Genomföra årlig GMU utbildningsfältövning för kommande års pluton- och

kompanichefer. Vid utbildningsfältövningen presenteras GMU för kommande

utbildningsår avseende innehåll, upplägg samt krav för godkänt resultat.

Genomföra uppföljning av GMU. Uppföljningar utmynnar i rapporter.

Via enkäter skapa underlag för utvärdering av utbildningen.

Genomföra årligt utvecklingsmöte GMU med bland annat representanter från

utbildningsförbanden samt GMU:s sakområdesansvariga. Mötet syftar till att

generalisera lokala erfarenheter. Utvärderingar och uppföljningsrapporter utgör

underlag för mötet. Utvecklingsmötet utmynnar i ett underlag för beslut om ut-

veckling av GMU.

Ovanstående genomförs synkroniserat med motsvarande aktiviteter för grundutbild-

ningen.

Inga utbildningsmål får flyttas ut ur GMU. Utbildning mot samtliga utbildningsmål och

samtliga utbildningskontroller ska genomföras med godkänt resultat under grundutbild-

ningens inledande tolv veckor. Enskilda rekryter kan medges fortsatt utbildning mot

utbildningsmål i GMU om rekryten erhållit underkänt resultat på del eller delar av

GMU, men bedöms nå godkänt resultat under resterande grundutbildningstid. Se vidare

under avsnitt - Icke godkänt resultat efter GMU.

Utbildningsmål må tillföras under de inledande tolv veckorna av grundutbildningen

under förutsättning att inga av GMU utbildningsmål flyttas ut ur GMU. Vidare ska re-

kryter vilka eventuellt ansluter in i grundutbildningen medges kompletterande utbild-

ning mot de tillförda utbildningsdelar denne i så fall missat.

Inför 2016 förtydligas att utbildningsmål kan flyttas inom ramen för GMU-tiden om så

krävs mht t ex begräsningar i tillgång till instruktörer eller utbildningsanordningar.

Exempel: Vid ett förband råder det begräsningar i tillgång till skyddsvaktsinstruktörer i

relation till rekrytvolymen. Förbandet behöver ändra i GMU upplägget och byta projekt

3 och 4 för halva kompaniet. Det ger att halva kompaniet genomför GMU enligt ordina-

rie upplägg medan den andra halvan genomför skyddsvaktsutbildningen före projektet 3

– Försvara.

För att följa upp omfattningen av flytt/byte av utbildningsmål i GMU ska detta rapporte-

ras till MHS H. Rapporten ska omfatta vilket/vilka utbildningsmål som flyttas, vart i

GMU utbildningen genomförs samt motiv till flytt/byte. Rapporten skickas via mejl till

MHS H/ OR-enheten på [email protected]


HANDBOK

21

2.4.3. Vad krävs för att vara godkänd vid GMU?

Godkänt resultat från GMU innebär att, se bild 1 nedan:

resultatet från samtliga utbildningskontroller ingående i GMU är godkända samt

att

resultat av lämplighetsbedömning i GMU är godkänd

Bild 1.

2.4.4. Utbildningskontroller under GMU

Rekrytens förmåga i relation till utbildningsmålsättningarna för GMU värderas genom

utbildningskontroller. Utbildningskontrollerna i GMU kan vara såväl teoretiska som

praktiska. Samtliga utbildningskontroller måste ha genomförts med godkänt resultat för

att sammantaget erhålla godkänt resultat efter GMU.

Begreppet ”Utbildningskontroll” ersätter överlag det tidigare använda begreppet ”ex-

amination” i GMU.

Utbildningskontrollerna i GMU är kopplade till de olika projekt och strimmor och

framgår av denna handbok. Samtliga utbildningskontroller enligt handboken ska ge-

nomföras och inga andra utbildningskontroller är tillåtna.

Kraven för att erhålla godkänt resultat vid utbildningskontrollerna ska återspeglas av de

utbildningsförhållanden som har erbjudits under utbildningstiden, till exempel väder-

och ljusförhållanden.

HANDBOK

22

Vid en underkänd utbildningskontroll ska rekryten erhålla respons på sin insats. Kom-

pletterande utbildning och handledning ska erbjudas och rekryten ska medges tillfälle

för ny utbildningskontroll. Förbandet ska vara berett att ge rekryten stöd, även utanför

ordinarie utbildningstid.

Flera utbildningskontroller kan genomföras och denna utbildningsanvisning reglerar

inte något maximalt antal utbildningskontroller. Principen är istället ”så många som

skäligen kan arrangeras”. Antal utbildningskontroller och dess resultat ska löpande

dokumenteras.

Efter genomförd GMU sammanställs resultat av utbildningskontrollerna. Resultaten är

två-gradigt, Godkänd vid samtliga utbildningskontroller alternativt Icke godkänd vid

samtliga utbildningskontroller.

Genom att kontrollera måluppfyllnad i respektive projekt (inte projekt 5 och 7) och

strimma (inte strimma E) kontrolleras att utbildningens slutmål nås. Samtliga utbild-

ningsmål behöver inte kontrolleras utan ett urval av lämpliga målsättningar inom re-

spektive projekt/strimma kontrolleras. För GMU 2016 genomförs 15 utbildningskon-

troller jämlikt denna utbildningsanvisning (se sammanställning över utbildningskontrol-

ler i GMU nedan). I en utbildningskontroll kan flera olika moment ingå. Jämför de

praktiska utbildningskontrollerna i projekt 2 och 3 eller de examinerande skjutövning-

arna i projekt 4.

GMU genomförs med hög intensitet i en miljö som för de flesta rekryter är ny. Därför

ska med stor tydlighet:

rekryten veta att och när han/hon ska ställas inför ett kontrollerande moment.

allmän information ges om hur utbildningskontrollen ska genomföras (t ex prak-

tisk eller skriftligt moment).

information ges om vilka krav som ställs för att erhålla godkänt resultat på ut-

bildningskontrollen eller det kontrollerande momentet.

information ges om hänvisningar till eventuellt instuderingsunderlag.

vid eventuellt underkänt resultat – information ges om tidpunkt för förnyad ut-

bildningskontroll och formerna för denna anges.

Utbildningskontrollerna under GMU behöver inte genomföras som särskilt avdelade

utbildningsmoment eller med alla rekryter samtidigt. Istället kan utbildningskontrollerna

genomföras som integrerade delar inom den ordinarie utbildningen så länge punktsat-

serna ovan är omhändertagna.

Ytterligare styrningar rörande militärbetyg, lämplighetsbedömning, närvaro och indi-

viduppföljning framgår av R GU RU.

HANDBOK

23

Sammanställning av utbildningskontroller för GMU 2016

1 Projekt 1 Prov vapenhantering och säkerhetsbestämmelser

2 Projekt 1 Prov KompI

3 Projekt 2 Praktisk utbildningskontroll i projekt 2

4 Projekt 3 Praktisk utbildningskontroll i projekt 3

5 Projekt 4 Praktisk prov skyddsvaktsutbildning

6 Projekt 4 Teoretiskt prov skyddsvaktsutbildning

7 Projekt 4 Examinerande övningar (3:9, 4:13, 5:4) samt FM Kompetensprov

Ak enligt fastställda bestämmelser skjututbildning.3

8 Projekt 4 Examination i närkamp

9 Projekt 6 Aktivt deltagande

10 Strimma A Beep 7:5

11 Strimma A Ha nått målen i 14 strimma A pass

12 Strimma B Kunskapsprov

13 Strimma B Gruppseminarium

14 Strimma C Aktivt deltagande

15 Strimma D Skriftlig riskbedömning

2.4.5. Lämplighetsbedömning under GMU

Metoder och underlag för lämplighetsbedömning framgår av R GU RU. Dock ska be-

dömningen endast göras i två skalsteg: Lämplig respektive Inte Lämplig samt att be-

dömningen sker mot ”lämplig som generell soldat/sjöman/hemvärnsman OR-1”, dvs.

någon funktions-/befattningsinriktad bedömning kan och ska inte göras under GMU.

Bedömning av lämplighet som skyddsvakt ska ske enligt utbildningspaket för skydds-

vakt. Resultatet av detta ska inarbetas i den samlade Lämplighetsbedömningen. Rekry-

ten måste vara bedömt lämplig som skyddsvakt för att erhålla Lämplig efter GMU.

2.4.6. Godkänt resultat efter GMU

Resultatet från samtliga utbildningskontroller ingående i GMU samt resultatet av lämp-

lighetsbedömningen ska sammanställas till ett resultat efter GMU. Resultatet föreslås av

plutonchef (motsv.). Kompanichef (motsv.) sammanställer och sammanväger inom

kompaniet (motsv.) och fastställer godkänt resultatet från GMU.

Kompanichefens beslut om godkänd GMU ska dokumenteras med tilläggskvalifikation-

en GMU i system PRIO.

2.4.7. Icke godkänt resultat efter GMU

Rekryter vilka inte är godkända efter GMU bör prövas i granskningsnämnd. Finner

granskningsnämnden att möjligheter till godkänt resultat från GMU kan utvecklas se-

nare under grundutbildningen kan dessa rekryter medges fortsatt grundutbildning.

Fortsatt utbildning mot icke godkända delar i GMU samt förnyade utbildningskontroller

ska då ske. Då godkänt resultat från GMU finns ska detta dokumenteras med tilläggs-

kvalifikationen GMU i system PRIO. Rekryter måste vara godkända från GMU för att

sammantaget vara godkänd från grundutbildningen.

3 Samarbetsyta GSSU/GMU

HANDBOK

24

Finner granskningsnämnden att möjligheter till godkänt resultat från GMU inte kan ut-

vecklas inom ramen för fortsatt grundutbildning ska dessa rekryter föreslås för avskilj-

ning från grundutbildningen. Förbandschef fattar beslut om skiljande från grundutbild-

ningen. Beslut om skiljande ska föregås av granskningsnämnd.

Se vidare i R GU RU avseende granskningsnämnd samt skiljande från grundutbildning-

en.

2.4.8. Rapportering av godkänd skyddsvaktsutbildning

Förbandet genomför i GMU alla de delar som ingår skyddsvaktsutbildningen, inklusive

det teoretiska och det praktiska provet. En bedömning av rekrytens lämplighet som

skyddsvakt ska ske och denna bedömning ingår som en delmängd av den samlade lämp-

lighetsbedömningen, se vidare under rubriken Lämplighetsbedömning under GMU.

Samtliga delar för godkänd skyddsvaktsutbildning ingår därmed som kriterier för god-

kännande efter GMU. Detta ger att en ”godkänd GMU” är ekvivalent med ”godkänd

skyddsvaktsutbildning”. Utbildningsförbandet intygar och rapporterar detta genom till-

äggskvalifikation GMU.

2.4.9. Dokumentation av GMU

Heltäckande beskrivning av dokumentation av grundutbildning framgår av R GU RU.

GMU rapporteras inte som särskild kurs i system PRIO. Istället ingår GMU i alla de

olika BTK-kurser som genomförs inom ramen för grundutbildning.

Godkänt resultat från GMU följs upp genom att GMU-kvalifikation rapporteras i system

PRIO för berörda rekryter. GMU-kvalifikationen är en s.k. ”tilläggskvalifikation” som

följs upp jämte KBEK-kvalifikationen. GMU-kvalifikationen används bl a för att sor-

tera ansökningar i system ATLAS.

2.4.10. Bemanning av GMU-komp (motsv.)

Av VU/DUP (GO 30) framgår riktvärden för bemanning för genomförande av GMU.

Redundans för utbildningsadjutanter bör särskilt beaktas.

Kvinnliga chefer och instruktörer är av stor vikt som positiva förebilder för både kvinn-

liga och manliga rekryter vilket särskilt bör beaktas vid bemanningen av GMU-komp

(motsv.).

2.4.11. Utrustning

GMU kan genomföras med personlig utrustning enligt särskilt grundutrustningskort för

GMU.4

Genomförs resterande grundutbildning med annat grundutrustningskort än grundutrust-

ningskort för GMU må även GMU genomföras med denna utrustning. Detta under för-

utsättning att all utrustning finns för att genomföra GMU.

4 Grundutrustningskort rekryt, off.asp

HANDBOK

25

Utbildningsförband kan göra överenskommelse med lokal SeC/SeP om utrustning på

utrustningskortet som inte ska hämtas ut, t ex vinterutrustning för en GMU som genom-

förs sommartid.

All personlig utrustning ska finnas tillgänglig och i rätt storlek från och med utbildning-

ens inledning. Detta är:

viktigt mht att utbildningen har ett omfattande innehåll och är styrd i genomfö-

randet

en viktig fråga i förtroendeskapandet för Försvarsmakten

Eventuella brister i rekryternas utrustning ska avvikelserapporteras av respektive för-

band. Vidare ska avvikelser särskilt belysas i utvärderingar och uppföljning av utbild-

ningen.

Eventuell basker bärs i normalfallet inte av rekryt under GMU. Efter godkänd GMU

kan basker tilldelas rekryter under resterande grundutbildning enligt lokala direktiv.

GMU genomförs med den vapentyp som är aktuell för personalkategorin eller förbands-

typen, dvs Ak 4 eller Ak 5.

Permissionsuniform (m/87, motsv.) kan tilldelas rekryter enligt lokala direktiv.

2.4.12. Uppföljning och utvärdering av GMU

Inom ramen för MHS H uppföljningsansvar för GMU utger MHS H särskild order för

uppföljning och utvärdering.

2.4.13. Avslutning GMU

GMU ska avslutas med en avslutningsceremoni i form av en soldaterinran.

2.4.14. Instruktörskompetens

För genomförande av GMU krävs tillgång till bl a följande instruktörskompetenser.

Vissa krävs över tiden medan vissa kompetenser endast krävs för delar i GMU och/eller

för planering och förberedelser inför GMU.

Skjutledare skjutbana (Ak 4B och/eller Ak 5C)

Skjutledare skjutfält, FUSA/SUSA

Kastledare handgranat

Skyddsvaktsinstruktör

SERE instruktör

TOS instruktör (tillgång till i förberedelser inför GMU)

Närkampsinstruktör

Testledare fysiskt stridsvärde

CBRN (tillpassningskontroll)

HLR instruktör

Yrkesvägledare (för strimma E)

HANDBOK

26

2.5. Målsättningar

2.5.1. Slutmål för GMU

Efter genomförd GMU ska rekryten kunna försvara sig själv och tillsammans

med andra kunna bevaka skyddsobjekt och/eller försvara terräng, plats, anlägg-

ning eller verksamhet.

Efter genomförd GMU ska rekryten kunna lösa sina uppgifter utifrån en förstå-

else för dessa i ett större sammanhang.

Rekryten ska under GMU kunna handla på ett sådant sätt att de lagar, regler, be-

stämmelser, rättigheter, skyldigheter, m.m. som gäller efterlevs.

Slutmålen bryts i denna utbildningsanvisning ner till konkreta utbildningsmål och besk-

rivs som en viss förmåga i en given situation.

Av denna utbildningsanvisning framgår också hänvisningar samt gällande utbildnings-

kontroller.

HANDBOK

27

2.5.2. Slutmål 1

Slutmål:

Efter genomförd GMU ska rekryten kunna försvara sig själv och tillsammans med andra

kunna bevaka skyddsobjekt och/eller försvara terräng, plats, anläggning eller verksam-

het.

Delmål: Efter GMU ska rekryten,

kunna framrycka och strida i stridspar inom ramen för en patrull.

kunna lösa uppgift som skyddsvakt.

som enskild eller i stridspar kunna strida, inom ramen för grupps försvar av ter-

räng, plats, anläggning eller verksamhet.

Situation: Under dagsljus5, aktuell årstid, C/TIM-molnmiljö och en motståndare som

uppträder utan stridsfordon. Urban miljö och betäckt terräng.6

Analys av delmålen:

Rekryten ska kunna Hänvisning

Strid

Vidta åtgärder vid färdiga till strid

(SoldF 206–207, MSR).

Inta skydd (SoldF 221, MSR).

Välja skydd med hänsyn till olika fö-

remåls skyddsförmåga (SoldF 78,

MSR).

Tillämpa de olika stridsförflyttnings-

sätten (SoldF 222–223, MSR).

Inta tilldelad eller vald eld- eller

skyddsställning och vidta eldförbere-

delser (SoldF 28–37, 234, MSR).

Ingå i en patrull som under framryck-

ning leds med kommando och tecken

och använder olika grupperingsformer

(SoldF 225–227, 441–445, MSR).

Framrycka och strida i stridspar inom

ramen för en patrull (SoldF 228–231,

235-245, MSR).

Vidta enskild soldats/stridspars åtgär-

der vid sammanstöt (SoldF 228–229).

Genomföra strid från eldställning,

även i mörker (SoldF 207–215).

SoldF

MSR7

SäkI/Ehv/Pv

SoldR Mtrl Mörker

Vintersoldat

Systemplan Närkamp, ÖFT NK GMU,

bilaga 1

H Miljö

Utbildningsreglemente Utbildningssä-

kerhet/Arbetsmiljö Soldatutbildning

2008

(Emilia/Jobbstöd/Regler-och- bestäm-

melser/Reglementen/ Utbsäk_Arb miljö)

FMR 20008

MSS ÖFT Strid9

5 Tre mål ska även uppnås i mörker. Detta anges vid respektive mål.

6 Båda typerna ska eftersträvas i syfte att visa på samma grundläggande beteende, oavsett omgivning. T

ex är grunderna för val av eldställning eller skydds intagande de samma oavsett om det sker i betäckt

terräng eller i urban miljö. 7 MSR fastställs under 2016 varefter detaljerade hänvisningar tas fram

8 FMR 2000 är upphävd men används till ersättare har klarlagts

9 Samarbetsyta GSSU/GMU

HANDBOK

28

Genomföra strid inom ramen för

grupps strid från stridsställning, även i

mörker (SoldF 233–234, MSR).

Använda shgr m/56 (SoldF 48-49,

MSR).

Genomfört grundläggande kastövning

med shgr m/56 (SäkI Ehv/Pv).

Förbättra eget skydd: skyddsgrop,

sandsäcksvärn, skottfältsröjning, ma-

skering av objekt (SoldF 79–81, 312–

316, 319–321).

Använda signalpistol och ha förståelse

för hur närlys används vid strid i mör-

ker (SoldF 272–285, SoldR Mtrl Mör-

ker 43-58).

Upprätthålla olika beredskapsgrader

(SoldF 366, MSR).

Redogöra för tecken på stressreaktion

och hur man kan behandla individer i

stressreaktion (SoldF 204–205).

Delta i ”Insats-/uppdragsutvärdering”

(SoldF 203).

Utföra och avvärja attacker med och

utan eldgivning med stöd av konvent-

ioner, insatsregler och svensk lag

(ÖFT NK GMU övn 1-7).

Rekryten ska med stöd av utbildad

kamrat kunna avvisa, avlägsna, om-

händerta och gripa en person som gör

motstånd (ÖFT NK GMU övn 8-9).

Bruka handfängsel samt ha färdighet

utföra visitations- och kontrollgrepp.

Rekryten ska kunna växla mellan laga

befogenhetstekniker till nödvärnstek-

niker (ÖFT NK GMU övn 10).

Lösa uppgift som post vid bevak-

ningsobjekt, även i mörker. (SoldF

131–141, MSR 3 FU 13, 155-156).

I anslutning till postställe kunna an-

vända larmmina (SoldF 337).

HANDBOK

29

Skyddsvaktsutbildning

Redogöra för vilka lagar och bestäm-

melser som styr skyddsvaktens age-

rande inom Försvarsmakten.

Tillämpa gällande lagar och bestäm-

melser i tjänsteutövning som skydds-

vakt.

Förklara vikten av det personliga upp-

trädandet för en skyddsvakt inom För-

svarsmakten.

Bevaka skyddsobjekt.

Kroppsvisitera samt undersöka fordon

för att lösa bevakningsuppgiften.

Upprätta och bedriva inpasseringskon-

troll till skyddsobjektet.

Kontrollera behörigheten på personal

inom och invid skyddsobjektet.

Fatta beslut om ingripande, med rätt

lagstöd vid brott på/mot skyddsobjek-

tet.

Fatta beslut om tvångsmedel enligt

skyddslagen.

Ingripa/agera mot personer med di-

plomatisk status.

Under pressade förhållanden hantera

sitt skjutvapen på ett säkerhetsmässigt

betryggande sätt.

Använda rätt våldsanvändning enligt

behovs- och proportionalitetsprinci-

pen.

Använda greppteknik och fängsel.

Efter användande av tvångsmedel ex

frihetsberövande och beslag, rappor-

tera till polis/militärpolis på ett korrekt

sätt.

Utbildningspaket Skyddsvakt 2015

Skjututbildning

Använda sitt eldhandvapen (Ak 4 eller

Ak 5 beroende på rekrytkategori).

Enligt fastställda bestämmelser10

10

Samarbetsyta GSSU/GMU

HANDBOK

30

Försvarsmedicin – Preventiv medicin

Skapa förutsättningar för att upprätt-

hålla personlig hygien.

Hantera mat och vatten hygieniskt

säkert.

Använda och hantera uniformssystem

samt utrustning så att ett högt strids-

värde bibehålls.

Skapa förutsättningar för att upprätt-

hålla god hygien i t ex förläggning.

Filmer

Momentförteckning11

Lärobok Preventiv medicin (L PREV

MED)

Försvarsmedicin – Omhändertagande

Genomföra ett omhändertagande en-

ligt <C>ABCDE,

Genomföra HLR

FömedC utbildningsanvisningar för för-

svarsmedicinutbildningen under GMU12

MSS ÖFT strid13

CBRN

Redogöra för hotbild och verkan av

CBRN/Toxic Industrial Materials

(TIM).

Använda den personliga skyddsut-

rustningen.

Genomföra tillpassningskontroll

skyddsmask.

Beskriva olika hotnivåer och de åt-

gärder som ska vidtas vid respektive

nivå.

Vidta egna skyddsåtgärder i C/R/N-

miljöer inklusive medicinska motåt-

gärder.

N:\SkyddC\06 Reglementen\GMU

CBRN\2 GMU

SoldF (s 100-127)

Fysisk prestationsförmåga

Ha tillräcklig fysisk prestationsför-

måga för att uppnå slutmål 1 i GMU.

Ha genomfört soldatprov.

Lärobok Fysisk prestationsförmåga (L

FYS) samt Handbok FM FysS (Emi-

lia/Jobbstöd)

Utmärkelser Fysisk prest.förm.14

11

Samarbetsyta GSSU/GMU 12



Samarbetsyta Fysisk prestationsförmåga/Delade Dokument/FM Dokument

HANDBOK

31

Förläggning15

Nyttja kvarter16

och bivack (tält 12

eller 20) som förläggning (SoldF sid

372-375, 380-381, MSR)

SoldF

MSR17

Fysiskt stridsvärde/SERE

Bygga och ensam övernatta nödbi-

vack samt bygga och övernatta i

gruppbivack.

Förklara vätskebalansens betydelse

för prestationsförmågan samt få i sig

tillräcklig mängd vätska och energi

för att undvika prestationsnedsätt-

ning.

Rena vatten genom kokning och med

vattenreningstabletter.

Göra saltvatten användbart genom

kondensering.

Bygga eldplats.

Genomföra stegvis tändning.

Bestämma väderstrecken med hjälp

av naturens tecken samt praktiskt

kunna använda detta vid förflyttning.

Tillverka nödsignal av tillfällig mate-

riel.

Handbok överlevnad

SoldF s. 385-394

Utbpaket SERE A GU18

Fickminne SERE A

2.5.3. Slutmål 2

Slutmål:

Efter genomförd GMU ska rekryten kunna lösa sina uppgifter utifrån en förståelse för

dessa i ett större sammanhang.

Delmål:

Övergripande nivå: Rekryten ska översiktligt kunna redogöra för mål och syfte

med svensk säkerhetspolitik, Försvarsmaktens uppdrag, uppgifter och organisat-

ion.

Situation: I diskussion med anhöriga och kamrater.

Förbandsnivå: Rekryten ska kunna lösa sina egna uppgifter utifrån en förståelse

för dessa i ett större sammanhang (t ex patrull, grupp, pluton eller kompani).

Situation: Alla situationer där rekryten löser (strids)uppgifter.

15

De dygn rekryten förläggs i bivack och kvarter ska fokus vara att rekryten utvecklar sin förmåga att

omhänderta kropp och utrustning under dessa förhållanden på ett sådant sätt att den egna och gruppens

förmåga att lösa uppgiften inte nedgår. 16

Här avses kvarter av tillfällig art, t ex industrilokal eller en lada. Innebär att rekryterna får använda

liggunderlag eller liknande och organisera sin vila efter de förutsättningar lokalen erbjuder. 17

MSR fastställs under 2016 varefter detaljerade hänvisningar tas fram 18

Samarbetsyta SERE/Delade Dokument/FM Dokument

HANDBOK

32

Individ -grupp: Rekryten ska kunna bidra till att gruppens förmåga till samar-

bete och samspel utvecklas positivt under GMU, i syfte att förelagda uppgifter

ska kunna lösas framgångsrikt.

Situation: Under hela GMU.


Rekryten ska kunna Hänvisning

Övergripande nivå

Beskriva begreppet säkerhetspolitik.

Beskriva de svenska säkerhetspolitiska

målen.

Beskriva Försvarsmaktens uppgifter och

organisation.

Beskriva aktuella organisationer i inter-

nationell krishanteringsförmåga (FN, EU,

NATO).

Beskriva pliktsystemet och pliktlagarna.

www.säkerhetspolitik.se

www.försvarsmakten.se

Svensk soldat 200519

(i tillämpliga

delar)

Försvarsmakten i fickformat (senaste

utgåvan)

Förbandsnivå

Redogöra för vilket syfte den egna upp-

giften har i ett större sammanhang.

Exempel: Uppgift i stridspar ska

kunna förstås och förklaras i ramen

grupp/pluton

Individ- grupp

Bidra till att ett bra samarbete utvecklas

och bibehålls i gruppen och med andra

grupper i enheten.

Bidra till att utveckla en god kommuni-

kation i gruppen.

Bidra till att utveckla gruppens förmåga

att förebygga destruktiva konflikter.

Utveckla sitt moraliska omdöme och

kunna bidra till att gruppen har en god

moralisk beredskap inför de uppgifter

man har att lösa.

Ha ökat sin självinsikt och sitt självför-

troende

Handbok Samarbete och befälsföring

(H SamBef 2014)

Lärarhandledning – Strimma C

GMU20

Genomföra mental träning för att redu-

cera stress.

Lärarhandledning – Mental träning

under GMU21

Koll på gruppen

Ha sådan kunskap om alla medlemmarna

i gruppen att rekryten övergripande kan

presentera gruppmedlemmarna för befäl

och/eller andra grupper.

Kunna beskriva vilka ”civila förmågor”

som finns i gruppen och som antas

komma till användning i gruppens arbete

under GMU.

Lärarhandledning – Koll på grup-

pen22

19

Svensk soldat 2005 är upphävd och ersätts under 2016 20




HANDBOK

33

Kunna beskriva vilken som är gruppens

gemensamma uppfattning om vad som

kännetecknar en välfungerande grupp.

Ha reflekterat kring det militära yrkets

särart avseende rätten/skyldigheten att

använda dödligt våld och risken att dö-

das.

Lärarhandledning – Döden23


Känna till vikten av ”grennära” regel-

bunden träning samt tillämpa detta vid

egen träning.

Känna till vilka faser som ingår i ett trä-

ningspass samt tillämpa detta vid egen

träning.

Lärobok Fysisk prestationsförmåga

(L FYS, Emilia/Jobbstöd)

Kunna beskriva hur GMU är organiserad

i projekt och strimmor samt kraven för

godkänd GMU.

Handbok GSSU eller rekrytboken

2.5.4. Slutmål 3

Slutmål:

Rekryten ska under GMU kunna handla på ett sådant sätt att de lagar, regler, bestäm-

melser, rättigheter, skyldigheter mm som gäller efterlevs.

Delmål:

Rekryten ska kunna redogöra för innebörden i eller ha tillgång till information

om för den dagliga tjänsten relevanta lagar, regler, bestämmelser, rättigheter och

skyldigheter.

Rekryten ska aktivt kunna medverka i arbetsmiljö- och utbildningssäkerhetsar-

betet.

Rekryten ska kunna aktivt bidra i Försvarsmaktens värdegrundsarbete.


Rekryten ska Hänvisning/referens

Kunna redogöra för vad begreppet risk

innebär.

Efterhand som situationen utvecklas fort-

löpande kunna göra nya riskbedömningar

Medvetet24

kunna tillämpa säkerhetsbe-

stämmelserna när uppgifterna löses.

I handling visa att rekryten tar ansvar för

sig själv och sin omgivning.

Kunna tillämpa envars skyldighet att in-

gripa vid fara.

SäkI G

SoldH Utbildningssäkerhet25

Utbildningsreglemente

Utbsäk/Arbetsmiljö Soldatutbild-

ning26

(Emilia/Jobbstöd/Regler-och- be-

stämmelser/Reglementen/Utbsäk_

Arbetsmiljö)

Utb.pkt – Hör upp och hör sen!27

Utb.pkt – Kallt väder

23


Medvetet innebär att rekryten kan redogöra för sina motiv till vald handling 25

SoldH Utbildningssäkerhet är upphävd men används intill ersättare är klarlagd. 26

Utbildningsreglemente Utbsäk/Arbetsmiljö Soldatutbildning är upphävd men används intill ersättare är

klarlagd. 27


HANDBOK

34

Kunna agera utifrån bestämmelser för det

lokala brandskyddet och vidta rätta åtgär-

der vid brand.

Hantera kniv, yxa och såg på ett säkert

sätt.

Hantera sin personliga utrustning mht rå-

dande väder- och miljöförhållanden.

(ADL-portalen/LMS)

Varmt väder – (N:\00_FM_Projekt\

FÖS\SERE\SERE B 2015)

FM2015-14702 HKV Utbmål, kurs-

plan och -beskr SERE A-C Bil 3

Kursbeskrivning med lektionsför-

teckning, sid 1.

Kunna redogöra för syftet med och inne-

hållet i Försvarsmaktens värdegrund och

Försvarsmaktens nolltolerans mot droger,

trakasserier, könskränkningar, homofobi,

mm.

Kunna agera vid händelse av diskrimine-

ring, mobbning, trakasserier eller andra

yttringar som strider mot Försvarsmaktens

värdegrund. Veta hur och till vem en an-

mälan görs samt vara införstådd med det

egna ansvaret.

Försvarsmaktens värdegrund

Försvarsmaktens policys och Hand-

lingsplaner.

(Emilia/Arbeta i Försvarsmakten/

Arbetsplatsen)

GMU förbandets lokala handlings-

planer

Försvarsmaktens Strategiska Inrikt-

ning 2015 (FM2015-1597:2)

Kunna ange vilken grad som motsvarar

olika gradbeteckningar. (De grader som

rekryten möter under sin GMU.)

Unibest FM 2015,


stämmelser/Instruktioner/ Regle-

menten)

Kunna delta i vården av gemensamma

lokaler med beaktande av bland annat mil-

jöbestämmelser och krav på hygien.

Städinstruktion enligt lokal KompI

(motsv.)

Ha kvitterat ut all sin utrustning. Efter-

hand som utrustningen används i GMU

passas denna till.

Kunna namnge de delar i den personliga

utrustningen som används.

Kunna vårda personlig och gemensam

materiel under fält- och kasernförhållan-

den.

SoldR Mtrl P

SoldR Mtrl Vapen

H Miljö

Kunna uppträda enskilt och i sluten ord-

ning i enlighet med bestämmelser i FMR

2000.

FMR 200028

Kunna fullgöra sin tjänst på ett sådant sätt

att aktuella lokala instruktioner följs

T ex Lokal KompI (motsv.)

Kunna redogöra för soldatreglerna.

Kunna beskriva de grundläggande huma-

nitära principerna.


(s. 54-59)

SoldF (s 11-14)

UP Krigets lagar30

M Krigets lagar M7740-776001

Kunna beskriva syftet med och formerna

för medinflytande under GMU

Reglementet för grund- och repetit-

ionsutbildning (R GU RU).

28

FMR 2000 är upphävd men används till ersättare har klarlagts 29



HANDBOK

35

Rättstjänst

Kunna beskriva Disciplinansvarslagen.

Kunna beskriva de rättigheter och skyl-

digheter, närvaro, ledigheter och uni-

formsbestämmelser som gäller under GU.

Kunna förklara innebörden av begreppen

befälsrätt och förman

Kunna beskriva skyldigheten att lyda för-

mans order i vad som rör tjänsten.

Kunna beskriva förbandets möjlighet att

använda sig av tvångsmedel, bland annat

visitera skåp och annat tillhörande rekry-

ten.

Lag (1994:1 811) om disciplinan-

svar inom totalförsvaret, m.m.

Förordning (1995:241) om discipli-

nansvar inom totalförsvaret, m.m.


(s. 88-97)

H SamBef 2014 s. 94 – 95

Hälso- och sjukvård

Kunna beskriva de lokala bestämmelser

avseende hälso- och sjukvård som gäller

under GMU.

Lokala bestämmelser

Säkerhetsmedvetande

Kunna beskriva säkerhetshotande verk-

samhet riktad mot Försvarsmakten och in-

nebörd av tystnadsplikt och meddelande-

frihet.


(s. 99-100)

Förmåner och rättigheter

Kunna beskriva de förmåner rekryten har

under GMU.

Kunna beskriva vad som gäller för per-

mission/tjänstledighet under GMU.

Kunna beskriva vad som gäller för religiös

utövning under GMU.

Reglementet för grund- och repetit-

ionsutbildning (R GU RU).

Lokala förutsättningar under GMU

T ex kunna hitta till matsal, serviceförråd,

vapenförvaring, befälskontor, m m.


Soldaterinran

Under GMU ha blivit meddelad soldat-

erinran.

Förordning (1996:927) med be-

stämmelser för Försvarsmaktens

personal


Ha genomfört regelbunden träning omfat-

tande minst tre timmar/vecka fördelat på

minst två träningspass.

Ha genomfört mikroträning minst två

gånger/dag.

Minst ha den fysiska prestationsförmåga

som rekommenderas för befattningsut-

bildning inom respektive arbetsområde

(motsv.).


(L FYS) samt Handbok FM FysS

(Emilia/Jobbstöd)

31


Svensk soldat 2005 är upphävd och ersätts under 2016

HANDBOK

36

2.6 Utbildningens organisation

Allmänt

GMU är organiserad i projekt och strimmor. Projekt genomförs under en avgränsad tid

med tydliga mål. Strimmor har tydliga mål men genomförandet är utsträckt över hela

GMU.

Projekt 2-4 innehåller huvuddelen av stridsutbildningen. De är organiserade så att de

anknyter till vanliga uppgifter för en soldat/sjöman. I vårt fall att ingå i en patrull, att

ingå i en grupp med uppgift att försvara terräng, plats, anläggning eller verksamhet och

att vara skyddsvakt. Patrull kommer först i stridsutbildningen. Detta för att vi till rekry-

ten tidigt vill förmedla synen att i första hand framrycka och ta initiativet.

Att organisera utbildningen i projekt ansluter också till Försvarsmaktens pedagogiska

grundsyn.33

Denna pekar på att lärandet har en kontextuell aspekt. Dvs lärandet under-

lättas om det som ska läras kopplas till ett sammanhang. Om vi uppfattar att kunskapen

förvärvas bara för sin egen skull utan ett sådant sammanhang, upplever vi den lätt som

lösryckt, fragmenterad och mindre meningsfull. Vi glömmer den ganska snart. Att lösa

den uppgift som projektet är uppbyggt kring kräver kunskap från flera traditionella äm-

nesområden, dvs tematisk utbildning istället för fragmenterad.

I projekten ställs rekryten inför en pedagogisk situation vilken är lika med situationen i

det kommande yrket. Dvs. att förstå vad som ska åstadkommas och vad jag behöver

bidra med för att detta ska bli gjort. Och i utbildningssituationen: vad jag behöver lära

mig för att kunna åstadkomma detta. Synsättet är också en grund för ett livslångt lä-

rande.

För att belysa hela vidden av uppgiftens innebörd och den situation i vilken den ska

kunna lösas, består våra projekt oftast av ett scenario som utvecklas över projektperi-

oden. Efterhand gör sig fler och fler friktioner påminda och rekryten måste för att han-

tera dem bli skickligare och skickligare. Sammantaget påvisas alla de förmågor som

uppgiften och situationen kräver av den eller de som ska lösa uppgiften. De övningar

som organiseras möjliggör för rekryten att utveckla dessa förmågor och att få pröva dem

i nya situationer.

Projektet som metodikidé ger också möjlighet att belysa ledarskap i vid bemärkelse.

Detta eftersom rekryterna tillsammans kommer att arbeta med projektets uppgift och

scenario på samma sätt som man kommer att arbeta i den kommande tjänsten i t ex in-

satsorganisationen.

GMU:s strimmor bör så långt som möjligt ”levandegöras” i projekten. Dvs det rekryter-

na lär sig i strimmorna åskådliggörs, utvecklas och förtydligas i GMU:s projekt. Som

exempel resonerar rekryterna – under ledning av sitt befäl – om risker och nödvändiga

åtgärder inför en övning i sammanstöt i efterhand under projekt 2. Andra exempel kan

vara att folkrätten exemplifieras och tillämpas under projekt 3 eller att gruppen under

projekt 6 ges tid att reflektera över gruppmedlemmarnas bidrag till samarbetet i grup-

pen.

33

Pedagogiska grunder (2006)

HANDBOK

37

Under Projekt 6 ska rekryten använda tidigare utvecklade förmågor i nya och större

sammanhang och därmed fortsätta sin förmågeutveckling. Rekryten kan klara allt mer

komplexa situationer. Här är det således viktigt att inte nya utbildningsmål tillförs utan

att rekryten fortsätter att träna mot tidigare utbildningsmål i GMU såsom t ex: färdiga

till strid, kommandon och tecken, åtgärder vid sammanstöt, omhändertagande enligt

<C>ABCDE eller att agera som skyddsvakt. Här finns relativt mycket tid att komplette-

ringsutbildad samt befästa förmågor.

Att reflektera över

Alla individer i Försvarsmakten har ett personligt ansvar för det egna lärandet och för-

väntas ta initiativ till olika aktiviteter för sin egen kompetensutveckling. Detta mindset

behöver fokuseras under hela GMU. Du som befäl behöver inte ordna allt för rekryter-

na. De måste lära sig att med utgångspunkt i uppgiften skapa sig en uppfattning – en

bild av – önskat slutläge/målbild/ – vad som krävs för detta, samt vad de då ska

göra/handling/. Utbildningen är full av skarpa uppgifter på vilka rekryten kan öva. T ex

skjutbanan: ge order om förflyttning till skjutbana, iordningställa rätt individuella tav-

lor, skjutplatser, genomföra vapenkontroll, mm och stå uppställda kl: xx:xx för visitat-

ion före skjutning.

Öva rekryternas förmåga att förstå läge och förutsättningar. Är det krig, fred, internat-

ionell insats med viss förutsättning, gäller soldatreglerna, Sveriges lag eller…??? Under

projekt 6 - växla läge i samma uppgift. Dvs. lös uppgiften framrycka till… under läget

krig i Sverige.

Utbildningstiden under GMU är begränsad. Uppföljningarna av GMU ger att förbanden

är olika bra på att organisera bakom-övningar. Likaså förekommer ofta fenomenet "en-

instruktör-övar-en-rekryt" istället för "en-instruktör-övar-många-rekryter". Eftersträva

att nyttja tillgänglig tid effektivt. Att de rekryter som väntar inför ett moment övar en-

skilt eller t ex två och två. Ytterligare några exempel: Medför vid plutonen enkel mate-

riel för de mest grundläggande övningarna. Därmed kan repetitionsmoment snabb

igångsättas. Ett alternativ till väntan kan ofta vara att rekryten själva övar olika moment.

Nyttja förflyttningar till övningsplatser för att öva. Ge order om att framrycka som

patrull över A, B till "gula huset". Eller vid marsch i sluten ordning: ställ frågor på olika

saker, låt hela enheten svara på åtgärder vid ett visst kommando etc.

Vid pluton bör strävan vara att när projekten genomförs (normalveckans tisdag till tors-

dag) är huvuddelen av plutonsbefälet i tjänst och med vid plutonen hela tiden. För att

kunna följa och stödja rekryternas utveckling är det nödvändigt att delta över tiden, för

att förstå vad som händer nu måste jag förstå vad som hände på förmiddagen. Det är

viktigare att en övning kommer rätt i tid i förhållande till ett lärbehov, än att övningen är

100 % förberedd. Övningsförberedelser sker ”i fält” parallellt med genomförande.

Genomför olika verksamheter med skyddsmasken påtagen. ”Skyddsmask på!” och fort-

sätt övningen.

HANDBOK

38

Vapnet bör vara med som vilken del av utrustningen som helst, även om det inte är

skjutning eller strid på programmet. Detta ökar tilltron och färdigheten att handha vap-

net.34

Erfarenheter av GMU ger att skador är en tydlig anledning till avbrott under GMU.

Vanligaste avgångsorsaken är belastningsskador. Ta därför hänsyn till att rekryten inte

är van med den belastning (intensitet, varaktighet, värma, kyla, osv.) som militär verk-

samhet innebär.

Tänk på att:

Rekryten inte är van att bära stridsutrustning. Stegringen av belastning måste ske

långsamt och individuellt för att undvika belastningsskador och överträning.

Utveckla ett nära samarbete mellan Försvarshälsan och befälslaget som förut-

sättning för en individuell belastningsstegring av varje enskild rekryt.

Muskelstyrka och kondition anpassas betydligt snabbare än t ex senor, ledband

och brosk.

Kroppsskydd och hjälm ska bäras då övnings- eller säkerhetsföreskrifter så före-

skriver. När så inte är fallet bör kroppsskyddet och annan utrustning tas av så

lång det är möjligt/lämpligt. Detta i synnerhet i utbildningens inledning. Likaså

måste krav på enhetlighet inom truppen värderas mot varje enskild rekryts förut-

sättningar samt risken för skador. Varje enskild rekryts belastning ska öka suc-

cessivt och efterhand som rekrytens förutsättningar medger.

Utrustning tillhörande rekryter som har lättnader i tjänsten ska inte omfördelas

till rekrytens kamrater. Denna ska transporteras mellan olika platser på annat

sätt. Risken är annars överhängande att rekrytens kamrater bär för tungt.

Det är okej att marschera mellan olika platser. Notera dock att särskild marsch-

träning inte ska genomföras under GMU. Dels för att det inte finns några mål-

sättningar som bär mot detta varför utbildningstiden ska ägnas åt de utbild-

ningsmål som de facto ingår i utbildningen. Men också för att minska omfatt-

ningen av belastningsskador under GMU.

De flesta kylskador undviks genom att vara noga med klädsel, dryck, föda och

kontroller. En grundregel är att alltid vara TORR, VARM och MÄTT.35

Kläder och skyddsutrustning kan hämma värmeavgivning, vilket kan leda till

överhettning redan vid låga temperaturer (svenskt sommarklimat). Anpassa den

fysiska aktiviteten till klädsel, utrustning och klimat. Om bedömningen är att

den fysiska aktiviteten inte kan ändras, måste någon/några av de andra faktorer-

na anpassas t ex lättare klädsel, utrustning och/eller utföra fysisk aktivitet under

tid på dygnet när temperaturen är lägre.36

Vätskebrist inverkar negativt både på svettningskapacitet och på prestationsför-

måga vilket leder till försämrat fysiskt stridsvärde. Vätska ska därför tillföras vid

svettdrivande aktivitet. Däremot finns det inget att vinna på att tillföra mer

vätska än den mängd som behövs för normal vätskebalans.37

Planering och genomförande av närkampsutbildning kräver ett särskilt fokus.

Genomförandet ska ske under kortare pass (max halvdagar), med anbefalld

skyddsutrustning och under ledning av särskilt utbildade examinatorer och in-

struktörer.

34

INS VERKS Mark, Redovisning av inrapporterade avvikelse för 2007 35

Vintersoldat, sida 11-13 36

Utbildningspaket Fysisk prestationsförmåga, 7.2 Miljö 37

Utbildningspaket Fysisk prestationsförmåga, 7.2 Miljö

HANDBOK

39

2.7 Projekt

2.7.1 Projekt 1 – ”Koll på läget!”

Mål

Efter projektet ska rekryten

kunna hitta på förbandet.

kunna fullgöra sin tjänst på ett sådant sätt att aktuella lokala instruktioner (t ex

lokal KompI) följs.

kunna agera utifrån bestämmelser för det lokala brandskyddet och vidta rätta åt-

gärder vid brand.

ha kvitterat ut all sin utrustning. Efterhand som utrustningen används i GMU

passas denna till.

kunna tillämpa förebyggande och underhållande fotvård. 38

kunna namnge de delar i den personliga utrustningen som används (detta mål

återkommer i projekt 2-4 efterhand som ny utrustnings används).

kunna beskriva syftet med och formerna för medinflytande under GMU samt

under handledning ha genomfört en ”plutonens timma”.

kunna ange vilken grad som motsvarar olika gradbeteckningar (de grader som

rekryten möter under sin GMU).

kunna beskriva för regler och rutiner för hälso- och sjukvård, förmåner samt re-

ligiös utövning.

kunna beskriva för hur GMU är organiserad i projekt och strimmor samt kraven

för godkänd GMU.

kunna:

o beskriva disciplinansvarslagen.

o beskriva de rättigheter och skyldigheter som gäller för närvaro, ledighet-

er och uniformsbestämmelser under GU.

o förklara innebörden av begreppen befälsrätt och förman.

o beskriva skyldighet att lyda förmans order i vad som rör tjänsten.

o beskriva förbandets möjlighet att använda sig av tvångsmedel, bland an-

nat visitera skåp och annat tillhörande rekryten.

kunna delta i vården av gemensamma lokaler med beaktande av bland annat mil-

jöbestämmelser och krav på hygien.

kunna vårda personlig och gemensam materiel under kasernförhållanden.

ha erhållit information om säkerhetshotande verksamhet riktad mot Försvars-

makten och innebörd av tystnadsplikt och meddelandefrihet.

ha påbörjat exercisutbildning med följande mål: hälsning, anmälan, uppställning

på linje och kolonn, vändningar, marschanträde och halt, marsch i sluten ord-

ning.39

kunna använda det första förband som bärs i samband med skjututbildning.40

kunna genomföra mental träning för att reducera stress.

38

Detta delmål är ”hämtat” ur försvarsmedicinutbildningen i projekt 2. 39

Exercisen fortsätter under hela GMU. Jmf normalvecka som anger ca 30 min exercis per vecka. 40

Detta delmål är ”hämtat” ur försvarsmedicinutbildningen i projekt 2.

HANDBOK

40


ha genomfört övningar enligt ÖFT i fastställda bestämmelser skjututbildning.41

Notera att det är möjligt att flytta/byta ordning på skjutövningarna, t ex mht lo-

kala förutsättningar.

ha genomfört Koll på gruppen enligt lärarhandledning mot följande målsättning-

ar:

Efter aktiviteten ska rekryten;

o ha sådan kunskap om alla medlemmarna i gruppen att rekryten övergripande

kan presentera gruppmedlemmarna för befäl och/eller andra grupper.

o kunna beskriva vilka ”civila förmågor” som finns i gruppen och som antas

komma till användning i gruppens arbete under GMU.

o kunna beskriva vilken som är gruppens gemensamma uppfattning om vad

som kännetecknar en välfungerande grupp.

Godkänt resultat efter Projekt 1

Rekrytens förmåga i relation till utbildningsmålen värderas genom följande utbildnings-

kontroller:

1. Prov ”vapenhantering och säkerhetsbestämmelser” enligt fastställda bestämmel-

ser skjututbildning42

. Provet består av 15 moment där

o moment 1-10 ska genomföras med godkänt resultat före första skjutpasset

på skjutbana och

o moment 11-15 ska genomföras med godkänt resultat före första stridsut-

bildningen med skarp ammunition.

Provet redovisas dock i sin helhet som en utbildningskontroll i projekt 1.

2. ”Prov KompI” (motsv). Detta prov hanterar såväl lokala bestämmelser (t ex

fys.kläder i matsalen, ordningsregler i gymmet, bestämmelser för resebeställ-

ning, parkering av fordon för rekryter, rutiner för sjukanmälan, etc) som över-

gripande regler (t ex förmansbegreppet, förlorat passerbevis, bestämmelser för

vapenförvaring, närvaro och ansökan om ledighet, etc). Det finns inga generella

styrningar avseende provets omfattning eller på nivån för godkänt resultat.

41



HANDBOK

41

2.7.2 Projekt 2 – ”Patrull”

Mål

Efter projektet ska rekryten kunna

vidta åtgärder vid färdiga till strid (SoldF 206– 207, MSR).

inta skydd (SoldF 221, MSR).

välja skydd med hänsyn till olika föremåls skyddsförmåga (SoldF 78, MSR).

tillämpa de olika stridsförflyttningssätten (SoldF 222–223, MSR).

inta vald eld- eller skyddsställning och vidta förberedelser (SoldF 28–37, 234,

MSR).

ingå i en patrull som under framryckning leds med kommando och tecken och

använder olika grupperingsformer (SoldF 225–227, 441–445, MSR).

framrycka och strida i stridspar inom ramen för en patrull (SoldF 228–231, 235-

245, MSR).

vidta enskild soldats åtgärder vid sammanstöt (SoldF 228–229, MSR).

genomföra strid från eldställning (SoldF 207–215).

genomföra omhändertagande av skadad enligt <C>ABCDE.43

delta i ”Insats-/uppdragsutvärdering”. (SoldF 203).

nyttja kvarter och bivack som förläggning (SoldF sid 372-375, 380-381, MSR)

namnge de delar i den personliga utrustningen som används (detta mål åter-

kommer i projekt 2-4 efterhand som ny utrustnings används).

utföra och avvärja attacker med och utan eldgivning med stöd av konventioner,

insatsregler och svensk lag (ÖFT NK GMU övn 1-7).44

Efter projektet ska rekryten ha

genomfört övningar enligt ÖFT i fastställda bestämmelser skjututbildning.45

No-

tera att det är möjligt att flytta/byta ordning på skjutövningarna, t ex mht lokala

förutsättningar.

Följande mål ur försvarsmedicin- samt SERE A GU-utbildning uppnås i samband med

förläggning och/eller annan verksamhet i fält under projekt 2, 3 och 4. Rekryten ska

kunna:

skapa förutsättningar för att upprätthålla personlig hygien.

hantera mat och vatten hygieniskt säkert.

använda och hantera uniformssystem och utrustning så att ett högt stridsvärde

bibehålls.

skapa förutsättningar för att upprätthålla god hygien i t ex förläggning.

förklara vätskebalansens betydelse för prestationsförmågan samt försöka få i sig

tillräcklig mängd vätska och energi för att undvika prestationsnedsättning.

Notera att målsättningarna inom preventivmedicin i många fall bör genomföras som

utbildningspass i anslutning till annan utbildning, t ex förläggningstjänst och endast

undantagsvis som exklusiv utbildning under rubriken försvarsmedicin.

43

Utbildning mot detta mål sker under både projekt 2 och 3. 44



HANDBOK

42

Då fältdygnen under projekt 2, 3 och 4 genomförs ska följande målsättning uppnås. Re-

kryten ska kunna:

vårda personlig och gemensam materiel under fältförhållanden.

Situation

Under dagsljus, aktuell årstid och en motståndare som uppträder utan stridsfordon. Ur-

ban miljö och betäckt terräng.46

Genomförande

1. Målbildsförevisning47

2. Klargörande av sammanhang och lärbehov

3. Övningar

4. Utbildningskontroll

Eventuella säkerhetsmässiga eller verksamhetssäkerhets krav på post må omhändertas i

projektet utan att hela målsättningen posttjänst ur projekt 3 för den skull introduceras.



kontroller:

1. En praktisk utbildningskontroll (utbildningskontroll Patrull) bestående av flera

moment där rekryten enskilt får en eller flera uppgifter att lösa. Dessa moment

finns beskrivet på Emilia/Samarbetsyta GSSU/GMU med bedömningsmall.

Uppgifterna är sådana som övats under projektet men de löses i, för rekryten, ny

terräng.

Notera att denna utbildningskontroll ska påbörjas under projekt 2 med de rekry-

ter som bedöms klara för utbildningskontroll. Utbildningskontrollen får fortsätta

in i projekt 3.

46

Båda typerna ska eftersträvas i syfte att visa på samma grundläggande beteende, oavsett omgivning. T


terräng eller i urban miljö. 47

Mer om målbilder och målbildförevisningar finns Samarbetsyta GSSU/GMU

HANDBOK

43

2.7.3 Projekt 3 – ”Försvara”

Mål


lösa uppgift som post vid bevakningsobjekt. (SoldF 131–141, MSR). Även i

mörker.

använda larmmina i anslutning till postställe (SoldF 337).

inta tilldelad eld- eller skyddsställning och vidta eldförberedelser (SoldF 28–37,

234, MSR).

förbättra eget skydd: skyddsgrop, sandsäcksvärn, skottfältsröjning, maskering av

objekt (SoldF 78–81, 312–316, 319–321).

genomföra strid från eldställning (SoldF 207–215). Även i mörker.

genomföra strid inom ramen för grupps strid från stridsställning (SoldF 233–

234, MSR). Även i mörker.

upprätthålla olika beredskapsgrader (SoldF 366, MSR).

använda signalpistol och ha förståelse för hur närlys används vid strid i mörker

(SoldF 272–285, SoldR Mtrl Mörker 43-58).

Använda shgr m/56 (SoldF 48-49, MSR).

redogöra för tecken på stressreaktion och hur man kan behandla individer i

stressreaktion (SoldF 204–205).

redogöra för hotbild och verkan av CBRN/Toxic Industrial Materials (TIM).

använda den personliga skyddsutrustningen.

beskriva olika hotnivåer och de åtgärder som ska vidtas vid respektive nivå.

vidta egna skyddsåtgärder i C/R/N-miljöer inklusive medicinska motåtgärder.

genomföra omhändertagande av skadad enligt <C>ABCDE.48

nyttja kvarter och bivack som förläggning (SoldF sid 372-375, 380-381, MSR).

namnge de delar i den personliga utrustningen som används (detta mål åter-

kommer i projekt 2-4 efterhand som ny utrustnings används).

utföra och avvärja attacker med och utan eldgivning med stöd av konventioner,

insatsregler och svensk lag (ÖFT NK GMU övn 1-7).49


genomfört övningar enligt ÖFT i fastställda bestämmelser skjututbildning.50

No-

tera att det är möjligt att flytta/byta ordning på skjutövningarna, t ex mht lokala

förutsättningar.

genomfört grundläggande kastövning med shgr m/56.

genomfört tillpassningskontroll skyddsmask.

Situation

Under dagsljus,51

aktuell årstid, C/TIM-molnmiljö och en motståndare som uppträder

utan stridsfordon. Urban miljö och betäckt terräng.52

48




Tre mål ska även uppnås i mörker. Detta anges vid respektive mål. 52



terräng eller i urban miljö.

HANDBOK

44

Genomförande



3. Övningar




kontroller:

1. En praktisk utbildningskontroll (utbildningskontroll Försvara) bestående av

flera moment där rekryten enskilt får en eller flera uppgifter att lösa. Dessa mo-

ment finns beskrivet på Emilia/Samarbetsyta GSSU/GMU med bedömnings-

mall. Uppgifterna är sådana som övats under projektet men de löses i för rekry-

ten ny terräng.

Utbildningskontrollen får fortsätta in i projekt 4.

53

Mer om målbilder och målbildförevisningar finns N:\HKV\GMU\Kursplan och Kursbeskriv-

ning\Projekt 2 – Patrull, Projekt 3 – Försvara, Projekt 4 – Skyddsvakten bevakar

HANDBOK

45

2.7.4 Projekt 4 – ”Skyddsvakten bevakar”

Mål


redogöra för vilka lagar och bestämmelser som styr skyddsvaktens agerande

inom Försvarsmakten

tillämpa gällande lagar och bestämmelser i tjänsteutövning som skyddsvakt

förklara vikten av det personliga uppträdandet för en skyddsvakt inom För-

svarsmakten

bevaka skyddsobjekt

kroppsvisitera samt undersöka fordon för att lösa bevakningsuppgiften

upprätta och bedriva inpasseringskontroll till skyddsobjektet

kontrollera behörigheten på personal inom och invid skyddsobjektet

fatta beslut om ingripande, med rätt lagstöd vid brott på/mot skyddsobjektet

fatta beslut om tvångsmedel enligt skyddslagen

ingripa/agera mot personer med diplomatisk status

under pressade förhållanden hantera sitt skjutvapen på ett säkerhetsmässigt be-

tryggande sätt

använda rätt våldsanvändning enligt behovs- och proportionalitetsprincipen

använda greppteknik och fängsel

efter användande av tvångsmedel ex frihetsberövande och beslag, rapportera till

polis/militärpolis på ett korrekt sätt

nyttja kvarter och bivack som förläggning (SoldF sid 372-375, 380-381, MSR)

namnge de delar i den personliga utrustningen som används

genomföra HLR

med stöd av utbildad kamrat kunna avvisa, avlägsna, omhänderta och gripa en

person som gör motstånd (ÖFT NK GMU övn 8-9).

bruka handfängsel samt ha färdighet utföra visitations- och kontrollgrepp. Re-

kryten ska kunna växla mellan laga befogenhetstekniker till nödvärnstekniker

(ÖFT NK GMU övn 10)


genomfört övningar ÖFT i fastställda bestämmelser skjututbildning.54

Situation

Under dagsljus och aktuell årstid. Urban miljö och betäckt terräng.55

Genomförande



3. Övningar


54


Båda typerna ska eftersträvas i syfte att visa på samma grundläggande beteende, oavsett omgivning. 56

Mer om målbilder och målbildförevisningar finns N:\HKV\GMU\Kursplan och Kursbeskriv-

ning\Projekt 2 – Patrull, Projekt 3 – Försvara, Projekt 4 – Skyddsvakten bevakar

HANDBOK

46



kontroller:

1. Det praktiska provet enligt anvisningar i Utbildningspaket Skyddsvakt 2015.

2. Det teoretiska provet enligt anvisningar i Utbildningspaket Skyddsvakt 2015.

3. Examinerande övningar (3:9, 4:13, 5:4) samt FM Kompetensprov Ak enligt fast-

ställda bestämmelser skjututbildning.58

4. Det examinerande momentet i närkampsutbildningen (NK GMU).

57

Utöver dessa utbildningskontroller genomförs även bedömning av lämplighet som skyddsvakt enligt

särskilt bedömningsunderlag i utbildningspaket skyddsvakt 2015. 58


HANDBOK

47

2.7.5 Projekt 5 – ”Individuella dagar”

Mål


ha genomfört eventuella kvarvarande utbildningskontroller.

ha genomfört eventuella aktiviteter genererade ur strimma E.

ha genomfört utbildning mot sådana mål rekryten ”missat” eller inte nått erfor-

derlig nivå i.


Inga utbildningskontroller genomförs av projekt 5.

HANDBOK

48

2.7.6 Projekt 6 – ”Aldrig ge upp”

Syfte

Projekt 6 är ett projekt där rekrytens lärande mot slutmålen fortsätter. Det fortsatta lä-

randet ska ske i nya sammanhang. En nyhet är att rekryten ska få använda tidigare ut-

vecklad förmåga i ett större sammanhang, d.v.s. lösa uppgifter utifrån en förståelse av

dessa i ett större sammanhang.59

Det större sammanhanget utgörs av ett tidsperspektiv

som är väsentligt längre än tidigare i utbildningen. Rekryten måste bl a över tiden arbeta

med sitt fysiska stridsvärde för att kontinuerligt kunna lösa uppgifter. Det större sam-

manhanget utgörs också av ett läge där högre förband, samverkande delar, etc gör att

rekryten måste ha förmåga att anpassa sin uppgiftslösning till dessa inflytelser.

Projekt 6 utgör, liksom projekt 5, reservtid i GMU då det finns möjlighet att välja mo-

ment till projektet som t ex tidigare inte helt slutförts eller där tid för genomförande

varit begränsad. Vidare finns möjligheter till förnyade utbildningskontroller. Här ska

dock särskild hänsyn tas till att rekryterna under delar av projekt 6 kan ha nedsatt pre-

stationsförmåga.

Rekryterna ska kunna erfara och utveckla sin förmåga och därigenom stärka sin självin-

sikt och sitt självförtroende. Projektets karaktär ska ge goda möjligheter till lämplig-

hetsbedömning.

Det är viktigt att betona att projekt 6 inte är en slutövning i traditionell bemärkelse.

Fortsatt lärande i nya sammanhang är viktigare än ”tillämpning” eller ”prövning”.

Mål


kunna lösa sina egna uppgifter utifrån en förståelse för dessa i ett större sam-

manhang.

Under sex dygn med kontinuerligt uppgiftslösande kunna uppvisa ett sådant fy-

sisk stridsvärde att rekryten framgångsrikt kan lösa tilldelade uppgifter.

ha fortsatt utveckla förmågor från främst projekt 2, 3 och 4 samt strimma B, C

och D.

ha ökat sin självinsikt och sitt självförtroende.

kunna nyttja bivack eller kvarter som förläggning.

ha genomfört soldatprov.

kunna vårda personlig och gemensam materiel under fältförhållanden.

Nedanstående mål ur fysisk stridsvärde uppnås enligt genomförandeplan SERE A GU i

samband med fältdygnen under projekt 6:

bygga och ensam övernatta i nödbivack samt bygga och övernatta i gruppbivack.

förklara vätskebalansens betydelse för prestationsförmågan samt försöka få i sig

tillräcklig mängd vätska och energi för att undvika prestationsnedsättning.

rena vatten genom kokning och med vattenreningstabletter.

göra saltvatten användbart genom kondensering.

bygga eldplats.

genomföra stegvis tändning.

59

Jmf slutmål 2.

HANDBOK

49

bestämma väderstrecken med hjälp av naturens tecken samt praktiskt kunna an-

vända detta vid förflyttning.

tillverka nödsignal av tillfällig materiel.

Situation

Under hela dygnet60

, aktuell årstid, C/TIM-molnmiljö och en motståndare som uppträ-

der utan stridsfordon, urban miljö och betäckt terräng.

Innehåll

En sammanhållen övning över sex dygn. Kontinuerligt uppgiftslösande leder till att re-

kryten upplever begränsad vila, oklara lägen, utebliven mat, oväntad händelseutveckling

etc. Uppgiftslösandet kräver anpassning till det större sammanhanget.

Genomförande

Under övningen ska förmåga utvecklad under främst projekt 2, 3 och 4 samt strimma B,

C och D användas i större sammanhang. Det sker så att, för rekryten, nya friktioner

måste hanteras samtidigt som kända uppgifter löses.

Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att förhindra belastningsskador.

Projekt 6 innehåller också reservtid för GMU då det finns möjlighet att välja moment

till projektet som t ex tidigare inte helt slutförts eller där tid för genomförande varit be-

gränsad.

Soldatprov genomförs som en naturlig del under projekt 6. Soldatprovet genomförs en-

ligt Regler för Försvarsmaktens Utmärkelser Fysisk prestationsförmåga. Soldatprovs-

märke tilldelas godkända rekryter i slutet av projektet alternativt i samband med avslut-

ningsceremonin i projekt 7. De rekryter som har genomfört projekt 6 i sin helhet är

godkända för soldatprovsmärke under GMU. Notera särskilt att långa marscher inte är

ett krav för genomförande av soldatprovet.


För att erhålla godkänt resultat på projektet krävs att rekryten genomför projektet med

s.k. aktivt deltagande. Detta innebär att rekryten under övningen aktivt ska engagera sig

för att lösa tilldelade uppgifter och stödja kamrater i deras lösande av sina uppgifter.

Rekryt som av medicinska skäl eller pga. särskilda skäl för ledighet inte genomför hela

eller delar av projektet erhåller G.

60

I första hand ska mörkermål från projekt 3 övas. I andra hand kan även moment som tidigare övats

endast i dagsljus övas i mörker, när det bedöms lämpligt för att skapa ny situation/friktion.

HANDBOK

50

2.7.7 Projekt 7 – ”GMU Avslutning”

Mål

Efter projektet ska rekryten kunna:

vårda personlig och gemensam materiel under kasernförhållanden.

Finns tid över i projektet bör befattningsutbildning påbörjas.


Inga utbildningskontroller genomförs av projekt 7.

HANDBOK

51

2.8 Strimmor

Strimma A, C, D och E genomförs över hela grundutbildningsperioden. Nedan redovi-

sas mål, mm för GMU-skedet. Mål, mm för resterande grundutbildningen utöver GMU,

framgår av respektive strimmas genomförandeplan. Dessa återfinns på Emilia samarbet-

syta Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar (GSSU/GMU).

2.8.1 Strimma A – ”Fysisk prestationsförmåga”

Mål

Efter strimman ska rekryten

ha genomfört regelbunden träning omfattande minst tre timmar/vecka fördelat

på minst två träningspass.

ha genomfört mikroträning minst två gånger/dag.

ha tillräcklig fysisk prestationsförmåga för att uppnå slutmål 1 i GMU.

känna till vikten av ”grennära” regelbunden träning samt tillämpa detta vid egen

träning.

känna till vilka faser som ingår i ett träningspass samt tillämpa detta vid egen

träning.

minst ha den fysiska prestationsförmåga som rekommenderas för att genomföra

kommande befattningsutbildning.

Genomförande

Genomförandeplan för strimma A finns på Emilia/Samarbetsyta GSSU/GMU. Littera-

turhänvisning är Lärobok Fysisk prestationsförmåga, L FYS. Träning ska vara befäls-

ledd.

Inom ramen för strimma A genomförs tester fysisk förmåga; kondition (Beeptest) samt

styrka (Multitest). Notera att fälttest inte får genomförs under GMU, mht skaderisken.

Godkänt resultat efter Strimma A

För att erhålla godkänt resultat i strimma A krävs:

att rekryten senast avslutningsdagen för GMU har uppnått målen för minst 14 av

de pass som redovisas i genomförandeplan strimma A (exklusive inrycknings-

och utvecklingstest).

att rekryten under GMU genomfört Beeptest om lägst nivå 7:5. Testet genom-

förs enligt regler för Försvarsmaktens Fysiska Standard (FM FysS).61

61

Se även under pkt ”Utbildningskontroller under GMU”

HANDBOK

52

2.8.2 Strimma B – ”Demokratin, Försvarsmakten och jag”

Mål

Efter strimman ska rekryten kunna

beskriva begreppet säkerhetspolitik.

beskriva de svenska säkerhetspolitiska målen.

beskriva Försvarsmaktens uppgifter och organisation.

beskriva aktuella organisationer i internationell krishanteringsförmåga (FN, EU,

NATO).

beskriva de grundläggande humanitära principerna.

redogöra för soldatreglerna.

redogöra för syftet med och innehållet i Försvarsmaktens värdegrund och För-

svarsmaktens nolltolerans mot droger, trakasserier, könskränkningar, homofobi,

mm.

agera vid händelse av diskriminering, mobbning, trakasserier eller andra yttring-

ar som strider mot Försvarsmaktens värdegrund. Veta hur och till vem en anmä-

lan görs samt vara införstådd med det egna ansvaret.

ha reflekterat kring det militära yrkets särart avseende rätten/skyldigheten att an-

vända dödligt våld och risken att dödas

ha meddelats soldaterinran

Genomförande

Strimman genomförs enligt särskild genomförandeplan. Denna återfinns Emilia/ Sam-

arbetsyta GSSU/GMU.

Godkänt resultat efter Strimma B

Strimmans mål värderas genom:

kunskapsprov (försvarsinformation och folkrätt)

seminarium (värdegrund) i grupps storlek. Seminariet ska avhandla 2 CASE där

gruppen diskuterar hur man bör agera.

Kunskapsprov, exempel på CASE till seminarium samt underlag för handledning åter-

finns på Emilia/Samarbetsyta GSSU/GMU.

Godkänt resultat i strimma B uppnås genom att rekryten har erhåller minst 60 % rätt på

kunskapsprovet samt aktivt har deltagit i CASE seminariet. Eventuella omprov genom-

förs som antingen ett nytt kunskapsprov och/eller deltagande i ett nytt gruppseminarie.

Kan inte ett gruppseminarium genomföras som omprov kan enskild och muntligt om-

prov av rekryt genomföras.

HANDBOK

53

2.8.3 Strimma C – ”Uppgiften, gruppen och jag”

Syfte

I militära enheter ställs stora krav på samarbetsförmåga. Under GMU ska därför rekry-

ten beredas möjlighet att utveckla sin förmåga att bidra till ett gott samarbete och sam-

spel i gruppen.

Mål

Efter strimman ska rekryten kunna

bidra till att ett bra samarbete utvecklas och bibehålls i gruppen och med andra

grupper i enheten

bidra till att utveckla en god kommunikation i gruppen.

bidra till att utveckla gruppens förmåga att förebygga destruktiva konflikter.

utveckla sitt moraliska omdöme och kunna bidra till att gruppen har en god mo-

ralisk handlingsberedskap inför de uppgifter man har att lösa.

Genomförande

Strimman genomförs enligt underlag för handledning. Denna återfinns på Emi-

lia/Samarbetsyta GSSU/GMU.

Godkänt resultat efter Strimma C

Krav för godkänt: Rekryten har aktivt deltagit i de olika övningar och löst de arbetsupp-

gifter som strimman omfattar.

Bedömningspunkter:

att rekryten individuellt reflekterat över sitt eget bidrag till samarbetet inom

gruppen

att rekryten tillsammans med övriga utvecklat gruppens strategier för ett väl

fungerande samarbete

att rekryten tagit ansvar för att tillsammans med andra lösa uppgifter som ställs

under utbildningen

att rekryten tillsammans med andra har samtalat om vad som bidrar till/utvecklar

ett bra samarbete

HANDBOK

54

2.8.4 Strimma D – ”Verksamhetssäkerhet”

Syfte

Utbildningen ska bidra till att rekryten utvecklar sin förmåga att bedöma risker i utbild-

nings- och insatssituationer. Rekryten ska kunna förstå vikten av varför säkerhetsbe-

stämmelser finns och kunna tillämpa aktuella säkerhetsbestämmelser i förekommande

utbildnings- och insatssituationer.

Mål

Efter strimman ska rekryten

kunna redogöra för vad begreppet risk innebär

efterhand som situationen utvecklas fortlöpande kunna göra nya riskbedömning-

ar

medvetet62

kunna tillämpa säkerhetsbestämmelserna när uppgifterna löses.

i handling visa att rekryten tar ansvar för sig själv och sin omgivning

kunna tillämpa envars skyldighet att ingripa vid fara

hantera sin personliga utrustning mht rådande väder- och miljöförhållanden.

Genomförande

Verksamhetssäkerhet är en förutsättning för vår förmåga att lösa uppgifter. Säkerhetsbe-

stämmelser får inte bli ett självändamål utan måste tas med som en ”röd tråd” i allt vi

gör. Verksamhetssäkerhet ska skapa förutsättningar för våra utbildnings- och insatssitu-

ationer. Rekrytens förmåga att göra riskbedömningar ska utvecklas och rekryten ska

kunna tillämpa sin eller gruppens resultat av valt alternativ. Som grund för utbildningen

ska gällande reglementen, instruktioner och handböcker ligga till grund.

Utbildningsbefälet måste fortlöpande under utbildningen kontrollera att rekryten har

uppfattat och anpassar sig efter gjord riskbedömning t ex genom att ställa frågor som:

Var finns dina sidokamrater just nu?

Var är din skjutgräns?

Om gruppen fortsätter ytterligare 50 m, vilka risker kan då uppstå?

Fanns det något i situationen som gjorde att verkan gick före skydd för att lösa

uppgiften (breaking point)?

Vilken påverkan kan det få att ni slänger skräp och inte tar med er det efter en

rast?

Alla utvärderingar efter genomförda moment ska om möjligt innehålla punkten risk och

säkerhet knutet mot situationen.

Strimman genomförs löpande under utbildningen och strävan ska vara att ju mer kun-

skap rekryten erhåller desto mer ansvar ska rekryten kunna ta för sin egen och för om-

givningens säkerhet.

Inom ramen för strimman ska följande utbildning genomföras:

Skydd mot skadligt buller (Hör upp och hör sen). Genomförs i utbildningsvecka

1.

Vädrets påverkan på det fysiska stridsvärdet (kallt eller varmt väder beroende på

årstid).

Hantera kniv, yxa och såg på ett säkert sätt.

62

Medvetet innebär att rekryten kan redogöra för sina motiv till vald handling

HANDBOK

55

Godkänt resultat efter Strimma D

Måluppfyllnaden värderas genom att rekryten redovisar en skriftlig riskbedömning. Ut-

gångspunkten i utbildningskontrollen ska vara följande frågeställningar:

Vilka vådahändelser kan inträffa för mig själv och mina kamrater?

Hur sannolika är dessa vådahändelser?

Vilka konsekvenser kan det bli om en eller flera vådahändelser inträffar?

Vilka förebyggande åtgärder kan jag vidta?

Finns det alternativa handlingsmöjligheter om förutsättningarna ändras?

I utbildningskontrollen ska en situation väljas, som antingen är en situation som ska

övas eller en applikatorisk situation.

Applikatoriska exempel återfinns via Emilia/Samarbetsyta GSSU/GMU

Krav för godkänt: att rekryten skriftligt har reflekterat över samtliga punkter.

HANDBOK

56

2.8.5 Strimma E – ”Karriärplanering”

Syfte

De aktiviteter som genomförs inom strimma E:s ram är inte sprungna ur kravet på för-

mågeutveckling enligt utbildningsanvisningarna utan bär mot att klarlägga rekrytens

kapacitet och intresse för att fullfölja grundutbildningen och fortsätta i ett engagemang

inom Försvarsmakten. Vidare ska Försvarsmaktens behov beskrivas.

Strimman syftar till att:

säkerställa att rekryten kan göra ett aktivt och medvetet val inför ett fortsatt en-

gagemang inom Försvarsmakten

skapa en relation mellan rekryt, utbildande och rekryterande förband

varje rekryt upplever en röd tråd från antagningsprövningen och genom utbild-

ningen utifrån vald inriktning och förband

rekryten vet vilken yrkesväg hon eller han ska gå och var de kan få svar på sina

frågor

Mål och riktlinjer

Innan grundutbildningen avslutar ska rekryten ha genomfört samtliga aktiviteter

enligt checklista. Denna återfinns på Emilia/Samarbetsyta GSSU/GMU.

Förbandet ska i ett tidigt skede informera om de olika verktyg för utveckling

som erbjuds rekryten inom ramen för sammanhållen karriärsplanering. Verkty-

gen ska hjälpa rekryten att synliggöra möjliga karriärvägar i ett framtida enga-

gemang som anställd eller kontrakterad i Försvarsmakten.

Rekryten ska känna till rollspelet mellan chef, yrkesvägledare, livs- och karriär-

planerare samt rekryteringskoordinatorer.

Alla chefer och instruktörer som deltar i genomförandet av grundutbildningen

ska kunna hänvisa rekryten till korrekt information, i rätt tid avseende rekrytens

behov enligt punkten ovan.

Förslag på genomförande

Förslag på genomförande återfinns i genomförandeplanen. Denna återfinns på Emi-

lia/Samarbetsyta GSSU/GMU.

Innehåll i genomförandeplanen:

Förbandspresentation

Yrkesvägledning inom arbetsområde – Möjliga befattningar, befattningsutbild-

ningar, uppgifter och roller

Hanterat eventuella önskemål om förändrad inriktning utifrån antagningsbeske-

det till GMU (såsom förband, arbetsområde, personalkategori, etc)

Godkänt resultat efter strimma E

Ingen utbildningskontroll genomförs av strimma E.

HANDBOK

57

2.9 Veckoplan GMU

GMU upplägg

Fr.o.m. 2016 kortas GMU från 13 till 12 veckor. Utbildningen har kortats i slutet. Pro-

jekt 5, 6 och 7 som tidigare genomfördes under tre veckor genomförs fr.o.m. 2016 un-

der två veckor.

Utb.

vecka

Innehåll Anm.

(antal utbildningsdagar)

1 Inryckning. Projekt 1 ”Koll på läget” Helgtjänst. Projektet pågår tom

söndag.

(7)63

2 Normalvecka. Projekt 2 ”Patrull”

(5)


(5)


Helgtjänst, t ex strimma E

(6)


(5)

6 Normalvecka. Projekt 3 ”Försvara”

(5)


(5)


Helgtjänst, t ex strimma E

(7)

9 Normalvecka. Projekt 4 ”Skyddsvakten

bevakar”

(5)

10 Normalvecka. Projekt 4 ”Skyddsvakten

bevakar”

(5)

11 Projekt 5 "Individuella dagar" t o m ons-

dag kväll. Därefter Projekt 6 ”Aldrig ge

upp”.

(3)

(4) Fyra dygn i fält. Helgtjänst

12 Projekt 6 ”Aldrig ge upp” tom tisdag kväll.

Därefter Projekt 7 "Avslutning".

(2) Två dygn i fält.

(3)

63

Notera möjligheterna att ta utbildningstid för projekt 1 ur projekt 2.

HANDBOK

58

Projekt 1 - Koll på läget 7 utbildningsdagar, inkl tid för strimma A, D, E

Projekt 2 - Patrull 21 utbildningsdagar, inkl tid för strimma A, B, C, D, E

Projekt 3 - Försvara 15 utbildningsdagar, inkl tid för strimma A, B, C, D, E

Projekt 4 – Skyddsv. bevakar 12 utbildningsdagar, inkl tid för strimma A, B, C, D, E

Projekt 5 – Individuella dagar 3 utbildningsdagar, inkl tid för strimma A, B, C, D, E

Projekt 6 - Aldrig ge upp 6 utbildningsdagar, inkl tid för strimma B, C, D

Projekt 7 - Avslutning 3 utbildningsdagar, inkl tid för strimma C

Totalt 67 utbildningsdagar

All GMU omfattar 67 utbildningsdagar. Det ger att resefria helger ska nyttjas för att

kompensera ledigheter för t ex påsk.

Övrigt

Eventuellt hemresefri helg må nyttjas för utbildning inom berört projekt eller strimmor.

Beakta dock rekryteras behov av vila och återhämtning.

Ordningen på projekt 5, 6 och 7 kan flyttas. t ex kan projekt 5 genomföra efter projekt

6. Vidare kan projekt 7 flyttas till slutet av grundutbildningen och BU påbörjas direkt

efter projekt 5 och 6. Dock skall soldaterinran och utvärderingar vara genomförda i an-

slutning till avslut för GMU.

2.10 Normalvecka

Normalveckan, se nästa sida, är ingen styrning för genomförandet utan syftar

som ett stöd i planeringen. Normalveckan säkerställer sammanhängande öv-

ningstid för projekten under tisdag – torsdag. Således ligger tid för strimmorna

A-C på måndag och fredag.

Varje vecka genomförs ca 30 minuters exercis i anslutning till annan verksamhet

t ex förflyttningar, väntan, etc.

I normalveckan finns två kvällstjänster, se vidare i R GU RU – avsnitt ledigheter

och närvaro.

HANDBOK

59

Måndag

Fm Strimma B – Demokratin, Försvarsmakten och jag, ca 1,5-2 tim

Strimma A – Fysisk prestationsförmåga, ca 1,5-2 tim

Em Strimma C – Uppgiften, gruppen och jag, ca 1,5-2 tim

Reservtid till kompch förfogande, ca 1,5-2 tim

Tisdag

Fm Projekt

Em Projekt

Kv Projekt

Onsdag

Fm Projekt

Em Projekt

Torsdag

Fm Projekt

Em Projekt

Kv Projekt

Fredag

Tvättbyte

Plutonens timma

Strimma A – Fysiskt prestationsförmåga, ca 1,5-2 tim

Särskild tillsyn kasern, vård personlig utrustning, materielkontroll

Tjänsten slut

HANDBOK

60

2.11 Fältdygn

Rekryten ska under GMU genomföra minst 14 dygn i fält. Under ett fältdygn ska över-

nattning i fält ske.

Under projekt 2-5 och 7 genomförs minst 8 dygn i fält.

Under projekt 6 genomförs 6 dygn i fält.

Under fältdygnen sker förläggning som bivack (tält 12 eller 20) eller som kvartersför-

läggning, se även Projekt 6.

Med kvartersförläggning avses under GMU en förläggning av tillfällig art i hus, t ex

industrilokal eller en lada. Det innebär att rekryterna får använda liggunderlag eller lik-

nande och organisera sin vila efter de förutsättningar lokalen erbjuder. Jmf SoldF.

Projekt 2-5 och 7

Dygnen i fält under projekt 2-5 och 7 ska kännetecknas av att rekryten utvecklar sin

förmåga att omhänderta kropp och utrustning under dessa förhållanden på ett sådant sätt

att den egna och gruppens förmåga att lösa uppgiften inte nedgår.

Förläggningen nyttjas för dygnsvila vid ordinarie övningar i projektet. Vilan ska ha en

sådan omfattning att rekryten kan koncentrera sig på och aktivt delta i de övningar som

leder mot projektens mål.

Det är också lämpligt att använda förläggningen som utgångspunkt för att lösa uppgifter

inom ramen för patrull, försvar och skyddsvakt under hela dygnet. Friktionerna och

uppgifter förs in successivt under GMU.

Projekt 6

Dygnen i fält under projekt 6 ska kännetecknas av att rekryten kontinuerlig löser kända

uppgifter i nya situationer. Rekryten fortsätter att utveckla sin förmåga att omhänderta

kropp och utrustning under fältförhållanden på ett sådant sätt att den egna och gruppens

förmåga att lösa uppgiften inte nedgår.

Förläggningen nyttjas under projektet som utgångspunkt för lösande av uppgifterna

samt för vila. Förläggning i bivack- (tält 12 eller 20), gruppbivack samt kvarter ska an-

vändas. Omgruppering är ett naturligt inslag i projektet. Ett ensamdygn och ett grupp-

dygn i nödbivack sker under projektet enligt genomförandeplan SERE A GU.

HANDBOK

61

HANDBOK

62


Fortsatt soldatutbildning (FSU)

2016 års utgåva

HANDBOK

63

HANDBOK

64

Innehåll 3. Fortsatt soldatutbildning (FSU) .................................................................................. 65

3.3. Allmänt ............................................................................................................ 65

3.4. Slutmål för FSU ............................................................................................... 65

3.5. Utbildningsmål FSU ........................................................................................ 66

3.6. FSU och utbildningstid .................................................................................... 68

3.7. Målbildsförevisningar ...................................................................................... 68

3.8. Krav för godkänt resultat efter FSU ................................................................ 68

3.9. Dokumentation av FSU ................................................................................... 68

3.10. Utvärdering och utveckling .......................................................................... 69

HANDBOK

65

3. Fortsatt soldatutbildning (FSU)

3.1. Allmänt

Soldater som ska bestrida huvuddelen av befattningarna i krigsförbanden i armén, amfi-

biekåren samt i flygvapnets basförband omfattas av utbildningen Fortsatt Soldatutbild-

ning (FSU). Av respektive befattnings målkatalog framgår om förmågor enligt FSU

målsättningar ska innehas. Där framgår också eventuella avsteg från delar av FSU.

Även rekryter som genomför grundutbildning mot specifika inriktningar (GU/SI) ska

genomföra bl a utbildningen FSU som förstegsutbildning inför kommande grundläg-

gande officersutbildning.

Utbildningen FSU har skapats för att:

strukturerat omhänderta kvarstående behov av generell förmågeutveckling efter

GMU hos alla rekryter

definiera gemensamma förmågor hos soldater i krigsförbanden i armén, amfi-

biekåren samt flygvapnets basförband

FSU och GMU är alltså beroende av varandra. För personal i sjögående förband finns

motsvarande utbildning, Fortsatt sjömansutbildning (FSjU).

Utbildningen läggs upp och genomförs t ex:

samlat i början, mitten eller i slutet av befattningsutbildningen, eller

delat och integrerat/tematiserat med annan befattningsutbildning.

Upplägget är således inte styrt utan genomförs med hänsyn till lokala förutsättningar

och övrig befattningsutbildning.

3.2. Slutmål för FSU

Efter genomförd utbildning ska rekryten kunna verka i befattning i grupp som har i

uppgift att bevaka skyddsobjekt, framrycka och/eller försvara terräng, plats, anläggning

eller verksamhet.

Analys av slutmål till delmål och situationsbeskrivning

Delmål

Efter genomförd utbildning ska rekryten kunna framrycka och strida inom ramen för

gruppens uppgifter.

Situation

Under dager, aktuell årstid, C/TIM-molnmiljö och en motståndare som uppträder utan

stridsfordon. Situationen i övrigt ska vara en för förbandstypen, vanlig insatsmiljö.

HANDBOK

66

3.3. Utbildningsmål FSU

Efter utbildningen ska rekryten:

(ungefärlig utbildningstid) Hänvisning:

Strid (cirka 48 timmar)

kunna agera i grupp vid sammanstöt

(SoldF s.230-231)

kunna nyttja följande metoder för grup-

pens eld och rörelse (SoldF s.235-249):

ansatsvis fram- och tillbakaryck-

ning

växelvis fram- och tillbakaryck-

ning

stormningsförfarande

blixtlåsförfarande

närstrid

sammanstöt med stark fiende

försvar av taget anfallsmål

understöd

kunna använda hgr (rök-, chock- och

spräng-) i ovanstående stridssituationer.

SoldF

Vintersoldat

SoldR Materiel Vapen Handgranater

MSR64

Skjututbildning (cirka 16 timmar)

Fortsätta utveckla förmåga att använda

eldhandvapen.

Fastställda bestämmelser skjututbild-

ning.65

Försvarsmedicinsk utbildning (cirka 24

timmar)

kunna genomföra taktiskt omhänderta-

gande, TOS fas 1-3

kunna rapportering enligt MIST

kunna hantera blodstillande förband och

smärtstillande läkemedel

Utb pkt Tos66

Karttjänst (cirka 8 timmar)

kunna använda 50 000-dels karta och

kompass för orientering vid förflyttning

kunna ange läge på 50 000-dels karta mha

MGRS/UTM

Utbildningsunderlag karttjänst67

Folkrätt (drygt 4 timmar)

Ha förståelse för och kunskap om folkrätt

i väpnade konflikter

Ha kunskap om vissa särskilda folkrätts-

bestämmelser som Sverige har förbundit

sig att följa

Utbildning i klusterkonventionen

Utbildningsunderlag folkrätt68

64


Samarbetsyta GSSU/FSU 66



Samarbetsyta GSSU/FSU

HANDBOK

67

Sambandstjänst (cirka 8 timmar)

kunna använda enkelt sambandsmedel69

vid lösandet av exempelvis bevaknings-

uppgift. Detta omfattar att kunna signa-

lera och kunna nyttja olika passningsal-

ternativ.

ha grundläggande kunskaper om hotbild

mot sambandssystem/-medel och med det

som grund kunna vidta lämpliga åtgärder.

ESO70

Brandbekämpningsförmåga (cirka 3 tim-

mar)

ha förståelse för verkan av brand och

brandstridsmedel

kunna vidta skyddsåtgärder vid förhöjd

brandrisk

kunna handha släckutrustning och släcka

brand på kamrat

kunna handha brandsläckare och släcka

brand

ha passerat brandtunnel eller brandfönster

på ett säkert sätt

SäkI BRök

CBRN (cirka 8 timmar)

kunna agera som C- och RN-varnare

kunna ingå i indikeringspatrull

Utbildningsunderlag återfinns i UtbR

CBRN, kap. 3:4 Utbildningsplan

(Emilia/jobbstöd/regler och bestämmel-

ser/reglementen/UtbR CBRN)

Fysisk prestationsförmåga (cirka 8 timmar)

kunna förklara innebörden av FM FysS

samt beskriva krav mot egen befattning

känna till hur olika konditions- och styr-

keträningsformer påverkar den fysiska

prestationsförmågan,

känna till vilka yttre faktorer som påver-

kar det fysiska stridsvärdet

kunna planera, genomföra och följa upp

egen träning.

Lärobok Fysisk prestationsförmåga (L

FYS, Emilia/Jobbstöd)

Miljöutbildning – Yttre miljö (ca 1 timme)

kunna delta i Försvarsmaktens miljö-

vårdsarbete

Utbildningsunderlag Miljöutbildning71

69

Det sambandsmedel som kommer att användas under BU, t.ex Ra1031. 70



HANDBOK

68

SERE (ca 1 timme)

kunna redogöra för riktlinjer för uppträ-

dande i fångenskap

Utbildningsunderlag Fångtjänst72

Fältarbete (ca 8 timmar)

kunna beskriva hotbilden mot eget för-

band avseende fiendens möjligheter att

nyttja sensorer, IED, minor och stridstek-

nik.

kunna minspana längs väg och stråk samt

märka ut och rapportera minering.

SoldF (s. 348-358)

3.4. FSU och utbildningstid

Den angivna utbildningstiden för FSU är ca 137 utbildningstimmar. Det bedöms åtgå ca

tre utbildningsveckor för att nå utbildningsmålen i FSU.

3.5. Målbildsförevisningar

Då FSU ska genomföras bör denna startas upp med en målbildsförevisning med efter-

följande diskussion.73

I den efterföljande diskussionen analyserar instruktörer och solda-

ter tillsammans vilka förmågor och i vilka situationer dessa förmågor ska innehas för att

kunna lösa den uppgift som precis ha förevisats. Målbildsförevisning bör göras oaktat

om FSU genomförs med samlat eller delat upplägg. Målbildsförevisningen får gärna ta

sin utgångspunkt i FSU:s sammansatta övning74

men i annan terräng.

3.6. Krav för godkänt resultat efter FSU

Godkänt resultat från FSU värderas genom:

prov i karttjänst

prov i sambandstjänst

Anvisningar för respektive prov återfinns på Samarbetsytan GSSU/FSU.

3.7. Dokumentation av FSU

FSU rapporteras inte som särskild kurs i system PRIO. Som huvudregel dokumenteras

inte FSU som särskild kompetens utan FSU dokumenteras som ingående kompetens i

berörda KBEK-kvalifikationer.

Undantag från huvudregel är då rekryter avbryter grundutbildningen och inte erhåller

KBEK-kvalifikation. Har godkänt resultat efter FSU uppnåtts ska detta dokumenteras

med tilläggskvalifikationen FSU i system PRIO.

72


Mer om målbilder finns att läsa i Pedagogiska grunder, s 269-270. Mer om målbildsförevisningar finns

att läsa på N/HKV/GMU/t ex projekt 2 74


HANDBOK

69

3.8. Utvärdering och utveckling

Utbildningen utvärderas:

enligt eget lokalt underlag samt

enligt centralt underlag

Underlag för central kursutvärdering återfinns på Samarbetsytan GSSU/FSU

Det lokala och centrala underlaget sammanställs och tillsänds MHS H (ett exemplar

skickas digitalt på [email protected]). MHS H vidarebefordrar synpunkter till berörda

sakområdesansvariga.


HANDBOK

70


Generell Gruppbefälsutbildning (GBU)

2016 års utgåva

HANDBOK

71

HANDBOK

72

Innehåll 4. Generell Gruppbefälsutbildning (GBU) ..................................................................... 73

4.1 Allmänt ............................................................................................................ 73

4.2 Begrepp ............................................................................................................ 73

4.3 GSS/K .............................................................................................................. 74

4.4 Konceptbild GU ............................................................................................... 74

4.5 Truppföring (TF) .............................................................................................. 75

4.5.1 Allmänt och syfte ..................................................................................... 75

4.5.2 Målsättningar ............................................................................................ 75

4.5.3 Utbildningstid och omfattning .................................................................. 76

4.6 Trupputbildning (TU) ...................................................................................... 77


4.6.2 Målsättningar ............................................................................................ 77

4.6.3 Utbildningstid och omfattning .................................................................. 77

4.7 Fysiskt stridsvärde (FySv) ............................................................................... 78


4.7.2 Målsättningar ............................................................................................ 78

4.8 Utbildningstid och omfattning ......................................................................... 79

4.9 Krav för godkänt resultat efter GBU ............................................................... 79

4.10 Dokumentation av godkänd GBU .................................................................... 79

4.11 Utvärdering och utveckling ............................................................................. 79

HANDBOK

73

4. Generell Gruppbefälsutbildning (GBU)

4.1. Allmänt

Generell gruppbefälsutbildning (GBU) har sin bakgrund i OR-projektet vilka identifie-

rade gemensamma krav på förmågor hos samtliga gruppbefäl inom områdena TF, TU,

FySv.

GBU ska mer ses som en samling gemensamma målsättningar än en specifik utbildning.

Utbildning mot målsättning kan alltså genomföras samlat men också mer spritt, t ex i

anslutning till utbildning mot befattningsspecifika målsättningar.

GBU ska genomföras:

med rekryter under grundutbildning till gruppbefälsbefattningar

anställda soldater/sjömän inför befordran till OR4

med officersaspiranter under Förberedande officerskurser (FOK) inför GOU

Den generella gruppbefälsutbildningen syftar till att säkerställa den minsta gemen-

samma nivån på Försvarsmaktens gruppbefäl vad gäller truppföring (TF), trupputbild-

ning (TU), fysiskt stridsvärde (FySv). Detta så att individen ska kunna:

anställas och krigsplaceras som tidvis tjänstgörande gruppbefäl

teckna avtal som gruppbefäl inom hemvärnet

påbörja GOU

4.2. Begrepp

Begrepp Innebörd

Gruppbefäl (GB) En individ som är krigsplacerad, anställd eller avtalsskriven i

befattning som lägst OR4, eller är under grundutbildning till

detta.

Gruppchef En individ som är krigsplacerad, anställd eller avtalsskriven i

befattning som lägst OR4 – eller är under grundutbildning till

detta – och för befäl över en organisatorisk enhet.

Befälselev En individ som är under utbildning till gruppbefäl eller

gruppchef kan benämnas befälselev.

Trupp

En samling soldater och/eller sjömän som agerar samordnat

Truppföring (TF) TF är när en trupps verksamhet inriktas och samordnas av ett

befäl.

Verktyget för TF är befälsföring75

.

TF administreras i FM inom ramen för ämnet Ledarskap.

75

H SamBef 2014, kap 3

HANDBOK

74

Trupputbildning (TU) TU är när en trupps lärande organiseras under ledning av en

eller flera instruktörer.

Verktyget för TU är utbildningsmetodik76

.

TU administreras i FM inom ramen för ämnet Pedagogik.

Fysisk Prestations-

förmåga (FP)

FP kan sammanfattas som ett samspel mellan en individs

energigivande processer, nerv- och muskelfunktioner samt

psykologiska faktorer för ett bestämt fysiskt arbete. Detta

samspel och ingående delar benämns även med samlings-

namnet, ”inre faktorer” i Fysiskt stridsvärde.

Stridsvärde

Är ett förbands förmåga att lösa en bestämd (strids) uppgift

Fysiskt stridsvärde

(FySv)

FySv är den fysiska prestationsförmågan/inre faktorer som i

varje situation påverkas av yttre faktorer såsom vätska, kost,

sömn/vila, miljö, personlig utrustning samt hygien som indi-

viden/gruppen har för att lösa en bestämd (strids)uppgift.

FySv administreras i FM inom ramen för ämnet Fysiskt

Stridsvärde.

Generell Gruppbe-

fälsutbildning (GBU)

Gruppbefälsutbildning under GU består av en generell del

och en befattningsspecifik del. Begreppet GBU relaterar van-

ligtvis till den generella delen.

Förberedande offi-

cerskurs (FOK) Befälsutbildning för sökande/antagna till GOU vilka sak-

nar GBU men i övrigt är behöriga, eller

fordonsutbildning för sökande/antagna till GOU, eller

”fyllnadstjänstgöring” för sökande/antagna till GOU, eller

viss utbildning som normalt borde ingå i GOU men som

av olika anledningar måste göras före GOU formella start

(t ex SERE och fskutb för piloter)

4.3. GSS/K

GBU har tagit sin utgångspunkt i kategorin GSS/T. För kategorin GSS/K kan det finnas

ytterligare gemensamma krav på förmåga avseende TF, TU och FySv. Kring detta pågår

fortsatt arbete under 2016 vid MHS K/FMIF och MHS H/FMLOPE.

Som övergångsbestämmelse gäller att befintliga kursplaner i Ledarskap, Pedagogik och

Fysiskt stridsvärde gäller under resterande 2016 för GSS som ska vidareutvecklas mot

gruppbefäl/-chefer. H GSSU 2017 avser omfatta beskrivning av eventuella utökade krav

på förmåga för kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl/-chefer.

4.4. Konceptbild GU

I konceptbilden nedan är åtta veckor avdelade för gruppbefälsutbildning under GU(den

röda tidsperioden). I denna period ska generell gruppbefälsutbildning genomföras. I

perioden finns också möjlighet att:

påbörja/genomföra FSU

påbörja/genomföra befattningsspecifik gruppbefälsutbildning

tillämpa den generella gruppbefälsförmågan vid pågående GMU

76

H UtbM (2013)

HANDBOK

75

Bild 1. Generiskt GU koncept

4.5. Truppföring (TF)

4.5.1. Allmänt och syfte

Truppföring är grundfundamentet i alla gruppbefäls förmåga att verka som befäl.

Truppföringsutbildningen ska ge gruppbefälet metoder och verktyg. I truppföringssitu-

ationen förenas,

den uppgift som ska lösas,

den trupp som ingår i enheten som ska lösa uppgiften och

enhetens chef.

Med hjälp av sin befälsföring inriktar och samordnar chefen enheten så att uppgiften

löses framgångsrikt. Ytterst handlar befälsföringen om att med bibehållet förtroende

leda enheten i strid.

En generell truppföringsuppgift har följande gång: Gruppbefälet får en uppgift som ska

lösa med enheten. För att lösa denna uppgift måste gruppbefälet ha ett antal förmågor.

Gruppbefälet ska kunna:

1. förstå innebörden i uppgiften och den situation i vilken uppgiften ska lösas

2. generera några olika alternativ på hur uppgiften kan lösas

3. värdera alternativen och välja alternativ

4. ge order för valt alternativ

5. leda genomförandet

6. värdera resultatet och rapportera detta

Utbildingen ska ge gruppbefälet den formella, generella truppföringsförmåga som krävs

av alla gruppbefäl för att kunna krigsplaceras. Efter formell utbildning ska fortsatt ut-

bildning (tillämpning) ske. Omfattningen av tillämpning är troligen beroende på befatt-

ningens krav.

4.5.2. Målsättningar

Efter utbildningen ska befälseleven kunna: Hänvisning:

efter lärarledd introduktion, ge exempel på utma-

ningar i den extrema situationen och hur man som

individ kan möta dessa (H SamBef s. 13 – 38)

förklara innebörden av begreppen befälsrätt och

förman (H SamBef s. 94 – 95)

Handbok Samarbete

och Befälsföring (H

SamBef 2014)

SoldF

HANDBOK

76

förklara hur begreppen befälsföring, chefskap och

ledarskap förhåller sig till varandra (H SamBef s. 95

– 96)

efter lärarledd introduktion, använda avsnitten 3.2

och 3.3 i H SamBef som ”uppslagsbok” för stöd i

den egna befälsföringen (H SamBef s. 99 – 119)

beskriva vilka krav folkrätten ställer på ett gruppbe-

fäl FIB 1997:2

leda insats- och uppdragsutvärdering med grupp

(SoldF s.203)

leda ”särskild tillsyn på gruppen” (H SamBef s.80-

82)

beskriva och använda ett generellt tillvägagångssätt

för att hantera vägen från uppgift till resultat (H

SamBef s. 120 – 124)

använda det generella tillvägagångssättet (H SamBef

s. 120 – 124) vid uppgiften att leda,

o bevakning av terräng, plats, anläggning eller

verksamhet (OBSLÖSA)

o en patrull som framrycker i olika syften

(RASSOIKA)

o en grupp som försvarar en stridsställning

o förläggningstjänst (bivack och kvarter) med

grupp

4.5.3. Utbildningstid och omfattning

Ca två veckors utbildning bör avdelas för att utbilda mot ovanstående målsättningar.

Truppföringsutbildningen ska vara praktisk. De sista fyra ”leda-målen” kan betraktas

som både mål och medel. Vi ser att kunnande i de sex stegen i det generella tillväga-

gångssättet (H SamBef s. 120 – 124) utvecklas genom praktiskt görande i dessa fyra

mål. Vidare ger krav på förmåga i GMU att alla soldater/sjömän kan:

bevaka terräng, plats, anläggning eller verksamhet

framrycka i patrull

försvara stridsställning

nyttja förläggning för bibehålla stridsvärdet

Då ter det sig naturligt att alla gruppbefäl kan leda dessa verksamheter.

Finns andra medel för att praktisera det generella tillvägagångssättet må dock dessa

nyttjas.

Ett exempel på upplägg är att arbeta i tre steg,

först visar befälet hur uppgifter enligt ”leda-målen” kan lösas

därefter får gruppbefälet öva på varandra

och i sista steget får de tillämpa sitt kunnande på inneliggande rekryter

HANDBOK

77

4.6. Trupputbildning (TU)


För att underlätta grund- och repetitionsutbildning av T-förband ska GB ges viss in-

struktörsförmåga. Skälet till detta är att tillgången till instruktörer kommer att vara be-

gränsad vid både grund- och repetitionsutbildning. De kvalificerade instruktörerna

måste kraftsamlas till de kvalificerade utbildningsuppgifterna. Genom att GB kan ge-

nomföra enklare utbildningsmoment möjliggörs denna kraftsamling.

Troligtvis är kraven på instruktörsförmåga högre för GB vid K-förband varför dessa bör

ges en fortsatt utbildning inför tjänstgöring på en sådan befattning. Fortsatt arbete kring

detta pågår enligt pkt 4.1.3 ovan.

Utbildningen syftar till att gruppbefälet utvecklar den formella grund som krävs för att:

kunna vara hjälpinstruktör77

i övningar med begränsad komplexitet under grund-

och repetitionsutbildning

självständigt, efter förberedelser med stöd78

, kunna leda bakomstationer med

mycket begränsad komplexitet under grund- och repetitionsutbildning.


Efter utbildningen ska befälseleven kunna:

Hänvisning:

med stöd, tillämpa metoden ”visa, instruera, öva, öva,

pröva”79

i övningar med begränsad komplexitet och

självständigt i övningar med mycket begränsad kom-

plexitet, under grund- och repetitionsövning. (H UtbM

s. 69)

Handbok utbildnings-

metodik (H UtbM)

SoldF

4.6.3. Utbildningstid och omfattning

Ca en vecka åtgår för att utbilda mot ovanstående målsättningar. Under resterande GU-

tid ska GB ges möjlighet att praktisera TU-förmågorna.

Ett exempel på upplägg är att arbeta i tre steg,

först visar instruktören hur en viss övning kan genomföras

därefter får gruppbefälet öva på varandra

och i sista steget får de tillämpa sitt kunnande på ”skarp” trupp.

77

Med hjälpinstruktör menar vi en individ som under en instruktörs ledning visar olika moment i övning-

en och/eller leder enskilda och avgränsade moment i övningen. 78

Det är skillnad på vad en individ kan prestera själv och vad samma individ kan prestera när denna får

stöd av andra, t ex handledare, instruktörer eller kamrater med mer erfarenhet än den egna. Det en individ

kan åstadkomma tillsammans med andra kan den oftast lära sig att göra själv. 79

Är annan utbildningsmetod mer relevant för gruppbefälskategorin må denna nyttjas.

HANDBOK

78

4.7. Fysiskt stridsvärde (FySv)


Utbildningen i FySv ska ge gruppbefälet förmåga att vidtar rätt åtgärder för att optimera

gruppen/enheten fysiska stridsvärdet.80

För att optimera gruppens/enhetens fysiska stridsvärde krävs kunskaper om yttre fak-

torer av mer tillfällig art så som sömn/vila, vätska, kost, miljö, hygien och personlig

utrustning.

Gruppbefälet ska också ha förmåga att identifiera och analysera risker avseende yttre

faktorer. Grunden för ett högt fysiskt stridsvärde är en god verksamhetsanpassad fysisk

förmåga eftersom en tränad individ klarar yttre påfrestningar bättre än en otränad indi-

vid.


Efter utbildningen ska befälseleven:

Hänvisning:

kunna definiera och förklara FySv och dess ingå-

ende delar.

kunna identifiera samt analysera risker vid kyla

och värme

kunna vidta förebyggande åtgärder samt åtgärder

vid situationer där stridsvärdet nedgått

kunna utföra kontroll på personal vid kyla och

värme

känna till hur kroppens värmereglering fungerar

samt olika typer av värmeproblem

känna till hur man acklimatiserar sig till varmt

väder

ha förmåga att leda omhändertagande av vär-

meskador som uppstår i egen grupp/enhet

ha förmåga att anpassa klädsel i egen grupp/enhet

med hänsyn till rådande väderlek

ha förmåga att leda stridsvärdeshöjande åtgärder i

egen grupp/enhet

kunskap om preventivmedicinens betydelse för

det fysiska stridsvärdet

ha förmåga att vidta preventivmedicinska åtgär-

der i egen grupp/enhet

kunna värdera förbandsandan vid egen

grupp/enhet och tillsammans med befäl ta fram

förslag på åtgärder

med egen grupp/enhet kunna genomförande

grundträning och fokusering (mental träning)

Lärobok Fysisk prestat-

ionsförmåga (L FYS,

Emilia/Jobbstöd)


Kallt väder (M7734-

129002)

FU MSR 2:3 Vintersol-

dat

Värmehandbok för

markstridssoldaten

Handbok Preventiv me-

dicin och miljöskydd

(M7752-204112)

SoldF

Sömn & Vakenhet (För-

svarsmakten, 2005)

H SamBef 2014

FömedC utbildningsan-

visningar för försvars-

medicinutbildningen

under GMU81

80 Definition av optimera = finna den bästa ”optimala” lösningen på ett problem utifrån de förutsättningar som ges.

81


HANDBOK

79

4.8. Utbildningstid och omfattning

Ca en vecka åtgår för utbildningen i FySv.

4.9. Krav för godkänt resultat efter GBU

Utbildningsmålen i GBU värderas inte genom särskilda fastställda prov eller utbild-

ningskontroller.

Värderingen av utbildningsmålet i GBU sker i en samlad helhetsbedömning mot:

målkatalogen för kommande befattning

lämplighetsbedömning för kommande befattning

Detta gäller då GBU genomförs med såväl rekryter under grundutbildning, som för GSS

inför befordran till OR4 eller under FOK.

4.10. Dokumentation av godkänd GBU

GBU rapporteras inte som särskild kurs i system PRIO.

Som huvudregel dokumenteras inte GBU som särskild kompetens utan GBU dokumen-

teras som ingående kompetens i berörda KBEK-kvalifikationer.

Undantag från huvudregel är då rekryter avbryter grundutbildningen. Har godkänt resul-

tat för GBU uppnåtts ska detta dokumenteras med tilläggskvalifikationen GBU i system

PRIO.



enligt eget lokalt underlag samt

enligt centralt underlag

Underlag för central kursutvärdering återfinns på N:\MHSH\FM GSSU\FSU\ Kursbe-

skrivning\Utvärdering

Det lokala och centrala underlaget sammanställs och tillsänds MHS H (ett exemplar

skickas digitalt på [email protected]). MHS H vidarebefordrar synpunkter till berörda

sakområdesansvariga.


HANDBOK

80


Grundutbildning mot specifika inriktningar

(GU/SI)

2016 års utgåva

HANDBOK

81

HANDBOK

82

Innehåll 5. Grundutbildning mot specifika inriktningar (GU/SI) ............................................. 83

5.1. Ingångsvärden GU/SI ................................................................................................ 83

5.2 Styrande dokument och ansvarsförhållanden ............................................................ 83

5.3 Utbildningsanvisning ................................................................................................. 84

5.4 Godkänt resultat från GU/SI ...................................................................................... 84

5.5 Dokumentation av genomförd GU/SI samt krigsplacering ....................................... 85

5.6 Utvärdering och utveckling ....................................................................................... 85

5.7 Personlig utrustning ................................................................................................... 85

5.8 Samordning av utbildningstid i och i anslutning till GU/SI ...................................... 86

5.9 Direktantagning till GU/SI ......................................................................................... 86

5.10 Byte av inriktning i GU/SI alternativt GOU .......................................................... 86

5.11 Ansökan till GOU................................................................................................... 86

5.12 Förordnande som skyddsvakt ................................................................................. 86

5.13 Befordran ................................................................................................................ 86

5.14 Utveckling av GU/SI .............................................................................................. 86

HANDBOK

83

5. Grundutbildning mot specifika inriktningar (GU/SI)

5.1. Ingångsvärden GU/SI

GU/SI genomförs som förstegsutbildning för rekryter vilka har rekryterats exklusiv mot

en grundläggande officersutbildning inom Försvarsmakten eller utbildning som leder till

officersexamen vid Försvarshögskolan (GOU).

GU/SI har sin grund i att vissa utbildningsinriktningar vid GOU har svårigheter att nå

rekryteringsmål endast genom att rekrytera ur övriga rekryteringsgrupper. Dessa grup-

per är:

anställda gruppbefäl, soldater eller sjömän (GSS),

rekryter under pågående grundutbildning eller

personalreserven (”magasinet”), dvs tidigare värnpliktiga, GSS eller rekryter.

Målet – en kommande utbildning som kan leda till anställning som yrkes- eller reservof-

ficer – har därför kommunicerats med rekryten före och under antagningsprocessen till

grundutbildningen.

Försvarsmaktens löftesuppfyllnad är kritisk för att uppfattas som en trovärdig kom-

mande arbetsgivare. Läs mer i R GU RU, kapitel 4.

Analys har gett vid handen att kraven på förstegsutbildning för att kunna tillgodogöra

sig kommande GOU kan bestämmas till en grundutbildning om ca 6 månader omfat-

tande:

en grundläggande soldat-/sjömansutbildning om ca 3 månader (GMU)

en försvarsgrensvis gruppbefälsutbildning om ca 3 månader. Denna gruppbe-

fälsutbildning omfattar FSU och GBU ur GSSU samt en stridskraftsvis befäls-

kurs (BK Mark alternativt BK LUFT).

Sammantaget är GU/SI en riktad, försvarsgrensvis gruppbefälsutbildning med målet att

tillhandahålla en antagningsbar individ som har goda förutsättningar att tillgodogöra sig

kommande GOU och därefter verka i kommande befattning.

GU/SI 2016 baseras på arvet från GMU/FOK som genomförts åren 2011-2015.

5.2 Styrande dokument och ansvarsförhållanden

GU/SI genomförs övergripande enligt R GU RU.

Jämte R GU RU regleras GU/SI avseende t ex utbildningsmål och krav för godkänt re-

sultat av dessa utbildningsanvisningar i H GSSU.

Utöver utbildningsanvisningar i H GSSU utger MHS H kompletterande anvisningar för

sådant som anges i denna handbok.

HANDBOK

84

5.2. Utbildningsanvisning

GU/SI omfattar följande gemensamma delar:

GMU, med utbildningsmål, upplägg och krav för godkänt resultat enligt H

GSSU.

FSU, med utbildningsmål, och krav för godkänt resultat enligt H GSSU

GBU, med utbildningsmål, enligt H GSSU

Utöver ovanstående genomförs även en stridskraftsvis befälskurs, BK MARK eller BK

LUFT, beroende på kommande försvarsgrenstillhörighet. Notera att FSU, GBU och

befälskursen kan/bör genomföras tematiserat.

Utbildningsmål för befälskurserna framgår av:

BK MARK: XXXX (kurskod, kontakta MHS H/ORE)

BK LUFT: XXXX (kurskod, kontakta MHS H/ORE)

5.3. Godkänt resultat från GU/SI

GU/SI är grundutbildning enligt förordningen (2015:613) om militär grundutbildning.

Överbefälhavaren har i föreskrifter om tillämpning av förordningen (2015:613) om mi-

litär grundutbildning fastslagit kraven för godkänt resultat efter grundutbildningen.

Kraven är ställda till att rekryten:

har fullgjort grundutbildningstid minst enligt antagningsbeslut

har kunskaper och färdigheter att lösa uppgifter enligt målkatalogen för befatt-

ningstypen

är lämplig i befattningen bedömd utifrån kriterierna i mallen för lämplighetsbe-

dömning

För rekryter som genomför GU/SI innebär ovanstående, för godkänt resultat efter

grundutbildningen, att:

rekryten har fullgjort grundutbildningstid minst enligt antagningsbeslut

rekryten har nått godkänt resultat i GMU, FSU, GBU samt berörd befälskurs

(BK MARK eller BK LUFT) enligt definierade krav i respektive utbild-

ning/kurs. Målsättningarna för dessa utbildningar och kurser är sammantaget att

betrakta som målkatalog för befattningstypen för rekryter vid GU/SI.

rekryten har bedömts lämplig utifrån kriterierna i mallen för lämplighetsbedöm-

ning enligt bilaga till R GU RU. Bedömningen ska göras mot lämplig som

gruppbefäl inom berörd stridskraft.

Godkända rekryter ska erhålla utbildningspremie enligt R GU RU avsnitt – Förmåner.

HANDBOK

85

5.4. Dokumentation av genomförd GU/SI samt krigsplacering

Dokumentation av genomförd GU/SI

Godkända rekryter från GU/SI ska erhålla KBEK kvalifikationer enligt nedan:

Godkända rekryter

som påbörjar GOU

GU/SI Linje MARK PI800100 Off.asp MARK

GU/SI Linje SJÖ PI800700 Off.asp SJÖ

GU/SI Linje FLYG PI800900 Off.asp FLYG

Godkända rekryter

som inte påbörjar

GOU

GU/SI Linje MARK GA875120 Bevakningsgruppchef

GU/SI Linje SJÖ GA875720 Bevakningsgruppchef

GU/SI Linje FLYG GA875920 Bevakningsgruppchef

Tilläggskvalifikation för GMU ska tilldelas. Detta gäller såväl godkända som inte god-

kända rekryter såvida kraven för godkänd GMU är uppfyllda. Eventuellt ytterligare till-

äggskvalifikationer kan tilldelas rekryter från GU/SI efter samverkan med MHS H.

Såväl godkända som inte godkända rekryter ska dokumenteras militärbetyg i system

PRIO.

GU/SI förband ska rapportera resultat från GU/SI till FM HRC och/eller FHS i syfte att

kunna följborda antagningen till SOU/ROU/OP. Denna rapportering sker enligt kom-

pletterande anvisningar från MHS H.

Krigsplacering efter genomförd GU/SI

Godkända rekryter ska krigsplaceras åtminstone i personalreserven med någon av

ovanstående användbarheter (KBEK). Detta genomförs av GU/SI förbandet.


GMU, FSU, GBU utvärderas enligt anvisningar för respektive utbildning. Befälskurser-

na utvärderas enligt kompletterande anvisningar från MHS H.

5.6. Personlig utrustning

Utrustningskort GMU/Officersaspirant kan lämpligen användas vid genomförande av

GU/SI.

Om GMU och resterande GU/SI inte genomförs vid samma förband, bör personlig ut-

rustning medföras till nytt GU/SI förband. Detta gäller inte vapen och vapenmateriel.

Personlig utrustning ska medföras till GOU skola för antagna officersaspiranter enligt

gällande nyttjandebestämmelser.

HANDBOK

86

5.7. Samordning av utbildningstid i och i anslutning till GU/SI

Under GU/SI genomförs deltagande i övning där samverkan mellan GU/SI förbanden,

Försvarshögskolan, m fl krävs. Riktlinjer för denna samverkan framgår av komplette-

rande anvisningar från MHS H.

GU/SI förbanden ansvarar tidsgapet mellan GU/SI och GOU avseende ersättningar samt

för inställelseresa till GOU skola. Eventuella ytterligare regleringar avseende utbild-

ningstiden framgår av kompletterande anvisningar från MHS H.

5.8. Direktantagning till GU/SI

Rekryt med tillgodoräknad GMU kan ansluta i GU/SI direkt efter GMU skedets avslut-

ning. Sådana rekryter ska ansluta till GU/SI så att tilldelning av personlig utrustning,

inskjutning, etc är klar då GMU avslutas.

5.9. Byte av inriktning i GU/SI alternativt GOU

Av R GU RU, kapitel 4 framgår regler för byte av inriktning. Då byte av inriktning un-

der GU/SI kan påverka antagning till efterkommande GOU ska FM HRC/MGR delta i

beredning och beslut.

5.10. Ansökan till GOU

Under pågående grundutbildning ska rekryter ansöka till berörd GOU. Anvisningar för

detta ska utges av FM HRC.

5.11. Förordnande som skyddsvakt

Rekryter kan förordnas som skyddsvakter vid det förband där GU/SI genomförs senast

efter godkänd GMU.

5.12. Befordran

Rekryter under GU/SI befordras inte. Eventuell befordran sker då GOU påbörjas.

5.13. Utveckling av GU/SI

MHS H utarbetar utbildningsanvisningar för samt följer upp GU/SI. Inom ramen för

detta uppdrag kallar MHS H berörda aktörer såsom t ex utbildande förband, FM HRC

eller mottagande skolor till utvecklingsmöten.

HANDBOK

87

HANDBOK

88


Grundläggande soldatutbildning för

frivillig personal (GU-F)

2016 års utgåva

HANDBOK

89

HANDBOK

90

Innehåll 6. Grundläggande soldatutbildning för frivillig personal (GU-F) .................................. 91

6.1. Allmänt ............................................................................................................ 91

6.2. Ansvarsförhållanden i GU-F ............................................................................ 91

6.3. Utbildningsavtal ............................................................................................... 92

6.4. Förberedelser före utbildningen ....................................................................... 92

6.5. GU-F slutmål ................................................................................................... 92

6.5.1. Slutmål 1 ................................................................................................... 94

6.5.2. Slutmål 2 ................................................................................................... 95

6.6. Vad krävs för att godkänt resultat efter GU-F? ............................................... 97

6.7. Utbildningskontroller ....................................................................................... 98

6.8. Lämplighetsbedömning ................................................................................... 99

6.9. Resultat efter GU-F .......................................................................................... 99

6.10. Utbildningens organiserande ...................................................................... 100

6.11. Ytterligare hänvisningar och styrningar ..................................................... 100

6.12. Dokumentation av GU-F ............................................................................ 101

6.13. Utvärdering av GU-F ................................................................................. 101

6.14. Mall för lämplighetsbedömning av elev vid GU-F .................................... 102

HANDBOK

91

6. Grundläggande soldatutbildning för frivillig personal (GU-F)

6.1. Allmänt

GU-F genomförs som GSSU av såväl frivilliga försvarsorganisationer som av För-

svarsmakten. I det första fallet genomförs GU-F under två veckor (14 utbildningsdagar).

I det andra fallet genomförs GU-F under tre veckor (15 utbildningsdagar). Motivet till

treveckorsvarianten är att kunna genomföra GU-F enligt gällande arbetstidsavtal för

anställd personal.

Efter beslut av C FÖRBPROD utgör GU-F den lägsta nivån av GSSU för att få tilldelas

vapnet vid övning, beredskap eller annan tjänstgöring.

Utbildningsanvisningar finns för att genomföra GU-F med antingen:

Ak 4

Ak 5

Pistol m/88

Utöver utbildningsanvisningar i denna handbok genomförs GU-F enligt H FRIV då GU-

F genomförs för frivillig personal.

För GU-F finns en särskild arbetsgrupp GU-F (AG GU-F) där samverkansfrågor och

andra frågor hanteras.

6.2. Ansvarsförhållanden i GU-F

MHS H utarbetar, med stöd av sakområdesansvariga enligt kapitel 1 i denna handbok,

utbildningsanvisningar för GU-F. C PROD fastställer utbildningsanvisningarna.

På uppdrag av C FÖRBPROD genomför MHS H uppföljning av GU-F.

Inom frivilliga försvarsorganisationer representerar organisationer enligt nedan följande

sakområden.

Sakområde Frivillig försvarsorganisation

Kommendantur

Inre tjänst

Exercis

Värdegrundsutbildning

Försvarsutbildarna

Försvarsutbildarna

Försvarsutbildarna

Försvarets personaltjänstförbund

Skjututbildning AK

Skjutbildning Pistol

Strid

Folkrätt

Svenska Skyttesportförbundet

Svenska Pistolskytteförbundet

Försvarsutbildarna

Försvarets Personaltjänstförbund

Fysisk prestationsförmåga Försvarsutbildarna

Verksamhetssäkerhet Försvarsutbildarna

CBRN Försvarsutbildarna

Försvarsmedicin Försvarsutbildarna

HANDBOK

92

Tabell 1.

Svenska Försvarsutbildningsförbundet (Försvarsutbildarna) har ett huvudmannaskap

inom frivilliga försvarsorganisationer för planering, genomförande, utvärdering och

utveckling av GU-F, vilka genomförs av frivilliga försvarsorganisationer.

GU-F genomförs normalt av frivilliga försvarorganisationer enligt uppdrag i VU. För-

band ur Försvarsmakten har i uppdrag i VU att stödja frivilliga försvarsorganisationer i

planering och genomförandet av utbildningen.

6.3. Utbildningsavtal

Deltagare som genomgår GU-F i frivilliga försvarsorganisationers regi ska ha tecknat

ett s.k. utbildningsavtal. Anvisningar för antagning till utbildningen fastställs av HKV

PROD FRIV.

6.4. Förberedelser före utbildningen

Genomförandet av GU-F i frivilliga försvarsorganisationers regi baseras på att eleven

har förberett sig inför GU-F genom en nätbaserade delen av utbildningen. Detta för att

hålla rimligt tempo i genomförandet av utbildningen. Om den nätbaserade delen inte har

genomförts kommer eleven uppleva ett högre tempo under genomförandet.

Respektive frivillig försvarsorganisation som genomför GU-F ska kunna hänvisa elev

till den nätbaserade utbildningen, inklusive inloggningsuppgifter.

6.5. GU-F slutmål

GU-F genomförs mot följande slutmål:

Efter genomförd GU-F ska eleven kunna försvara sig själv och tillsammans med

andra kunna försvara plats eller anläggning.

Eleven ska under GU-F och därefter fortsatt tjänstgöring i Försvarsmakten

kunna handla på ett sådant sätt att de lagar, regler, bestämmelser, rättigheter,

skyldigheter mm som gäller efterlevs.

Kommentarer till slutmålet

Målsättningarna ovan kan vid en första anblick tyckas liknar målsättningarna i GMU

och det kan därför vara lätt att tro att man kan utbilda en soldat med ”GMU-förmågor”

på endast två till tre veckor. Så är inte fallet. Ovanstående två slutmål bryts längre fram i

denna handling ner till detaljerade utbildningsmål, d.v.s. vad eleven ska kunna och i

vilka situationer som förmågan ska innehas. I många fall kompletteras dessutom utbild-

ningsmålet med utbildningsanvisningar, t ex en övningsförteckning som stöd för plane-

ring och genomförande. Vidare anges den utbildningstid som normalt bör tilldelas till

målsättningen. Allt detta sammantaget svarar på frågan vad eleven ska kunna och hur

bra.

GU-F har tagits fram med målet att ge viss personal i hemvärnets krigsförband en viss

GSSU-förmåga. Efter GU-F och erforderlig grundläggande befattningsutbildning krigs-

placeras denna personal som personalkategori frivillig personal. Exempel på befattning-

ar som denna personal bestrider är signalist, fordonsförare, hundförare, kock och sjuk-

vårdare.

HANDBOK

93

Under GU-F utbildas inte skyttesoldater utan personalkategorierna löser andra huvud-

uppgifter än strid. Dock är personalen soldater och bild 1 nedan exemplifierar en typsi-

tuation som en elev ska kunna hantera efter godkänd GU-F.

Eleven ska kunna tilldelas/välja en eldställning, kunna bli tilldelat ett eldområde och

däri kunna bekämpa uppdykande mål och misstänkta punkter under förutsättning att

dager råder, soldaten/gruppen är i förhand, motståndaren uppträder utan stridsfordon

och på ett avstånd av ca 10-100 m.

Bild 1.

Vid en så kort utbildning som GU-F måste utbildningsinnehållet noga värderas – vad är

viktigast, vad hamnar i fokus? I GU-F har skjututbildningen prioriterats. Därefter ut-

bildning i försvarsmedicin, CBRN, strid samt folkrätt. Övrig utbildning har nedpriorite-

rats och viss utbildning har helt valts bort, t ex brandutbildning.

Bild 2.

HANDBOK

94

6.5.1. Slutmål 1

Slutmål:

Efter genomförd GU-F ska eleven kunna försvara sig själv och tillsammans med andra

kunna försvara plats eller anläggning.

Delmål: Efter GU-F ska eleven,

som enskild eller i stridspar kunna strida, inom ramen för grupps försvar av plats

eller anläggning.

Situation: I en förhandssituation under dagsljus, barmarksförhållanden och mot en mot-

ståndare som uppträder utan stridsfordon. Urban miljö och betäckt terräng.82


Eleven ska kunna: Hänvisning

Strid (13 tim)

Vidta åtgärder vid färdiga till strid (SoldF 206–

207, MSR).

Iordningsställa och tillpassa stridsvästen.

Inta tilldelad eller vald eld- eller skyddsställ-

ning och vidta eldförberedelser (SoldF 28–37,

234, MSR).

Genomföra strid från eldställning, (SoldF 207–

215).

Genomföra strid inom ramen för grupps strid

från stridsställning, (SoldF 233–234, MSR).

Förbättra eget skydd: skyddsgrop, sand-

säcksvärn, skottfältsröjning, maskering av ob-

jekt (SoldF 79–81, 312–316, 319–321).

Upprätthålla olika beredskapsgrader (SoldF

366, MSR).

SoldF

MSR83

SäkI/Ehv/Pv

SoldR Mtrl P

FMR 200084

MSS ÖFT Strid85

Skjututbildning (40 tim)

Använda sitt eldhandvapen (Ak eller pistol)

Fastställda bestämmelser skjut-

utbildning.86

Försvarsmedicin – Preventiv medicin (6 tim)

Skapa förutsättningar för att upprätthålla per-

sonlig hygien.

Hantera mat och vatten hygieniskt säkert.

Använda och hantera uniformssystem samt

utrustning så att ett högt stridsvärde bibehålls.

Skapa förutsättningar för att upprätthålla god

hygien i t ex förläggning.

Filmer


Lärobok Preventiv medicin (L

PREV MED)

82



terräng eller i urban miljö. 83



Samarbetsyta GSSU/GU-F 86


Samarbetsyta GSSU/GU-F

HANDBOK

95

Försvarsmedicin – Omhändertagande (14 + 2

tim)

Genomföra ett omhändertagande enligt

<C>ABCDE,

Genomföra HLR

FömedC utbildningsanvisning-

ar för försvarsmedicinutbild-

ningen under GMU88

MSS ÖFT strid89

CBRN (6 tim)

Använda den personliga skyddsutrustningen.

Genomföra tillpassningskontroll skyddsmask.

Beskriva olika hotnivåer och de åtgärder som

ska vidtas vid respektive nivå.

Vidta egna skyddsåtgärder i C/R/N-miljöer

SkyddC utbildningspaket 2.2-

2.4 och 2.7

(Hänvisning: N:\SkyddC\06

Reglementen\GMU CBRN\2

GMU)

SoldF

Fysisk prestationsförmåga (3 tim)

Ha förståelse för vikten av fysisk prestations-

förmåga för lösande av slutmål 1 GU-F och

kopplingen till fysiskt stridsvärde


gånger/dag

Med handledning kunna planlägga egen träning

efter GU-F i syfte att utveckla/ bibehålla den

fysiska prestationsförmågan

Förstå vätskebalansens betydelse för prestat-

ionen

Ha genomfört konditionstest 2 km

Lärobok Fysisk prestationsför-

måga (L FYS, Emilia/Jobbstöd)

Förläggning90

(13 tim)

Nyttja bivack (tält 12 eller 20) som förläggning

(SoldF sid 374-375, 380, MSR)

SoldF

MSR91

2 Fältdygn

Tillämpningsövning (24 tim)

Under ett dygn med uppgiftslösande92

och olika

beredskapsgrader, kunna optimera det fysiska

stridsvärdet så att eleven framgångsrikt kan

lösa tilldelade uppgifter (dessa är fortsatt trä-

ning mot utbildningsmål i strid, försvarsmedi-

cin, förläggningstjänst, etc).

6.5.2. Slutmål 2

Slutmål:

Eleven ska under GU-F och därefter fortsatt tjänstgöring i Försvarsmakten kunna handla

på ett sådant sätt att de lagar, regler, bestämmelser, rättigheter, skyldigheter mm som

gäller efterlevs.

88



De dygn eleven förläggs i bivack och kvarter ska fokus vara att eleven utvecklar sin förmåga att om-

händerta kropp och utrustning under dessa förhållanden på ett sådant sätt att den egna och gruppens för-

måga att lösa uppgiften inte nedgår. 91


T ex eldpost, genomföra strid inom ramen för grupps strid från stridsställning, omhändertagande av

skadad, CBRN.

HANDBOK

96

Delmål:

Eleven ska kunna redogöra för innebörden i eller ha tillgång till information om

för den dagliga tjänsten relevanta lagar, regler, bestämmelser, rättigheter och

skyldigheter.

Eleven ska aktivt kunna medverka i utbildningssäkerhetsarbetet.


Eleven ska Hänvisning/referens

Exercis (3 tim)

Kunna uppträda enskilt och i sluten ordning

i enlighet med bestämmelser i FMR 2000

(hälsning, uppställning på linje och kolonn,

marschanträda och halt, marsch i sluten ord-

ning).

FMR 200093

Värdegrundsutbildning (2 tim)

Kunna redogöra för syftet med och innehål-

let i Försvarsmaktens värdegrund och För-

svarsmaktens nolltolerans mot droger, tra-

kasserier, könskränkningar, homofobi, mm.

Kunna agera vid händelse av diskriminering,

mobbning, trakasserier eller andra yttringar

som strider mot Försvarsmaktens värde-

grund. Veta hur och till vem en anmälan

görs samt vara införstådd med det egna an-

svaret.


(FM2015-1597:2)

Försvarsmaktens policys och

Handlingsplaner.


Arbetsplatsen)

Försvarsmaktens Strategiska In-

riktning 2015 (FM2015-1597:2)

Soldaterinran

Under GU-F ha blivit meddelad soldaterin-

ran.



personal

Folkrätt (2 tim)


SoldF (s 11-14)

Law of armed conflict, basic

(ADL)


Inre tjänst (4 tim)

Kunna delta i vården av gemensamma loka-

ler med beaktande av bland annat miljöbe-

stämmelser och krav på hygien.

Förmåner eleven har under GU-F.

Kunna ange vilken grad som motsvarar olika

gradbeteckningar (de grader som eleven mö-

ter under sin GU-F).

Städinstruktion enligt lokal

KompI (motsv.)

Försvarsmakten i Fickformat

(2013)

Kunna fullgöra sin tjänst på ett sådant sätt

att aktuella lokala instruktioner följs

Känna till Disciplinansvarslagen.

Känna till de rättigheter och skyldigheter,

närvaro, ledigheter och uniformsbestämmel-

ser.

T ex Lokal KompI (motsv.)



Förordning (1995:241) om disci-

plinansvar inom totalförsvaret,

m.m.

93

FMR 2000 är upphävd men används till ersättare har klarlagts.

HANDBOK

97

Kunna förklara innebörden av begreppen


Förbandets möjlighet att använda sig av

tvångsmedel, bland annat visitera skåp och

annat tillhörande eleven.


(s. 88-97)

H SamBef 2014, (s. 94-95)

Verksamhetssäkerhet (3 tim)

Kunna redogöra för vad begreppet risk in-

nebär.

Medvetet95

kunna tillämpa säkerhetsbe-

stämmelserna när uppgifterna löses.

I handling visa att eleven tar ansvar för sig

själv och sin omgivning.

Kunna tillämpa envars skyldighet att ingripa

vid fara.

Kunna agera utifrån bestämmelser för det

lokala brandskyddet och vidta rätta åtgärder

vid brand.

Hantera kniv, yxa och såg på ett säkert sätt.

Tillämpliga delar av Utb.pkt – Hör

upp och hör sen!96



ning97



Arbetsmiljö)

Kommendantur (5 tim)

Hitta till matsal, serviceförråd, vapenförva-

ring, befälskontor, m m.

Ha kvitterat ut all sin utrustning och kunna

nyttja denna. Efterhand som utrustningen

används i GU-F tillpassas denna.

Kunna namnge de delar i den personliga

utrustningen som används.

Kunna vårda personlig och gemensam mate-

riel under fält- och kasernförhållanden.

Inlämning av utrustning.

SoldR Mtrl P

SoldR Mtrl Vapen

H Miljö


6.6. Vad krävs för att godkänt resultat efter GU-F?

Att vara godkänd efter GU-F definieras som att, se bild 3:

vara godkänd i samtliga utbildningskontroller i GU-F

vara godkänd i Lämplighetsbedömning för GU-F

Båda delarna är lika viktiga och finns inte godkänt resultat från båda delarna ska eleven

rapporteras som underkänd från GU-F.

94


Medvetet innebär att eleven kan redogöra för sina motiv till vald handling 96



klarlagd.

HANDBOK

98

Bild 3.

6.7. Utbildningskontroller

Utbildningen värderas genom följande utbildningskontroller:

Prov säkerhetsbestämmelser

Prov vapenhantering

Ak-utbildning: Kompetensprov Ak enligt fastställda bestämmelser skjututbild-

ning 98

Ak-utbildning: examinerande övning (4:13) i ÖFT enligt fastställda bestämmel-

ser skjututbildning 99

Pistolutbildning: Kompetensprov Pistol

Ovanstående utbildningskontroller ska genomföras under GU-F och inga andra än ut-

bildningskontroller får genomföras med koppling till godkänt/underkänt resultat.

Under 2016 kommer nya utbildningsanvisningar att utges av MSS rörande skjututbild-

ning. Då dessa är fastställda gäller dessa avseende ÖFT samt krav. Av MSS anvisningar

kommer eventuella övergångsbestämmelser att framgå.

98


Samarbetsyta GSSU/GU-F

HANDBOK

99

Är eleven underkänd vid en utbildningskontroll ska kompletteringsutbildning och för-

nyad utbildningskontroll genomföras. Antalet tillfällen för utbildningskontroller är inte

begränsade utan principen ”så många som är möjligt under hela utbildningstiden” ska

tillämpas.

GU-F som genomförs av frivilliga försvarsorganisationer: Utbildningskontroller avse-

ende elevens resultat i skjututbildningen ska genomföras av instruktörer ur Svenska

skyttesportförbundet, Svenska pistolskytteförbundet eller kvalitetssäkrare ur Försvars-

makten eller av denne utsedd. Dessa genomför också kompletteringsutbildningar inför

eventuell nytt förnyad utbildningskontroll.

GU-F som genomförs av Försvarsmakten: Utbildningskontroller avseende elevens re-

sultat i skjututbildningen genomförs av kompanichef/plutonchef/instruktörer (motsv.).

6.8. Lämplighetsbedömning

Bedömning av lämplighet görs enligt mall i punkt 6.14 denna handling. Lämplighetsbe-

dömningen genomförs genom egen- och befälsskattning.

GU-F som genomförs av frivilliga försvarsorganisationer: Resultatet av Lämplighetsbe-

dömningen ska sammanställas, sammanvägas och fastställs av lokal kurschef (motsv.).

GU-F som genomförs av Försvarsmakten: Resultatetet av Lämplighetsbedömningen ska

föreslås av plutonchef (motsv.), sammanställas, sammanvägas och fastställs av kompa-

nichef (motsv.).

Försvarsutbildarna utger särskilda handlingsregler för genomförande av Lämplighetsbe-

dömning.100

6.9. Resultat efter GU-F

Elevernas resultat ska löpande dokumenteras för att i slutet av utbildningen ha underlag

för värdering av elevens resultat. Elev ska i ”halvtidssamtal” få reda på om resultatet

riskerar att inte nå godkänt.

Resultatet från samtliga utbildningskontroller ingående i GU-F samt resultatet av lämp-

lighetsbedömningen ska sammanställas till ett resultat efter GU-F.

GU-F som genomförs av frivilliga försvarsorganisationer: Utsedd kurschef fastställer

resultat efter GU-F.

GU-F som genomförs av Försvarsmakten: Utsedd kompanichef (motsv) fastställer re-

sultat efter GU-F.

100

Se försvarsutbildarna.se/funktionär/GU-F

HANDBOK

100

6.10. Utbildningens organiserande

GU-F omfattar 14 utbildningsdagar och organiseras i regel som en tvåveckors utbild-

ning enligt av Försvarsutbildarna fastställd stomplan.101

GU-F är komprimerad och ge-

nomförs med ett högt utbildningstempo. Eventuell Försvarsmaktspersonal som genom-

för GU-F under två veckor måste säkerställa genomförandet sker inom ramen för gäl-

lande arbetstidsavtal.

Vid genomförandet av GU-F under två veckor ska ca ett dygns återhämtning organise-

ras.

GU-F kan också genomföras under tre veckor. MHS H tillhandahåller stomplan för en

sådan GU-F.

GU-F omfattar två dygn i fältförläggning i tält. Av pedagogiska och verksamhetssäker-

hetsmässiga skäl ska inte mer tid förläggas i fältförläggning.

Utbildningen i preventiv medicin sker i huvudsak som enkla utbildningspass i anslut-

ning till annan utbildning och endast i undantag som unika utbildningspass under rubri-

ken försvarsmedicin.

6.11. Ytterligare hänvisningar och styrningar

Respektive sakområdesansvarig inom de frivilliga försvarsorganisationerna enligt tabell

1 är insatta i de hänvisningar som anges i denna utbildningsanvisning. Det är i allt vä-

sentligt samma hänvisningar som för GMU och en viktig del i harmoniseringen av GU-

F gentemot GMU. Dessa styrningar kan vid behov omsättas till särskilda och förtydli-

gade styrning för GU-F av sakområdesansvarig ur frivilliga försvarsorganisationer.

Särskilda och förtydligande styrningar för GU-F tillhandahålls av Försvarsutbildarna.

Exempel på sådana styrningar är:

övningsplaner och övningsförteckningar

bestämmelser för medinflytande

bestämmelser för skiljande från utbildningen

bestämmelser för lämplighetsbedömning

bestämmelser för utvärdering och rapportering

Dessa återfinns på försvarsutbildarna.se/funktionär/GU-F. Hänvisningar och styrningar

kan gälla såväl personal ur frivilliga försvarsorganisationer som personal ur Försvars-

makten, t ex kvalitetssäkraren från stödjande förband.

Inloggningsuppgifter kan erhållas av Försvarsutbildarna eller t ex lokala kurs-

/skolchefer för GU-F.

101

Se försvarsutbildarna.se/funktionär/GU-F

HANDBOK

101

6.12. Dokumentation av GU-F

GU-F rapporteras inte som särskild kurs i system PRIO. Godkänt resultat från GU-F

dokumenteras genom att aktuell GU-F-kvalifikation102

rapporteras i system PRIO.

6.13. Utvärdering av GU-F

Försvarsutbildarna utger styrningar för utvärdering av GU-F. Dessa utvärderingar redo-

visas och analyseras bl a i AG GU-F. Erfarenheter dragna i AG GU-F avseende utbild-

ningsmål eller krav för godkänt resultat lämnas till MHS H. Inom ramen för MHS H

uppdrag att utarbeta utbildningsanvisningar för GSSU samverkar MHS H med sakom-

rådesansvariga förband i Försvarsmakten om utveckling av innehåll och/eller krav för

godkänt resultat från GU-F.

GU-F som genomförs inom Försvarsmakten utvärderas av lokal utbildningsanordnare.

En sammanställning av genomförd utvärdering ska ställas till MHS H på mejladress

[email protected]

102

GU-F/Ak4, GU-F/Ak5, GU-F/Pistol

HANDBOK

102

6.14. Mall för lämplighetsbedömning av elev vid GU-F

Födelsenr. Namn Förband

Chefsbedömning Egenbedömning

BEDÖMNINGEN SKER MOT LÄMPLIGHET SOM GENERELL SPECIALIST, OR 1 ALT.

GENERELL GSS, OR 1 FÖR PERSONAL UR FÖRSVARSMAKTEN

A Ansvar, omdöme och föredöme Inte Lämplig

(IL)

Lämplig

(L)

Ej bedömd

Exempel: Tar sitt ansvar, Vidtar åtgärder när det behövs, Är ett föredöme för andra, Har

god ordning och ett gott uppförande, Förmår att göra riktiga och kloka avvägningar

Kommentarer:

B Flexibilitet, initiativ och kreativitet Inte Lämplig

(IL)

Lämplig

(L)

Ej bedömd

Exempel: Anpassar sig till skiftande uppgifter, människor, miljöer och tidsförhållanden,

Agerar självständigt och tar initiativ inom egna eller angränsande områden, Är idérik,

kreativ och finner lösningar i uppkomna situationer

Kommentarer:

C Inspiration, motivation och ledarskap Inte Lämplig

(IL)

Lämplig

(L)

Ej bedömd

Exempel: Motiverar andra, Hjälper andra till utveckling, Ger konstruktiv feedback på

utförda insatser, Berömmer andra, Strukturerar sitt och vid behov andras insatser på ett

ändamålsenligt sätt, Har ett situationsanpassat ledarskap/förhållningssätt

Kommentarer:

D Samarbete, hänsyn och social kompetens Inte Lämplig

(IL)

Lämplig

(L)

Ej bedömd

Exempel: Samarbetar mot gemensamma mål, Strävar efter att uppnå överenskommelser

om vad som skall göras, Kan säga emot utan att vara otrevlig, Får god kontakt med andra

människor, Bidrar till ett bra arbetsklimat, Tar hänsyn till andras personliga förutsätt-

ningar, Visar förståelse för andras behov

Kommentarer:

E Uthållighet och självkontroll Inte Lämplig (IL)

Lämplig (L)

Ej bedömd

Exempel: Visar förmåga att hantera stressiga situationer, Visar psykisk uthållighet och en

vilja att inte ge upp, Visar en god förmåga att hantera sina egna känslor

Kommentarer:

F Värdegrund Inte Lämplig

(IL) Lämplig

(L)

Agerar enligt Försvarsmaktens värdegrund

Kommentarer:

HANDBOK

103

Kommentarer:

Fastställt och delgivet:

Ort & datum Sign PC (motsv.) Sign Elev Sign KC (motsv.)

HANDBOK

104


Grundläggande soldatutbildning för

internationell tjänst (GSU INT)

2016 års utgåva

HANDBOK

105

HANDBOK

106

Innehåll 7. Grundläggande soldatutbildning för internationell tjänst (GSU INT) ...................... 107

7.1. Allmänt .......................................................................................................... 107

7.2. Ansvarsförhållanden i GSU INT ................................................................... 108

7.3. Antagningsprövning ....................................................................................... 108

7.4. GSU INT slutmål ........................................................................................... 108

7.4.1. Slutmål 1 ................................................................................................. 108

7.4.2. Slutmål 2 ................................................................................................. 111

7.4.3. Slutmål 3 ................................................................................................. 112

7.5. Vad krävs för att godkänt resultat efter GSU INT ......................................... 114

7.6. Utbildningskontroller ..................................................................................... 115

7.7. Lämplighetsbedömning ................................................................................. 116

7.8. Resultat efter GSU INT ................................................................................. 116

7.9. Utbildningens organisation ............................................................................ 117

7.9.1. Allmänt ................................................................................................... 117

7.9.2. Fältdygn .................................................................................................. 117

7.9.3. Medinflytande ......................................................................................... 117

7.9.4. Stomplan ................................................................................................. 117

7.10. Utvärderingar ............................................................................................. 117

7.11. Dokumentation av GSU INT ..................................................................... 117

7.12. Skiljande från utbildningen ........................................................................ 118

7.13. Mall för lämplighetsbedömning av elev vid GSU INT .............................. 120

HANDBOK

107

7. Grundläggande soldatutbildning för internationell tjänst (GSU INT)

7.1. Allmänt

Utbildningen GSU INT är skapad och avsedd för personal med särskild kompetens som

behövs i krigsförband insatta i internationell tjänst men där personalen saknar tidigare

grundläggande soldatutbildning. Exempel på sådan personal är stabsassistenter, förråds-

personal, IT-/IS-personal eller sjukvårdspersonal. Det är inte skyttesoldater och eleven

blir inte skyttesoldat efter GSU INT. Däremot blir eleven soldat och ska efter eventuell

lokal utbildning samt insatsspecifik utbildning kunna lösa soldatuppgifter såsom t ex

delta i bevakningen av campen eller kunna ingå i en avdelning som utsätts för ett eldö-

verfall.

Bild 1.

Bilden ovan visar ett exempel på ungefärliga tidsförhållanden för prövning, antagning

och utbildning av personal via GSU INT. Avvikelser från dessa förhållanden finns, så-

väl kortare som längre tidsförhållanden. Notera att insatsspecifik utbildning också varie-

rar i omfattning för olika personalgrupper.

Bild 2.

Vid en så kort utbildning som GSU INT måste utbildningsinnehållet noga värderas –

vad är viktigast, vad hamnar i fokus? Här har säker vapenhantering och skjututbildning

prioriterats. Därefter utbildning i försvarsmedicin, CBRN, strid samt folkrätt. Övrig

utbildning har tvingats nedprioritera, vilket inte innebär att den är oviktig men den hinns

helt enkelt inte med.

HANDBOK

108

7.2. Ansvarsförhållanden i GSU INT

Ansvarsförhållanden för GSU INT regleras i skrivelse HKV 2011-11-30, 19 190:67980

Ansvarsförhållanden och utbildningsanvisningar vid genomförande av GSU INT.

Denna skrivelse förändras avseende utbildningsanvisningarna då H GSSU ersätter ut-

bildningsanvisningar för GSU INT.

7.3. Antagningsprövning

En viktig förutsättning för genomförande av GSU INT är att central antagning är ge-

nomförd efter antagningsprövning mot fastställda krav. Denna regleras inte vidare här.

7.4. GSU INT slutmål

GSU INT genomförs mot följande slutmål:

Efter genomförd GSU INT ska eleven kunna försvara sig själv och tillsammans

med andra kunna bevaka och försvara plats eller anläggning.

Under och efter genomförd GSU INT ska eleven kunna lösa sina uppgifter uti-

från en förståelse för dessa i ett större sammanhang.

Eleven ska under GSU INT kunna handla på ett sådant sätt att de lagar, regler,

bestämmelser, rättigheter, skyldigheter mm som gäller efterlevs.

Kommentarer till slutmålet

Målsättningarna ovan liknar de i GMU och det kan därför vara lätt att tro att man ska

och kan utbilda en soldat med ”GMU-förmågor” på endast fem veckor. Så är inte fallet.

Ovanstående tre slutmål bryts längre fram i denna handling ner till detaljerade utbild-

ningsmål, d.v.s. vad eleven ska kunna och i vilka situationer som förmågan ska innehas.

I många fall kompletteras dessutom utbildningsmålet med utbildningsanvisningar, t ex

en övningsförteckning som stöd för planering och genomförande. Vidare anges den ut-

bildningstid som normalt bör tilldelas till målsättningen. Allt detta sammantaget svarar

på frågan vad eleven ska kunna och hur bra.

7.4.1. Slutmål 1

Slutmål:

Efter genomförd GSU INT ska eleven kunna försvara sig själv och tillsammans med

andra kunna bevaka och försvara plats eller anläggning.

Delmål 1: Efter GSU INT ska eleven kunna

inta skydd och eldställning för att kunna försvara sig själv.

Situation: I en för- eller efterhandssituation under dagsljus, barmarksförhållanden och

mot en motståndare som uppträder utan stridsfordon. Urban miljö och betäckt ter-

räng103

.

Delmål 2: Efter GSU INT ska eleven,

kunna lösa uppgift som post.

103



terräng eller i urban miljö.

HANDBOK

109

Situation: I en förhandssituation under dagsljus104

, barmarksförhållanden och mot en

motståndare som uppträder utan stridsfordon. Urban miljö och betäckt terräng.105

Delmål 3: Efter GSU INT ska eleven,

som enskild eller i stridspar kunna strida, inom ramen för grupps försvar av

plats, eller anläggning.

Situation: I en förhandssituation under dagsljus, barmarksförhållanden och mot en mot-

ståndare som uppträder utan stridsfordon. Urban miljö och betäckt terräng. 106


Eleven ska kunna Hänvisning

Strid (ca 32 tim)

Vidta åtgärder vid färdiga till strid (SoldF

206–207, MSR).

Inta skydd (SoldF 221, MSR).

Välja skydd med hänsyn till olika föremåls

skyddsförmåga (SoldF 78, MSR).

Tillämpa de olika stridsförflyttningssätten

(SoldF 222–223, MSR).

Inta tilldelad eller vald eld- eller skyddsställ-

ning och vidta eldförberedelser (SoldF 28–37,

234, MSR).

Ingå i en patrull som under framryckning leds

med kommando och tecken och använder

olika grupperingsformer (SoldF 225–227,

441–445, MSR).

Genomföra strid från eldställning, (SoldF

207–215).

Genomföra strid inom ramen för grupps strid

från stridsställning, (SoldF 233–234, MSR).

Delta i ”Insats-/uppdragsutvärdering” (SoldF

203).

Lösa uppgift som post vid bevakningsobjekt,

även i mörker. (SoldF 131–141, MSR).

SoldF

MSR107

SäkI/Ehv/Pv

SoldR Mtrl Mörker

H Miljö


Utbsäk/Arbetsmiljö Soldatut-

bildning108

FMR 2000109

MSS ÖFT Strid110

Skjututbildning (ca 55 tim)

Använda sitt eldhandvapen Ak 5C

Enligt fastställda bestämmelser

skjututbildning.111

104

Ett mål ska även uppnås i mörker. Detta anges vid aktuellt mål. 105

Se fotnot 5. 106

Se fotnot 5. 107



klarlagd. 109

FMR 2000 är upphävd men används till ersättare har klarlagts. 110

Samarbetsyta GSSU/GSU INT 111

Samarbetsyta GSSU/GSU INT

HANDBOK

110

Försvarsmedicin – Preventiv medicin (ca 6

tim)

Skapa förutsättningar för att upprätthålla per-

sonlig hygien.

Hantera mat och vatten hygieniskt säkert.

Använda och hantera uniformssystem samt

utrustning så att ett högt stridsvärde bibehålls.

Skapa förutsättningar för att upprätthålla god

hygien i t ex förläggning.

Filmer



PREV MED)

Försvarsmedicin – Omhändertagande (ca 12 +

2 tim)

Genomföra ett omhändertagande enligt

<C>ABCDE,

Genomföra HLR

FömedC utbildningsanvisningar

för försvarsmedicinutbildningen

under GMU113

MSS ÖFT strid114

CBRN (ca 6 tim)

Använda den personliga skyddsutrustningen.

Genomföra tillpassningskontroll skyddsmask.

Känna till olika hotnivåer och de åtgärder som

ska vidtas vid respektive nivå.

Vidta egna skyddsåtgärder i C/R/N-miljöer

Hänvisning: N:\SkyddC\06 Reg-

lementen\GMU CBRN\2 GMU

Endast paket 2:2, 2:3, 2:4, 2:7

SoldF

Brandutbildning, (ca 3 tim)

ha förståelse för verkan av brand och brand-

stridsmedel

kunna vidta skyddsåtgärder vid förhöjd brand-

risk

kunna handha släckutrustning och släcka brand

på kamrat

kunna handha brandsläckare och släcka brand

ha passerat brandtunnel eller brandfönster på ett

säkert sätt

SäkI BRök

(N:\MHSH\ FM

GSSU\FSU\KURSBESKRIVNI

NG\ BRANDBEKÄMPNINGS-

FÖRMÅGA)

Förläggning115

(ca 8 tim)

Nyttja kvarter116

och bivack (tält 12 eller 20)

som förläggning (SoldF sid 372-375, 380-

381, MSR)

SoldF

MSR117

112




De dygn eleven förläggs i bivack och kvarter ska fokus vara att eleven utvecklar sin förmåga att om-

händerta kropp och utrustning under dessa förhållanden på ett sådant sätt att den egna och gruppens för-

måga att lösa uppgiften inte nedgår. 116

Här avses kvarter av tillfällig art, t ex industrilokal eller en lada. Innebär att eleverna får använda ligg-

underlag eller liknande och organisera sin vila efter de förutsättningar lokalen erbjuder. 117

MSR fastställs under 2016 varefter detaljerade hänvisningar tas fram

HANDBOK

111

Tillämpningsövning (ca 8 tim)

Under ett dygn med uppgiftslösande118

och

olika beredskapsgrader, kunna optimera det

fysiska stridsvärdet så att eleven framgångs-

rikt kan lösa tilldelade uppgifter (dessa är

fortsatt träning mot utbildningsmål i strid, för-

svarsmedicin, förläggningstjänst, etc).

7.4.2. Slutmål 2

Slutmål:

Under och efter genomförd GSU INT ska eleven kunna lösa sina uppgifter utifrån en

förståelse för dessa i ett större sammanhang.

Delmål:

Övergripande nivå: Eleven ska översiktligt kunna redogöra för Försvarsmak-

tens uppdrag, uppgifter och organisation.

Situation: I diskussion med anhöriga och kamrater.

Indvid-grupp: Eleven ska kunna bidra till att gruppens förmåga till samarbete

och samspel utvecklas positivt, i syfte att förelagda uppgifter ska kunna lösas

framgångsrikt.

Situation: Under hela GSU INT.


Eleven ska kunna (sammanlagt ca 5 tim): Hänvisning

Övergripande nivå

Beskriva Försvarsmaktens uppgifter och organisation.

Beskriva aktuella organisationer i internationell

krishanteringsförmåga (FN, EU, NATO).

www.säkerhetspolitik.se

www.försvarsmakten.se


(i

tillämpliga delar)

Försvarsmakten i fick-

format (senaste utgåvan)

Individ- grupp

Bidra till gruppens förmåga att lösa uppgiften

Ha sådan kunskap om alla medlemmarna i gruppen

att eleven övergripande kan presentera gruppmed-

lemmarna för befäl och/eller andra grupper.

Kunna beskriva vilka ”civila förmågor” som finns i

gruppen och som antas komma till användning i

gruppens arbete under GSU INT.

Kunna beskriva vilken som är gruppens gemensamma

uppfattning om vad som kännetecknar en välfunge-

rande grupp.

Handbok Samarbete och

befälsföring (H SamBef

2014)

Lärarhandledning –

Strimma C samt Koll på

gruppen120

Genomföra mental träning för att reducera stress. Lärarhandledn. - Mental

träning under GMU121

118

T ex genomföra strid inom ramen för grupps strid från stridsställning, omhändertagande av skadad,

CBRN, etc 119



HANDBOK

112

Ha reflekterat kring det militära yrkets särart avse-

ende rätten/skyldigheten att använda dödligt våld och

risken att dödas.

Lärarhandledning – Dö-

den122

Kunna beskriva hur GSU INT är organiserad samt

kraven för godkänd GSU INT.

7.4.3. Slutmål 3

Slutmål:

Eleven ska under GSU INT kunna handla på ett sådant sätt att de lagar, regler, bestäm-

melser, rättigheter, skyldigheter mm som gäller efterlevs.

Delmål:

Eleven ska kunna redogöra för innebörden i eller ha tillgång till information om

för den dagliga tjänsten relevanta lagar, regler, bestämmelser, rättigheter och

skyldigheter.

Eleven ska aktivt kunna medverka i arbetsmiljö- och utbildningssäkerhetsar-

betet.

Eleven ska kunna aktivt bidra i Försvarsmaktens värdegrundsarbete.


Eleven ska Hänvisning/referens

Verksamhetssäkerhet (ca 3 tim)

Kunna redogöra för vad begreppet risk innebär.

Medvetet123

kunna tillämpa säkerhetsbestäm-

melserna när uppgifterna löses.

I handling visa att eleven tar ansvar för sig själv

och sin omgivning.

Kunna tillämpa envars skyldighet att ingripa

vid fara.

Kunna agera utifrån bestämmelser för det lo-

kala brandskyddet och vidta rätta åtgärder vid

brand.

Hantera kniv, yxa och såg på ett säkert sätt

Hantera sin personliga utrustning mht rådande

väder- och miljöförhållanden.

SäkI G

SoldH Utbildningssäkerhet124



ning125



Arbetsmiljö)

Utb.pkt – Hör upp och hör sen! 126

Utb.pkt – Kallt väder (ADL-

portalen/LMS)

Varmt väder –

(N:\K3\01_Enheter\03_FOS\För

SEREinstr\SERE B

2011\Survival\Varmt väder )

Värdegrundsutbildning (ca 2 tim)

Kunna redogöra för syftet med och innehållet i

Försvarsmaktens värdegrund och Försvarsmak-

tens nolltolerans mot droger, trakasserier, kön-

skränkningar, homofobi, mm.

Försvarsmaktens policys och Hand-

lingsplaner.


Arbetsplatsen)

Förbandets lokala handlingsplaner

121



Medvetet innebär att eleven kan redogöra för sina motiv till vald handling 124

SoldH Utbildningssäkerhet är upphävd men används intill ersättare är klarlagd. 125


klarlagd. 126


HANDBOK

113

Kunna agera vid händelse av diskriminering,

mobbning, trakasserier eller andra yttringar

som strider mot Försvarsmaktens värdegrund.

Veta hur och till vem en anmälan görs samt

vara införstådd med det egna ansvaret.

Försvarsmaktens Strategiska Inrikt-

ning 2015 (FM2015-1597:2)

Exercis (ca 3 tim)

Kunna uppträda enskilt och i sluten ordning i

enlighet med bestämmelser i FMR Formella

grunder (hälsning, uppställning på linje och ko-

lonn, marschanträde och halt, marsch i sluten

ordning).

FMR 2000127

Kunna ange vilken grad som motsvarar olika

gradbeteckningar.

Unibest FM 2015

(Emilia/Jobbstöd/Regler-och-

bestämmelser/Reglementen)

Folkrätt (ca 3 tim)



(s. 54-59)

SoldF (s 11-14)

UP Krigets lagar

Law of armed conflict, basic (ADL)


Soldaterinran

Under GSU INT ha blivit meddelad soldaterin-

ran.



personal

Rättstjänst (ca 2 tim)

Känna till Disciplinansvarslagen.

Känna till de rättigheter och skyldigheter, när-

varo, ledigheter och uniformsbestämmelser.

Kunna förklara innebörden av begreppen be-

fälsrätt och förman

Förbandets möjlighet att använda sig av

tvångsmedel, bland annat visitera skåp och an-

nat tillhörande eleven.



Förordning (1995:241) om discipli-

nansvar inom totalförsvaret, m.m.


(s. 88-97)

H SamBef 2014 (s. 94-95)

Medinflytande

Kunna beskriva syftet med och formerna för

medinflytandet under GSU INT

Säkerhetsmedvetande

Säkerhetshotande verksamhet riktad mot För-

svarsmakten och innebörd av tystnadsplikt och

meddelandefrihet.


(s. 99-100)

Förmåner och rättigheter

Förmåner eleven har under GSU INT.

Permission/tjänstledighet.

Religiös utövning.

Kunna fullgöra sin tjänst på ett sådant sätt att

aktuella lokala instruktioner följs

127




Svensk soldat 2005 är upphävd och ersätts under 2016

HANDBOK

114

Lokala förutsättningar under utbildningen

T ex kunna hitta till matsal, serviceförråd, va-

penförvaring, befälskontor, m m.

Lokala bestämmelser avseende hälso- och sjuk-

vård under GSU INT.

Inre tjänst (ca 24 tim)

Mönstra in

Ha kvitterat ut all sin utrustning. Efterhand som

utrustningen används i GSU INT passas denna

till och kunna namnge delarna.

Kunna vårda personlig och gemensam materiel

under fält- och kasernförhållanden.

Genomföra tvättbyten.

Lämna in sin utrustning.

Ha genomfört utvärdering.

SoldR Mtrl P

SoldR Mtrl Vapen

H Miljö

Kunna delta i vården av gemensamma lokaler

med beaktande av bland annat miljöbestämmel-

ser och krav på hygien.

Städinstruktion enligt lokal KompI

(motsv.)

Fysisk prestationsförmåga (ca 4 timmar + 3

tim/vecka = 19 tim) Ha förståelse för vikten av fysisk prestations-

förmåga för lösande av slutmål 1 GSU INT och

kopplingen till fysiskt stridsvärde.

Ha planlagt egen träning i syfte att ut-

veckla/bibehålla fysisk prestations-förmåga

mot kommande befattning.


gånger/dag.

Ha genomfört regelbunden träning minst 2

pass/vecka.

Ha genomfört konditonstest och multitest

styrka som målbild.

Löptest 2 km alternativt Beeptest

samt multitest styrka

Träningsdagbok tilldelas


(L FYS, Emilia/Jobbstöd)

Soldat och officersrollen (ca 1 tim)

Kunna agera inom ramen för professionen sol-

dat och i förekommande fall officer.

7.5. Vad krävs för att godkänt resultat efter GSU INT

Att vara godkänd från GSU INT definieras som att, se bild 3:

vara godkänd i samtliga utbildningskontroller i GSU INT

vara godkänd i Lämplighetsbedömning för GSU INT

Båda delarna är lika viktiga och finns inte godkänt resultat från båda delarna ska eleven

rapporteras som underkänd från GSU INT.

HANDBOK

115

Se bild 3.

7.6. Utbildningskontroller

Utbildningen värderas genom följande utbildningskontroller:

Prov säkerhetsbestämmelser

Prov vapenhantering

Examinerande övningar (3:9) i ÖFT Ak enligt fastställda bestämmelser skjutut-

bildning.131

Kompetensprov Ak med motsvarande krav som gäller för Hv (3 moment)

OBS: genomförs med Ak 5C

CBRN moment, skyddsmask rätt påtagen på 9 sek (se GMU utbildningskontroll

projekt 3)

TOS moment, torniquet rätt påtagen/påsatt på 45 sek (se GMU utbildningskon-

troll projekt 2)

Ovanstående utbildningskontroller ska genomföras under GSU INT och inga andra än

utbildningskontroller får genomföras.

131


HANDBOK

116

Under 2016 kommer nya utbildningsanvisningar att utges av MSS rörande skjututbild-

ning. Då dessa är fastställda gäller dessa avseende ÖFT samt krav. Av MSS anvisningar

kommer eventuella övergångsbestämmelser att framgå.

Är eleven underkänd vid en utbildningskontroll ska kompletteringsutbildning och för-

nyad utbildningskontroll genomföras. Antalet tillfällen för utbildningskontroll är inte

begränsade utan principen ”så många som är möjligt under hela utbildningstiden” ska

tillämpas.

Ansvarig för utbildningen ska ansvara för att kvalitetssäkra utbildningskontrollerna och

förfarandena kring dessa.

7.7. Lämplighetsbedömning

Bedömning av lämplighet görs enligt mall i punkt 7.13 denna handling. Lämplighetsbe-

dömningen genomförs genom egen- och befälsskattning och beskriver elevens prestat-

ioner under GSU INT.

Med hänsyn till den korta utbildningstiden bedöms elevens lämplighet i två skalsteg;

Inte Lämplig (IL) och Lämplig (L). Bedömningen sker mot lämplig som ”generell sol-

dat OR 1”, det vill säga någon funktions-/befattningsinriktad bedömning ska inte göras

under GSU INT.

Lämplighetsbedömningen sammanvägs, sammanställs, föreslås av plutonchef och fast-

ställs i av kompanichef (motsv.) och delges eleven senast på utryckningsdagen i ett kort

utvecklingssamtal. Det sammanvägda resultatet skall lägst vara Lämplig för att eleven

skall kunna erhålla godkänt resultat från GSU INT. Motiv till bedömningen Inte Lämp-

lig (IL) och Lämplig (L) ska delges eleven. Eleven ska signera att resultatet av lämplig-

hetsbedömningen har delgivits.

Handlingsregler för Lämplighetsbedömning:

Syftet med för Lämplighetsbedömning ska tidigt delges elever och instruktörer.

Detta bör även omnämnas i kurschefens brev före kursstart inom ramen för krav

för godkänt från GSU INT.

Former för arbetet med Lämplighetsbedömningen skall tidigt delges elever och

instruktörer. Mall för Lämplighetsbedömning av elev vid GSU INT ska utdelas

och förklaras.

Förtroendepersoner ska involveras i arbetet med Lämplighetsbedömningen. Ele-

vernas eventuella bedömningar av varandra kanaliseras via förtroendepersoner.

Förtroendepersoner skall delges sammanställning av plutonens lämplighetsbe-

dömningar.

7.8. Resultat efter GSU INT

Elevernas resultat ska löpande dokumenteras för att i slutet av utbildningen ha underlag

för värdering av elevens resultat. Elev ska i ”halvtidssamtal” få reda på om resultatet

riskerar att inte nå godkänt.

HANDBOK

117

Resultatet från samtliga utbildningskontroller ingående i GSU INT samt resultatet av

lämplighetsbedömningen ska sammanställas till ett resultat efter GSU INT.

Resultatet efter GSU INT sammanvägs, sammanställs, föreslås av plutonchef och fast-

ställs i av kompanichef (motsv.)

7.9. Utbildningens organisation

7.9.1. Allmänt

Då GSU INT genomförs på andra förband än LG ska erfarenheter, stomplan, arbetstider

och andra underlag inhämtas från LG/IntUtbE.

7.9.2. Fältdygn

Under GSU INT genomförs tre till fyra dygn. Fokus under fältdygnen ska vara att ele-

ven utvecklar sin förmåga att omhänderta kropp och utrustning under dessa förhållan-

den på ett sådant sätt att den egna och gruppens förmåga att lösa uppgiften inte nedgår.

Någon skulle kunna kalla detta för fältvana. Stora delar av preventiv medicinpaketet

genomförs under dessa dygn.

7.9.3. Medinflytande

Personal som genomför GSU INT är i normalfallet anställda i Försvarsmakten. Verk-

samhetsfrågor ska långt som möjligt hanteras på rätt nivå i organisationen och av dem

som är direkt berörda. Då GSU INT genomförs av ett arbetslag som är tillfälligt sam-

mansatt kan medinflytandeformerna från GMU vara lämpliga att tillämpa.

Detta innebär att eleverna tidigt väljer förtroendepersoner som kan föra elevernas talan

och att plutonens timme genomförs på veckobasis. Där ska frågor som direkt berör ele-

verna och deras utbildning tas upp med ansvariga för utbildningen. Verksamhetssäker-

hetsfrågor bör särskilt utvärderas och genomförd och kommande verksamhet bör berö-

ras.

7.9.4. Stomplan

Utarbetas och utvecklas vid LG/IntUtbE.

7.10. Utvärderingar

GSU INT utvärderas enligt underlag från respektive genomförandeförband. En sam-

manställning av utvärderingen mejlas till MHS H på adress: [email protected] och

utgör underlag för utveckling av GSU INT.

7.11. Dokumentation av GSU INT

GSU INT rapporteras inte som särskild kurs i system PRIO. Godkänt resultat från GSU

INT följs upp genom att GSU INT-kvalifikation rapporteras i system PRIO för berörda

elever.


HANDBOK

118

7.12. Skiljande från utbildningen

Elev kan skiljas från GSU INT:

om eleven själv önskar

om eleven visar olämplig för fortsatt utbildning

om eleven har varit frånvarande i sådan omfattning att utbildningens målsätt-

ningar inte kommer att uppnås

Om anledning för skiljande enligt andra eller tredje punkten ovan anses finnas kallas

eleven till granskningsnämnd GSU INT. Motiv för skiljande enligt andra punkten ska

vara spårbara till krav för godkänt resultat efter genomförd GSU INT eller till krav för

antagning till utbildningen.

Granskningsnämnd GSU INT är ett möte där elever och utbildningsrelaterade ärenden

granskas. Vid en granskningsnämnd GSU INT kan till exempel beslut fattas om att inte

gå vidare med ett ärende men beslut kan också fattas om att till exempel rekommendera

förbandschef att skilja en elev från utbildningen.

Granskningsnämnd GSU INT ska sammansättas av, för ärendet, kompetent personal.

Granskningsnämnden GSU INT ska minst utgöras av:

Ordförande (utsedd av förbandschef och väl förtrogen med GSU INT-frågor).

Utbildningsansvarig för GSU INT vid berört förband, kompanichef (motsv.).

Berörd elevs närmaste chef, plutonchef (motsv.)

Representant för rekryterande eller avsändande förband

Förtroendeperson eller annan som berörd elev väljer.

Berörd elev

Granskningsnämnden GSU INT ska genomföras så snart omständigheterna medger

(kallade ska till exempel medges tid för förberedelser i ärendet).

Ärendet ska föredras och alla berörda ska medges uttala sig. Granskningsnämnden GSU

INT ska överlägga varvid eleven ska lämna kollegiet. Ordföranden ska sammanfatta

granskningsnämndens GSU INT beslut med eventuella förbehåll och delger eleven

granskningsnämndens GSU INT beslut. Granskningsnämnden GSU INT avslutas och

om granskningsnämndens GSU INT beslutat att rekommendera skiljande från utbild-

ningen ska ärendet lämnas till förbandschef vid berört genomförandeförband för beslut.

Granskningsnämnden GSU INT ska dokumenteras, likaså chef för organisationsenhets

beslut.

Elev som förbandschef beslutat skilja från utbildningen ska avbryta/lämna utbildningen.

Förbandschefs beslut ska delges berörd elev och dennes förband så snart detta är möj-

ligt. Beslut om skiljande ska sändas till eleven med mottagningsbevis.

HANDBOK

119

HANDBOK

120

7.13. Mall för lämplighetsbedömning av elev vid GSU INT

Födelsenr. Namn Förband

Chefsbedömning Egenbedömning

BEDÖMNINGEN SKER MOT LÄMPLIGHET SOM GENERELL SPECIALIST, OR 1 ALT.

GENERELL GSS, OR 1 FÖR PERSONAL UR FÖRSVARSMAKTEN

A Ansvar, omdöme och föredöme Inte Lämplig

(IL)

Lämplig

(L)

Ej bedömd

Exempel: Tar sitt ansvar, Vidtar åtgärder när det behövs, Är ett föredöme för andra, Har

god ordning och ett gott uppförande, Förmår att göra riktiga och kloka avvägningar

Kommentarer:

B Flexibilitet, initiativ och kreativitet Inte Lämplig

(IL)

Lämplig

(L)

Ej bedömd

Exempel: Anpassar sig till skiftande uppgifter, människor, miljöer och tidsförhållanden,

Agerar självständigt och tar initiativ inom egna eller angränsande områden, Är idérik,

kreativ och finner lösningar i uppkomna situationer

Kommentarer:

C Inspiration, motivation och ledarskap Inte Lämplig

(IL)

Lämplig

(L)

Ej bedömd

Exempel: Motiverar andra, Hjälper andra till utveckling, Ger konstruktiv feedback på

utförda insatser, Berömmer andra, Strukturerar sitt och vid behov andras insatser på ett

ändamålsenligt sätt, Har ett situationsanpassat ledarskap/förhållningssätt

Kommentarer:

D Samarbete, hänsyn och social kompetens Inte Lämplig

(IL)

Lämplig

(L)

Ej bedömd

Exempel: Samarbetar mot gemensamma mål, Strävar efter att uppnå överenskommelser

om vad som skall göras, Kan säga emot utan att vara otrevlig, Får god kontakt med andra

människor, Bidrar till ett bra arbetsklimat, Tar hänsyn till andras personliga förutsätt-

ningar, Visar förståelse för andras behov

Kommentarer:

E Uthållighet och självkontroll Inte Lämplig (IL)

Lämplig (L)

Ej bedömd

Exempel: Visar förmåga att hantera stressiga situationer, Visar psykisk uthållighet och en

vilja att inte ge upp, Visar en god förmåga att hantera sina egna känslor

Kommentarer:

F Värdegrund Inte Lämplig

(IL) Lämplig

(L)

Agerar enligt Försvarsmaktens värdegrund

Kommentarer:

HANDBOK

121

Kommentarer:

Fastställt och delgivet:

Ort & datum Sign PC (motsv.) Sign Elev Sign KC (motsv.)

HANDBOK

122


Kombattantutbildning för obeväpnad personal

(KombU)

2016 års utgåva

HANDBOK

123

HANDBOK

124

Innehåll 8. Kombattantutbildning för obeväpnad personal (KombU) ........................................ 125

8.1. Ingångsvärden ................................................................................................ 125

8.2. Ansvarsförhållanden ...................................................................................... 125

8.3. Slutmål för KombU och situationsbeskrivning ............................................. 125

8.4. Analys av slutmål och situationsbeskrivning till utbildningsmål .................. 125

8.5. Personlig utrustning ....................................................................................... 127

8.6. Vad krävs för godkänt resultat efter KombU? ............................................... 127

8.7. Dokumentation av KombU ............................................................................ 127

8.8. Utvärdering och utveckling ........................................................................... 127

HANDBOK

125

8. Kombattantutbildning för obeväpnad personal (KombU)

8.3. Ingångsvärden

Ytterst syftar denna kurs till att ge eleven folkrättsliga förutsättningar att kunna krigs-

placeras i krigsförband med status som kombattant. Därmed lever Försvarsmakten upp

till Folkrättsförordningens132

krav på att tillse ”… att personalen inom verksamhetsom-

rådet får en tillfredsställande utbildning och information om folkrättens regler i krig

och under neutralitet”.

I Totalförsvarets folkrättsförordning klarläggs vilken personal som anses vara kombat-

tanter.

Utbildningen syftar även till att ge de elever som avses placeras med status ”icke kom-

battant”, erforderlig utbildning.

8.4. Ansvarsförhållanden

MHS H utarbetar, med stöd av sakområdesansvariga enligt kapitel 1 i denna handbok,

utbildningsanvisningar för KombU. C PROD fastställer utbildningsanvisningarna.

På uppdrag av C FÖRBPROD genomför MHS H uppföljning av KombU.

8.5. Slutmål för KombU och situationsbeskrivning

Utbildningen har följande syfte och slutmål:

Utbildningen syftar till att ge viss personal i Försvarsmaktens krigsorganisation förstå-

else för sin roll och sin status som ”kombattant” alternativt ”icke kombattant.

Utbildningen ska därför ge deltagarna kunskap om Totalförsvaret, Försvarsmaktens

Värdegrund, Folkrätt och det egna krigsförbandets uppgift och funktion i krigsorgani-

sationen.

Utbildningen ska, tillsammans med eventuell specifik befattningsutbildning, ge sådan

förmåga att eleven ska kunna krigsplaceras på avsedd befattning i krigsorganisationen.

Situationsbeskrivning: Den personal som genomgår utbildningen kommer i hög ut-

sträckning att krigsplaceras i staber. Tilltänkta befattningar ställer inte krav på strids-

eller vapenutbildning. Dock kan icke kombattanter efter särskild utbildning tilldelas

lättare beväpning.

8.6. Analys av slutmål och situationsbeskrivning till utbildningsmål

Analysen av utbildningens slutmål och de situationer där eleven förväntas lösa sina

uppgifter ger att utbildningen omfattar nedanstående utbildningsmål med angivna tider

och utbildningshänvisningar.

132

Totalförsvarets folkrättsförordning (1990:12)

HANDBOK

126

Utbildningsmål Utbildningshänvisningar

Fysisk träning (1 tim)

Känna till innebörden av begreppet Fy-

sisk prestationsförmåga

Genomföra mikrofys 2 ggr/dag


(L FYS)

(Emilia/Jobbstöd)/Utbildning/

Läromedel)

Exercis (3 tim)

Kunna uppträda enskilt och i sluten ord-

ning i enlighet med bestämmelser i FMR

2000 (hälsning, uppställning på linje och

kolonn, marschanträda och halt, marsch i

sluten ordning).

FMR 2000133

CBRN (4 tim)

Använda den personliga skyddsutrust-

ningen.

Känna till olika hotnivåer och de åtgärder

som ska vidtas vid respektive nivå.

SkyddC utbildningspaket 2.1-2.3

N:\SkyddC\06 Reglementen\GMU

CBRN\2 GMU

SoldF

Försvarsmedicinutbildning (4 tim)

Genomgång av bildspel Omhänderta-

gande enligt <C>ABCDE

Utbildning i sättning av tourniquet

HLR-utbildning mht utb.ståndpkt


PREV MED)

FömedC utbildningsanvisningar för

försvarsmedicinutbildningen under

GMU134

Försvarsupplysning (3 tim)

FM uppgifter, och organisation

Internationella organisationer (FN)

Krigsförbandschefens genom-

gång/information (kan inhämtas och del-

ges av annan än krigsförbandschef)

Strimma B underlag (delar av) 135

M Krigets lagar (M7740-776001)

FM Värdegrund (1 tim)

Strimma B underlag (delar av)

136


(FM2015-1597:2)

Folkrätt, förmanskap (2 tim)

Ha erhållit information om soldatreglerna.

Kunna redogöra för begreppen kombat-

tant respektive icke kombattant.

Ha erhållit information om begreppen


Strimma B underlag (delar av) 137

H SamBef 2014 (s. 94-95).

Uniformssystem 90 (3 tim)

Kunna använda uniformsystemet

Gradbeteckningar

Övriga genomgångar, uthämtning och

återlämning av utrustning (3 tim)

Summa 24 tim

133






HANDBOK

127

8.7. Personlig utrustning

Vid genomförande av KombU bör aktuell utrustningslista för personlig utrustning an-

vändas. Avses inte denna utrustning lämnas ut över tiden kan annan lista med lämplig

omfattning av personlig utrustning användas, t ex Tilläggskort Ungdom.

8.8. Vad krävs för godkänt resultat efter KombU?

För godkänt krävs att respektive elev har deltagit i samtliga utbildningsmoment. Even-

tuell komplettering ska ske inom 6 månader från kurstillfället.

8.9. Dokumentation av KombU

KombU rapporteras inte som särskild kurs i system PRIO. Godkänt resultat från

KombU följs upp genom att KombU-kvalifikation rapporteras i system PRIO för be-

rörda elever.



enligt centralt underlag (mall på N/MHSH/FM GSSU/KombU) samt

enligt lokalt underlag efter eget önskemål

Det centrala och eventuellt lokala underlaget sammanställs och tillsänds MHS H (ett

exemplar skickas på [email protected]). MHS H vidarebefordrar eventuella syn-

punkter till berörda sakområdesansvariga.


HANDBOK

128

Bildförteckning

I denna publikation förkommer inga bilder med verkshöjd.

HANDBOK

129

Litteratur/Källförteckning

Förordningen (2015:613) om militär grundutbildning

Totalförsvarets folkrättsförordning (1990:12)

Förordning (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal

Regler, bestämmelser och handböcker som påverkat innehållet i denna handbok

FFS Se R GU RU 2016

FIB Se R GU RU 2016

Reglemente Grund- och repetitionsutbildning 2016, FM2015-24217

Reglemente Utbildningsbestämmelser 2016, FM2016-8345.1

Manual -

Handbok Hemvärn 2016.

Handbok Handbok för frivillig försvarsverksamhet 2008.

I H GSSU fastställer C PROD de krav på förmågor som utgör minsta gemensamma nämnare för olika

soldat- och sjömanskategorier i krigsförbanden. Vidare framgår bl a de krav som gäller för godkänt

resultat efter utbildningarna, former för rapportering och dokumentation samt sakområdesansvariga

förband inom olika sakområden.

107 85 STOCKHOLM

www.forsvarsmakten.se

Documents

Handbok Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar · 2016. 5. 17. · HANDBOK 3 VIDAR-handling: FM2016-5905:2 Beslut om fastställande av Handbok Grundläggande soldat- och