1(15)

CVNamn: Peter CollinFödelseår: 1960Position inom Ramböll: Ledande brokonstruktör,

marknadschef bro Ramböll SverigeAnställd vid Ramböll Sverige år: 23

KVALIFIKATIONER – PETER COLLIN

Övrigt

Norrbottens Byggmästarförenings Stora Byggpris, 2015Vice ordf. IVA:s avdelning för Samhällsbyggnad 2014-Convenor för EuroCode 4-2, samverkansbroar, uppdrag av CEN, 2013-Ordförande i BRF Hamnen, Luleå, 2006-2012Ledamot av IABSE WC2, stål- och träkonstruktioner 2003-2011Stålbyggnadsinstitutets utmärkelse Silverbalken (2009)Prof i samverkanskonstruktioner, LTU (sedan 2007)Sigge Thernwalls Stora Byggpris (2005)Utsedd av Brosamverkan Väst till Årets Brobyggare (2004)ECCS Steel Structure Award (2003) för rostfri bro Hammarby SjöstadInvald i Kungliga IngenjörsVetenskapsAkademien, IVA (2002)

Sammanfattning

Under åren 1986-1991 var Peter forskarstuderande vid Tekniska Högskolan iLuleå. Peters avhandling behandlar stabilitet av hallramar, med både analytiskaoch experimentella metoder. Projektet resulterade även i en handbok förkonstruktörer. Vidare arbetade Peter under sin tid på Högskolan medfullskaleprovningar och analys av ett vitt utbud av konstruktionstyper, såsomformbalkar, samverkansbjälklag samt efterspända betongbjälklag med storspännvidd.Peters arbete inom FoU har främst behandlat områdena

Stabilitet av stålkonstruktionerSkjuvförbindare i samverkanskonstruktionerAnvändning av höghållfast konstruktionsstålSvetsförband i seghärdade konstruktionsstålElementbyggda samverkansbroarBroar med integrerade landfästen

2(15)

I de flesta fall har arbetet innehållit problemformulering, teoretisk analys,provning i laboratorium/fält och även bearbetning av resultaten för att de skallkomma till användning. Även kunskapsspridning i form av föredrag ochkonferensbidrag har ingått. Peter har deltagit i internationellt standardiserings-och normarbete genom CEN/SC3, samt är ledamot av IABSE:s grupp för stål- ochträkonstruktioner och även av Europeiska Stålbyggnadsunionens brogrupp.

Inom Ramböll (tidigare Scandiaconsult) har Peter i ett års tid arbetat inomÖresundsbroprojektet med placering i Köpenhamn, med att anpassa de nyaeuropanormerna, vilka ännu inte hade några brodelar, för detta projekt. Under1994-1997 var Peter utlånad till Stålbyggnadsinstitutet för att driva FoU-projektinom brobyggnad och höghållfast stål.

Peter är sedan 2009 marknadschef Bro inom Ramböll Sverige AB och arbetar ävenmed broprojekt samt utvecklingsprojekt. Bland genomförda utvecklingsprojektkan nämnas broar med integrerade landfästen samt samverkansbroar medelementfarbanor. Rörande de broprojekt Peter varit inblandad i återfinns ett urvalav dessa nedan. Arbetsuppgifterna har här spänt från anbudsarbete,mängdberäkning och uppdragsledning till konstruktionsberäkningar ochgranskning av andra konsulters arbete.

Peter blev 2002 invald i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Peter blev2007 tillsatt som professor i konstruktionsteknik med inriktning motsamverkanskonstruktioner. I samarbete med LTU har Peter drivit ett EU-projektom integrerade landfästen på broar, det vill säga broar utan lager ochövergångsanordningar (pågår 2005-2008). Hans Petursson, Trafikverket,disputerade 2015 inom detta område med Peter som handledare.

Sommaren 2008 påbörjades även ett EU-finansierat projekt om utmattning istålbroar, där fullskalemätningar sker under 2009 på Vårbybron. Samtidigtpåbörjades ett projekt om samverkansbroar med elementfarbana, där förutomRamböll även CTH, KTH samt LTU är svenska partners. Projektet är initierat avPeter. Båda projekten resulterade i licentiatavhandlingar hösten 2012, fördoktoranderna Mattias Nilsson och Robert Hällmark. Robert Hällmark belönades2013 med Vattenfalls Pris för bästa licentiatuppsats på hela LTU.

Hösten 2015 påbörjades ett av Ramböll initierat EU-projekt om förstärkning avgamla stål- och samverkansbroar, med en Internationell Workshop på Ramböll iStockholm. Seminariet lockade talare och åhörare från 12 länder.

3(15)

Utbildning1998 Docent inom Stålbyggnad, Luleå Tekniska Universitet1995 Fria Byggakademien, Stockholm1991 Teknologie Doktor inom Stålbyggnad, Luleå Tekniska Högskola1986 Väg- och Vattenbyggnadsteknisk linje, Luleå Tekniska Högskola1980 Naturvetenskaplig linje, Katrinelunds gymnasium, Sundsvall

Anställningar2007- Professor i konstruktionsteknik, samverkanskonstruktioner, LTU2000-07 Adjungerad professor i stålbyggnad, LTU1994-97 Inlånad som projektledare, Stålbyggnadsinstitutet, Stockholm1993-94 Öresund Link Consultants, Köpenhamn1992- Ramböll, Luleå1991-92 Forskningsingenjör, Luleå Tekniska Högskola1986-91 Doktorand, Luleå Tekniska Högskola

SpråkSvenska (modersmål)Engelska (skrivet och talat)Tyska

4(15)

Exempel på genomförda projekt2015

2014

2013

2012

2011

Vinnande anbudsmängder stålbågsbro med samverkandefarbana, Hälsingland. På bilden syns även den gamlabetongbågen som ersatts av en längre, högre och bredare bro.

Dimensionering av samverkansbro Sjöbo, Borås, i sju spann.

Stabilitetskontroll av stållåda Valbo, Gästrikland, i gjutskedet.

Vägbro över Skandiabangården i Göteborg, 190 metersamverkans bro i sju spann. Brodäcket gjöts med formvagn.

Vägbro över Knorran, samverkansbro i tre spann enligtEurokoderna. Ingår i förbifart Katrineholm.

5(15)

2008-11

2009

2007

Forskningsprojekt ELEM (med KTH+LTU) respektiveBriFaG(med CTH) rörande elementbroar respektive utmattningav stålbroar. På bilden doktoranderna Robert och Mattias påden bro som byggdes upp i labbet på LTU för detta projekt.

Järnvägsbro Skee på Västkusten, vinnande anbudsmängder.Stålbalkar med samverkande betongtråg, 214 meter i 6 spann.

Bro över Älandsfjärden på Ådalsbanan, norr om Härnösand.Bron är 765 meter med 62.5 meter största spännvidd, och varden första större järnvägsbro som dimensioneras med 2 i ställetför 1 miljon lastcykler, vilket gör att stålplåtarna genom gåendeär S355. Vidare är lådan sluten både upp- och nedtill samt har1.9 m mellan liven, och 3 meter bred underfläns.Över- och underfläns är avstyvade med en 500 mm hög bockadL-profil. Bron har typiskt 15 meters stödbalkar, 10 meterskvartsballkar samt 12.5 meters fältbalkar. Lansering skeddefrån två håll. Uppdraget erhölls efter anbudsräkning åtSkanska.

2006 Broar O1728 (2*170 m) samt O1729 (2*390 m).Samverkansbroar vid Hogdal för E6 på Västkusten, söder omSvinesundsbron. Uppdragsledare för stålkonstruktioner på bådabroarna samt konstruktör stål för O1729. På bilden synsgjutning av farbanan på O1729 med formvagn.

2006 EU-projekt PreCoBeam, rörande samverkansbalkar utansvetsbultar. Övriga partners från Luxemburg, Polen, Frankrike,Tyskland. Initiativtagare samt vetenskapligt ansvarig frånRambölls sida.

6(15)

2005 EU-projekt INTAB med finansiering från gamla kol- ochstålunionens FoU-medel. Projektet inriktar sig på att ökakonkurrenskraften samt förståelsen för broar med integreradelandfästen. Projektet innefattar såväl teoretiska somexperimentella studier, och ett instrumenterat pilotobjekt överLeduån, se bilden. Forskare/konstruktörer från Tyskland,Belgien, Luxemburg samt Sverige (LTU+Ramböll) medverkar.Initiativtagare samt uppdragsledare för Rambölls del.

2005 Dimensionering av 2 km järnvägsbro Ume Älv,uppdragsledare/stålkonstruktör i anbudsskedet. Bron komsedermera att handlas upp som en betongbro med utländskentreprenör.

2005 Utredning av alternativa skjuvförbindare för att åstadkommasamverkan på en icke samverkande stålbro från 1984,Pitsundsbron. Bron har under tidiga vintermorgnar gett i frånsig så högt ljud att nattsömnen för ett grannarna blivit kraftigtstörd. Ett alternativ för samverkan med varmförzinkad stålplåtlindad 2,25 varv runt sin egen axel valdes. Efter att hål borratsi överfläns samt betong däck fördes dymlingarna in medtryckluftshammare. Därigenom kunde samverkan erhållas utanatt åtgärden störde trafiken, och den tidigare bullriga bron blevtyst. I uppdraget ingick dimensionering av förstärkning samtfullskaleprovningar vid LTU.

2004 Granskning stålöverbyggnad järnvägsbro över Ångermanälvenrespektive Nätraån. Broarna, som ingår i Botniabanan, är tvåstycken 1000 m långa samverkanslådor med 61 metersspännvidd.

2003 Krigsbro i aluminium åt FMV/Örnalp, uppdragsledare. Bro 20 mdimensionerad för 60 ton tanks, transporteras dubbelvikt påbandvagn. Verifiering av beräkningar (gjorda av ProfessorTorsten Höglund) samt konstruktion av gångjärn medinfästningar i bromitt. På bilden syns fullskaleprovning av bronvid LTU.

7(15)

2003 Mängduppdrag vinnande anbud järnvägsbro Veckefjärden, 490m. Första längre samverkansbron på Botniabanan, I-balkar isamverkan med betongtråg.

2002 Elementbro över järnväg vid Norrfors, uppdragsledare. Montageav farbaneelement med torra fogar på I-balkar överstambanan, för att minimera byggtid och bevakningskostnadsamt störningar.

2001 Dimensionering av voutad samverkanslåda över Ljusnan,konstruktör stål. Vinnande mängdanbud samt detaljberäkningav stålkonstruktion. Spännvidder 42+3*54+42 meter.

2000 Dimensionering av bro i rostfritt stål, Hammarby sjöstad.Skandinaviens första Rostfria bro, 50+10 meter svetsad låda.Materialet är Duplex SS2377 från AvestaPolarit.För att undvika lagerlyft fylldes korta spannet med betong, ochbron svetsades ihop med 370 mm förhöjt mellanstöd. Detlängre spannet är fast inspänt i landfästet med hjälp avsvetsbultar svetsade till stållådans liv. SCC har tillsammansmed arkitekterna och stålentreprenören fått motta både ettnationellt(SBI) och ett europeiskt pris(ECCS) för bron.

2000 Dimensionering av elementbro över Rokån, med prefabriceradfarbana. Bron hade förutom prefabricerad farbana ävenprefabricerade ändskärmar samt stöd. Detta tillsammans medsidolansering av bron medförde att den gamla bron från 1948kunde ersättas med endast 30 timmars trafikstopp.

8(15)

2000 Dimensionering av ledverk på ömse sidor av Tranebergsbron.Stållåda som är upplagd på två stora kassuner och skallförhindra påsegling av brobågarna, jämför katastrofen medTjörnbron. Genom utnyttjande av plastisk dimensionering ochförsöksresultat m a p flänsbuckling, samt användande av S460,kunde stålvikten fås ned från 750 till 600 Ton.

1999 Författande av NAD till Eurocode 3-2 åt Banverket1999 Utvecklingsarbete integrerade landfästen med LTU och

Skanska, uppdragsledare/handledare. Hans Petursson kundegenom litteraturstudier, fullskaleförsök samt FE-modellering tafram en beräkningsmodell för dimensionering av broar medintegrerade landfästen. Sedan dess har 4 av dessa konstrueratsav Ramböll i Luleå.

1999 Järnvägsbro över Kvillebäcken, Göteborgs hamnbana1999 Gångbro över Ödsmålsån, trågbro med bärning i sidoplåtarna1998 Utvecklingsarbete elementbroar med torra fogar, med LTU och

Strängbetong (uppdragsledare/handledare). Projektet leddefram till licentiatexamen för Anders Stoltz. På bilden simulerartvå stycken lastcylindrar utmattningslast av hjultryck, med 135kN last på omväxlande vänster och höger sida och 1 miljoncykler.

1998 Provisoriska broar över fogar till Öresundsbron1998 Lanseringsnos för Uddevallabron1998 Bro över Sävarån, Västerbotten, lådbro i ett spann, L = 53,9

meter1998 Träbro vid Lit, Jämtland

1997 Vägbro över Trinnan vid Åbacka, 38 m1995 Järnvägsbro över Ålsjön, 285 m i sju spann1994 Författande av anpassningsdokument för EC3 och 4 (stål-

respektive samverkanskonstruktioner) för tillämpning påÖresundsprojektet. Första större projektet i Europa därEurokoderna tillämpades.

Preliminär dimensionering av enplanslösning Öresundsbron, 7,5km i 67 spann

9(15)

1994 Vägbro över Fjällsjöälven vid Backe i Jämtland. 190 m i trespann. Bron lanserades med hjälp av en pråm, på grund av detlånga spannet och den kraftiga vouten. Lanseringsnosen synsvid bortre stranden

1993 Dimensionering av bro över järnväg i Örbyhus, medprefabricerad farbana. Bron går både i raklinje och i kurva,varför en del element fick formen av ”tårtbitar”. Ett snabbtmontage av den delvis krökta, delvis raka farbanan var avstörsta vikt. Samverkan erhålls genom svetsbultar i fickor påelementen.

1993 Dimensionering av formbuss använd vid Rödöbron, samt senareHönö-Fotö, Majorsviken, Vallsundet med flera broar.Två stycken underliggande triangelfackverk bär upp form ochbetong vid gjutning av konsoler. Fackverken spänner mellanramar av HEA-balk, vilka rullar på räls på stålets överflänsar.Fackverk samt ramar förspänns för egenvikt av betong.

1993 Järnvägsbro över Dalälven, 183 m i fyra spann.

1993 Vägbro över Svartån. Detaljberäkningar av stållådan, somsamverkar med betongfarbanan.

1992 Vägbro över Fogdösund, 378 meter samverkanslåda mellanHönö och Fotö.

1992 Inglasad bågbro över Torsgatan, Skellefteå1992 Simhall med takbågar i limträ, Arboga. Sex symmetriska

ramhalvor med tryckring av stål i taknock samt dragband avlimträ vid takfot.

10(15)

1991 Hangar i limträ, Kiruna. Beräkningar och ritningar avlimträstomme, spännvidd 50 meter med snedsträvor.

11(15)

Exempel på akademiskt relaterad verksamhet

Handledare till Mattias Nilssons licentiatavhandling, Secondary strain inweb stiffeners in steel and composite bridges, LTU 2012.

Handledare till Robert Hällmarks licentiatavhandling, Prefabricatedcomposite bridges : a study of dry deck joints, LTU 2012.

Ordförande i betygsnämnd för Esra Bayoglu Fleners doktorsavhandling,Static and dynamic behaviour of soil-steel composite bridgesobtained by field testing, KTH, 2009.Vetenskaplig granskning Olli Kerikoskis Doktorsavhandling, Soil-StructreInteraction of Long Jointless Bridges with Integral Abutments,Tampere University of Technology, 2006.Handledare för bland annat följande examensarbetare, belönade förSveriges bästa examensarbete inom stålkonstruktioner:Gabriela Tlustochowicz, Optimized Design of Integral Abutments fora Three Span Composite Bridge, LTU 2005Robert Hällmark, Low-cycle Fatigue of Steel Piles in IntegralAbutment Bridges, LTU 2006.Handledare till Hans Petursson i hans pågående doktorsarbete inom broarmed integrerade landfästen. Hans skall inom ramarna för EU-projektetINTAB samt även efter det fördjupa sig i bland annat lågcykelutmattningsamt ta fram nya dimensioneringsregler som tar hänsyn till påltopparnasmöjligheter att plasticeras.Ledamot av Scientific Committee för:IABSE Symposium i Budapest, 2006Eurosteel Conference i Maastricht, 2005.Medlem av betygsnämnd för Stefan Edlunds Doktorsavhandling Bucklingof T-section Beam-Columns in Aluminium with or withouttransverse Welds, KTH 2002.Handledare till Anders Stoltz licentiatavhandling, Effektivaresamverkansbroar-prefabricerade farbanor med torra fogar, LTU2001 (med Bernt Johansson).Handledare till Hans Petursson licentiatavhandling Broar medintegrerade landfästen, LTU 2000 (med Bernt Johansson).Bedömd som behörig på professorsnivå av Håkan Sundquist respektiveTorsten Höglund, 2000.

Exempel på bidrag till internationella vetenskapliga konferenser ochtidskrifter

Pétursson, H. , Möller M. & Collin, P., Low-cycle fatigue strength ofsteel piles under bending, Structural Engineering International. 23, 3,2013.Hällmark, R. , Collin, P. & Nilsson, M., Large-scale tests on acomposite bridge with prefabricated concrete deck and dry deckjoints, Stahlbau. 82, 2, 2013.Hällmark H., Collin P. & Möller M., The behaviour of a prefabricatedcomposite bridge with dry deck joints, Structural EngineeringInternational. 23, 1, 2013.Hällmark, R. , White, H. & Collin, P., Prefabricated bridge constructionacross Europe and America, Practice Periodical on Structural Designand Construction. 17, 3, 2012.

12(15)

Pétursson, H. , Collin, P. , Andersson, J. & Veljkovic, M., Monitoring of aSwedish integral abutment bridge. Structural EngineeringInternational. 21, 2011.Hällmark, R. , Collin, P. & Nilsson, M., Concrete shear keys inprefabricated bridges with dry deck joints, Nordic Concrete Research.2011, 44.White, H. , Pétursson, H. & Collin, Integral abutment bridges: theEuropean way,: Practice Periodical on Structural Design andConstruction. 15, 3 2010.Hällmark R, Collin P, Nilsson M, Prefabricated composite bridges,IABSE Symposium Bangkok 2009.Collin P, Möller M, Nilsson M, Törnblom S, Undermatching Butt Weldsin High Strength Steel, IABSE Symposium Bangkok 2009.Hällmark R, Collin P, Stoltz A, Innovative Prefabricated CompositeBridges, Structural Engineering Internatioonal Vol 19, nr 1 2009.Hechler O, Collin P, On the use of duplex stainless steels in bridgeconstruction, IABMAS Conference Seoul, 2008.Collin P, Johansson B, Bridges in High Strength Steel, IABSEsymposium Melbourne 2006.Collin P, Johansson B, Design of Welds in High Strength Steel,Eurosteel Conference 2005, Maastricht.Pètursson H, Collin P, Swedish Solutions for Integral Abutments,Nordic Steel Construction Conference 2004 in Copenhagen.Collin P, Lundmark T, Competitive Swedish Composite Bridges, IABSESymposium Melbourne 2002.P Collin, Stoltz A, Möller M, Innovative Prefabricated CompositeBridges, IABSE Symposium Melbourne 2002.H Petursson, Collin P Composite Bridges with Integral AbutmentsMinimizing Lifetime Cost, IABSE Symposium Melbourne 2002.Collin P, Möller M, Stoltz A, Ponts Mixtes á Dalles Prefabriques,Construction Metallique nr 3, 2001.Collin P, Johansson B, Wettbewerbsfähige Brücken inVerbundbauweise, Stahlbau nr 11, november 1999.Johansson B, Collin P, High Strength Steel- the Construction Materialof the Future, International Steel Construction Conference, Delft, februari1999.Collin P, Möller M, Structural Applications for High Strength Steel,Nordic Steel Construction Conference 1998 in Bergen, Bergen 1998 .Collin P, Petursson, H, Möller M, Composite Bridges withPrefabricated, Nordic Steel Construction Conference 1998 in Bergen,Bergen 1998.Collin P, Möller M, Johansson B, On Lateral-Torsional Buckling ofContinous Bridge Girders, Journal of Constructional Steel Research Vol45, nr 2 1998.Möller M, Johansson B, Collin P A New Analytical Model of InelasticLocal Flange Buckling, Journal of Constructional Steel Research Vol 43,nr 1-3 1997.Collin P, Some Trends in Swedish Bridge Construction, New SteelConstruction vol 5, nr 1 1997, Birmingham UK 1997.Collin P, Some Trends in Swedish Bridge Construction, Proceedings ofthe International Conference on Welded Structures, Budapest September1996. ISBN 9639058009.Collin P, Möller M, On Lateral-Torsional Buckling of Bridge Girdersnear Support, Nordic Steel Construction Conference 2004 in Malmö,Copenhagen, 2004.

13(15)

Exempel på rapporter mm

Collin et al, Proceedings of International Workshop on PrefabricatedComposite Bridges, Technical Report, Div of Struct Eng, LTU 2009. ISBN978-91-7439-003-2.Collin et al, Proceedings of International Workshop on Bridges withIntegral Abutments, Technical Report 2006:14, Div of Struct Eng, LTU2006.Collin P, kursmaterial Composite Bridges för V5, 35 sidor, LTU 2006.IABSE Structural Engineering Document 8, Use and Application ofHigh-Performance Steels for Steel Structures, Zurich oktober 2005.Bidrag till kapitel om stålbroar.Collin P et al, Bärighetsutredning i framtiden, Skrift 02:03,Institutionen för Väg- och Vattenbyggnad, LTU 2002.P Collin, Möller M, Utvärdering av belastningsprov-Bro över Rokån,LTU 2001.Collin P, Johansson B, Petursson H, Samverkansbroar medelementbyggda farbanor, SBI 1998.Stålbyggnadsinsutstitutets lärobok Stålbyggnad, (kapitel 16 rörandeEuropagemensamma normer och standarder), SBI 1997.Collin P, Johansson B, Sedlacek G et al, Super Steels in StructuralApplications-a Prestudy, Publikation 176:2, SBI 1996.Blomqvist A, Collin P, Ranby A, Dimensionering av svetsförband iseghärdade konstruktionsstål av Weldox 500 och Weldox 700,Publikation 156, SBI 1996.Ahlenius E, Collin P, Hedin J, Att konstruera med höghållfast stål,Publikation 148, SBI 1995.Studie av Eurocode 4-Samverkanskonstruktioner(kapitel omskjuvförbindare), Rapport 177:1, SBI 1994.Collin P, Project Application Document 3-1, Design of Steel Structures,Öresund Link Consultants, Köpenhamn 1994.Collin P, Project Application Document 4-1, Design of Composite Steeland Concrete Structures, Öresund Link Consultants, Köpenhamn 1994.Collin P, Dimensionering av hallramar, SBI 1993.Collin P, Vippning av balkar i hallramar, LuTH1991(doktorsavhandling).Collin P, Egenspänningar i krysspålar, Skrift 88:05, Avd förStålbyggnad, LuTH 1988.Collin P, Johansson B, Dynamiska egenskaper hos efterspänt bjälklagmed TRP200 som form, Skrift 1987:13, LuTH 1987.Collin P, Johansson B, Betola samverkansbjälklag, Skrift 1987:09,LuTH 1987.Collin P, Johansson B, Svetsbultar i samverkansbroar-litteraturstudie, Skrift 87:07, Avd för Stålbyggnad, LuTH 1986.Betola samverkansbjälklag, Skrift 1987:09, Avd för Stålbyggnad, LuTH1987Collin P, Statistisk behandling av bärförmågan av studs, Skrift 86:06,Avd för Stålbyggnad, LuTH 1986.

14(15)

Populärvetenskapliga artiklar

P Collin, H Petursson, H Tornberg, Broar med integrerade landfästen,V-byggaren nr 3, Stockholm 2005. P Collin, Ö Johansson, T Lundmark, Ny teknik förlänger livet förForsmobron, V-byggaren nr 1, Stockholm 2003.P Collin, Johansson B, Bättre samverkansbroar på väg, V-byggaren nr2, Stockholm 2001.P Collin, Johansson B, Elementbyggda broar - ett koncept medslagkraft, V-byggaren nr 3, Stockholm 1997.Collin P, Fladvad P, Ut med doktorn i produktionen, debattartikel iDagens Industri 24/11 1999.P Collin, Eurocodes - a harmonised design method, Svetsaren vol 50,nummer 2 1995, Göteborg 1995.

Exempel på övriga föredrag

Stålbyggnadsdagarna 1995(samverkansbroar med elemenfarbana), 1997(tillämpningar för höghållfast stål), 2001(tillämpad brobyggnad), 2005(broar med integrerade landfästen)

2009(Fyra Europeiska FoU-projekt).Betongbyggardagarna 2005, föredrag om Eurokod 3+Eurokod 4Brobyggardagar anordnade av Brosamverkan Väst 1998 samt 2005.Stålbyggnads- samt brodagar i Finland(2006), Norge(2003+2004) samtDanmark(2004).IVA-seminariet morgondagens ingenjörer, 2002.Föredrag hos Väg- och Banverkets regionkontor runt om i landet, etttiotal.BASAAR, informativa föredrag till forskare och konstruktörer i sambandmed följande IABSE symposier

Melbourne 2002 (Fullskaleprovning broar) Amsterdam 2003 (utbyte Forsmobron) Shanghai 2004 (Svenskt koncept Integrerade landfästen, Bro Hökviksån) Lissabon 2005 (Käl- och stumsvetsar i höghållfast stål).

Exempel på kursverksamhet

Stålbyggnad, LTU, övningsassistent och föreläsare 1986-1992.Brokurs, 10 p, Mitthögskolan, ansvarig del stål- och träbroar, 1996-2000.Bropojektering 7.5 p, LTU (laster, brotyper, dimensionering avsamverkansbroar, egen övningsbro Sävarån) 2000-.Dr. kurs Samverkansbroar, 5p, 2004, examinator, föreläsare ochkursledare i samarbete Håkan Sundquist, KTH (elever frånVägverket+LTU+KTH).Dr kurs Stabilitetsteori, 5p, 2005, examinator, föreläsare ochkursledare i samarbete med H Sundquist, KTH (elever frånVV+LTU+KTH+CTH+LTH).Eurokodkurser för konstruktörer, innefattande Eurokod 0-4, medbland annat professorerna Bo Westerberg, Torsten Höglund, BerntJohansson. Planeringsansvarig för kurserna samt egna föreläsningar inomEK 4 samt EK 3-2. Ett tjugotal kurstillfällen 2008-2013.

Planeringsansvarig och moderator för bland annat följande seminarier

15(15)

Seminarium för huskonstruktörer: Fem seminarier med ett hundrataldeltagare varje gång 2014-2015. Svenska och internationella föreläsareSeminarium för brokonstruktörer: Fem seminarier med ett femtotaldeltagare 2012-15. Deltagare från bland annat konsultfirmor, Trafikverketsamt universitet. Svenska och internationella föreläsare.Internationell Workshop: Strengthening of Steel/Composite Bridges,Stockholm, september 2015. Forskare/konstruktörer/beställare från 12länder deltog.Internationell Workshop: Eurocode 4-2 for Composite Bridges,Stockholm, mars 2011. Forskare/konstruktörer/beställare från 10 länderdeltog.Internationell Workshop: Strengthening of Steel Bridges, Stockholm,mars 2010. Forskare/konstruktörer/beställare från 8 länder deltog.Internationell Workshop: Composite Bridges with Prefabricated DeckElements, Stockholm, mars 2009. Forskare/konstruktörer/beställare från9 länder deltog.Öppet seminarium Nordisk Stålbrodag, Stockholm september 2009-2012.Branschseminarium: Underhåll och förstärkning av broar, Luleå,november 2006.Öppet IVA-seminarium: De nya Eurokoderna-bakgrund ochkonsekvenser, Stockholm september 2006.Öppet IVA-seminarium: Stora Infrastrukturinvesteringar, Stockholmnovember 2005.Internationell Workshop: Bridges with Integral Abutments, Stockholm,maj 2006. Forskare/konstruktörer/beställare från 8 länder deltog.Rambölls Bro- och Anläggningsdagar, Stockholm, maj 1999-2015 (etthundratal åhörare samt åtta föreläsare per tillfälle).SVR-seminarium Brobyggnad, Göteborg, oktober 2004SVR/Byggforum Nord: ett tiotal seminarier, Luleå 2000-2006, bland annatmed tema: järnvägsinvesteringar, industriinvesteringar, broar, hus etc.