Sjalvstandigt arbete i informationsteknologi13 juni 2019

Mobilapplikation for okadmedvetenhet om FNshallbarhetsmal

Mattias BalterDaniel HarjuniemiMatilda Widlund

Civilingenjorsprogrammet i informationsteknologi

Master Programme in Computer and Information Engineering

Institutionen forinformationsteknologi

Besoksadress:ITC, PolacksbackenLagerhyddsvagen 2

Postadress:Box 337751 05 Uppsala

Hemsida:http:/www.it.uu.se

Abstract

Mobilapplikation for okad medvetenhet om FNshallbarhetsmal

Mattias BalterDaniel HarjuniemiMatilda Widlund

Today’s society and public opinion is driven by ratings in, for example,movies, restaurants and companies. More than 50 percent of the popu-lation look for good ratings within these areas to decide whether or notthey want to watch the movie, eat at the restaurant or to interact with thecompany. In this project we used the society’s way of valuing ratings toencourage companies to work towards the UN’s global goals. We alsostrove to create awareness among individuals how companies work withthese goals.We have created a mobile application where individuals can rate com-panies’ work with the UN’s sustainability goals. The mobile applicationgenerates a rating based on six out of the seventeen global sustainabilitygoals which we have chosen to focus on during this project. Throughour application, users can see ratings about how companies are workingwith the UN’s global goals.By creating a platform where ratings are used to help increase aware-ness about how companies work towards these goals, we want to getmore companies to pay attention to and help solve the climate crisis,inequality and the rest of the UN’s sustainability goals.

Extern handledare: Kristoffer Nordh, TogetherateHandledare: Mats Daniels, Virginia Grande Castro och Bjorn VictorExaminator: Bjorn Victor

Sammanfattning

Dagens samhalle och individers asikter ar drivna av recensioner inom, till exempel,filmer, restauranger och foretag. Mer an 50 procent av befolkningen letar efter bra re-censioner inom dessa omraden for att bestamma sig huruvida de vill se pa filmen, ata parestaurangen eller ta kontakt med foretaget. I vart projekt har vi nyttjat samhallets sattatt vardesatta recensioner for att uppmuntra foretag att jobba med FN:s hallbarhetsmal.Vi ville aven skapa en medvetenhet hos privatpersoner hur foretagen jobbar med hall-barhetsmalen.

I vart projekt har vi skapat en mobilapplikation dar individer kan betygsatta foretags ar-bete med FNs hallbarhetsmal. Mobilapplikationen genererar en recension baserat pa sexav FN:s hallbarhetsmal som vi valt att fokusera pa i vart projekt. Anvandare kan genomvar applikation se recensioner hos foretag hur de jobbar med FN:s hallbarhetsmal.

Genom att skapa en applikation dar recensioner anvands for att utoka medvetenhet omhur foretag jobbar mot dessa mal, vill vi fa fler foretag att uppmarksamma och hjalpatill med klimatkrisen, ojamlikheten och de resterande av FN:s hallbarhetsmal.

ii

Innehall

1 Introduktion 1

2 Bakgrund 2

2.1 Ratingsamhalle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

2.2 FN:s hallbarhetsmal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

2.2.1 Mal 5: Jamstalldhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

2.2.2 Mal 8: Anstandiga anstallningsvillkor och ekonomisk tillvaxt . 4

2.2.3 Mal 9: Hallbar industri, innovationer och infrastruktur . . . . . 4

2.2.4 Mal 10: Minskad ojamlikhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

2.2.5 Mal 12: Hallbar konsumtion och produktion . . . . . . . . . . . 5

2.2.6 Mal 13: Bekampa klimatforandringarna . . . . . . . . . . . . . 5

2.3 Intressent: Togetherate . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

3 Syfte, mal och motivation 6

3.1 Syfte och motivation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6

3.2 Mal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

3.3 Avgransningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

3.3.1 Relevanta hallbarhetsmal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

4 Etiska aspekter 8

4.1 Projektets paverkan hos foretag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

4.2 Foretagen kontra individen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

4.3 Hallbarhetsmalens effekt pa foretag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

4.4 Design utifran en etisk aspekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

iii

5 Relaterat arbete 11

5.1 Organisationer och foretag for hallbar utveckling . . . . . . . . . . . . 11

5.1.1 Unicef Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

5.1.2 WaterAid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

5.1.3 CSR Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

5.1.4 Artikel om Corporate Social Responsibility . . . . . . . . . . . 13

5.2 Rating-foretag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

5.2.1 Yelp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

5.2.2 TripAdvisor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

5.2.3 Rotten tomatoes . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

5.2.4 Glassdoor.com . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

5.3 Sammanfattning av relaterat arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

6 Metod 15

6.1 React Native . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

6.2 MySQL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

6.3 PHP/JSON . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

6.4 Expo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

7 Systemstruktur 17

7.1 Applikationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

7.2 Systemets olika delar och dess sammankopplande . . . . . . . . . . . . 17

8 Krav och utvarderingsmetoder 17

8.1 Krav pa design . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

8.1.1 Utvardering av design . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

iv

8.2 Krav pa funktionalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

8.2.1 Utvardering av funktionalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

8.3 Krav for sakerhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

8.4 Anvandartester som utvarderingsmetod . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

9 Implementationer 21

9.1 Databasen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

9.2 Applikationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

10 Utvarderingsresultat 26

10.1 Design . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

10.2 Anvandartester . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

10.3 Sakerhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

11 Resultat och diskussion 29

11.1 Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

11.2 Diskussion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

11.2.1 Funktionalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

11.2.2 Design . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

11.2.3 Projektets mal i fokus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

12 Slutsatser 30

13 Framtida arbete 31

13.1 Delar vi inte bearbetat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

13.1.1 Forandring av anvandarkonton i applikationen . . . . . . . . . . 31

13.1.2 Premiumversion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

v

13.1.3 Omradessokning av foretag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

13.2 Sakerhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

13.2.1 Kryptering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

13.2.2 Hashning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

13.3 Motarbeta falska betyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

vi

1 Introduktion

1 Introduktion

Sedan ar 1988 har 71 procent [Gri17] av de totala utslappen av vaxthusgaser orsakatsav 100 foretag. Varlden behover minska klimatpaverkan for en hallbar utveckling [Va].For att lyckas med en minskad klimatpaverkan kravs det anpassning av samhallet tillklimatets forandringar for att kunna sakerstalla en hallbar framtid for foretagen ochklimatet [SMH].

All klimatpaverkan fran foretag leder till att det ar intressant for individer att veta hurforetag hjalper till for att bekampa klimatforandringarna. Till exempel vilken miljo-paverkan deras produktion eller deras tjanster har, eller hur foretaget hanterar sina in-terna resurser. For att gora det mer synligt for individer hur foretag jobbar med kli-matforandringen har vi skapat en mobilapplikation dar anvandare kan betygsatta foretagutifran hur de jobbar med FN:s hallbarhetsmal.

I dagens samhalle star miljo- och klimatfragor i rampljuset och ar aven en av framtidensstora fragor. Dagens ungdomar blir allt mer klimatmedvetna [Pan09] och de kommer utpa arbetsmarknaden med ett annat miljotank an vad som finns i dagens samhalle. Dessaungdomar kommer vardesatta arbete hos ett foretag som aktivt stravar efter att bekampaklimatforandringen, jobba for ett jamstallt samhalle och hallbarutveckling i allmanhet.

Att ha mojligheten att kunna betygsatta hur foretag stravar efter att uppna FN:s hall-barhets-al ar nagot som skulle kunna fa foretag att bli betydligt mer medvetna om att defaktiskt kan gora skillnad. Det ar aven nagot som skulle kunna fa foretaget att bli mer ef-tertraktat pa arbetsmarknaden eftersom hallbarhetsmalen ar nagot som arbetas med runtom i varlden. Malet vi vill uppna med var mobilapplikation ar att skapa medvetenhetbland individer, som inte har inblick i hur ett foretag arbetar for en hallbar utveckling,men aven att uppmuntra foretagen att jobba mer hallbart.

Utover klimatkrisen finns det aven en kamp mot ojamlikheter i samhallet. Denna kampkraver tid och hangivenhet fran foretagen. Aven om skillnaderna mellan man och kvin-nors stallning i samhallet har blivit mindre, kvarstar fortfarande delar av ojamlikheten[SCB18]. Pa samma satt som foretagen behovs i kampen mot klimatforandringar ar de-ras bidragande i att bekampa ojamlikheter lika viktig. For samhallets utveckling ar detviktigt att jamlikhet ar nagot som aktivt stravas efter [Mic06].

Vart projekt har resulterat i en applikationsprototyp avsedd for mobiltelefoner, dar in-divider kan soka pa ett foretags namn och darefter betygsatta hur foretaget jobbar medFN:s hallbarhetsmal. Med hjalp av dessa betyg kan individer se hur foretagen forhallersig inom dessa hallbarhetsmal.

1

2 Bakgrund

2 Bakgrund

I det har avsnittet kommer vi att beratta om bakgrunden till vart projekt och forklarabehovet det tacker. Forst kommer vi redogora for hur recensioner paverkar samhallet.Sedan forklarar vi hur samhallet ser ut i forhallande till FN:s hallbarhetsmal och beskri-ver de mal som var i fokus for vart projekt. Slutligen kommer vi presentera var externaintressent Togetherate.

2.1 Ratingsamhalle

Dagens samhalle ar uppbyggt pa recensioner och har kommit att bli en avgorande faktorfor konsumenter. Restauranger, butiker och tjanster tillater kunder recensera dem ochderas utbud. Kunder och individer i sin tur laser tidigare omdomen innan de avgor omdet exempelvis ar vart att se en film eller ata pa en restaurang. Till hjalp for kundernaoch individerna finns det i dagens samhalle en mangd olika hemsidor for detta andamal.Yelp, vilken beskrivs tydligare i sektion 5.2.1, ar ett exempel pa en tjanst som laterkunder betygsatta olika foretag. Med hjalp av Yelp kan kunder se recensioner pa olikatyper av tjanster och produkter. Till exempel restauranger, tandlakare och doktorer ochdarefter valja den som passar bast.

Enligt en undersokning i oktober 2018 bland 1000 amerikaner har det visat sig att mer anhalften av befolkningen bryr sig om recensioner nar de soker efter lokala foretag. Det haraven visat sig att 40 procent av befolkningen anvander negativa recensioner till att valjaatt inte interagera med ett foretag och att 70 procent laser minst fyra recensioner om ettforetag innan de kanner tillit for det [Bri]. Det ar dessutom ett konkurrenskraftigt sattatt arbeta pa for foretag, att arbeta med amnen som ar till fordel for samhallet [Mic06],inte minst inom gron innovation [Jia12].

2.2 FN:s hallbarhetsmal

Ar 2000 tog forenta nationernas davarande generalsekreterare, Ban Ki-moon, tillsam-mans med varldens lander fram atta millennieutvecklingsmal. Millenieutvecklingsmalenar en mall som 189 lander har accepterat. Det millenieutvecklingsmalen skapades for varatt vid 2015 ha halverat extrem fattigdom, forhindra spridningen av HIV och AIDS, ochforse alla med en god utbildning [UNa]. Dessa malen bidrog till att en miljard manniskorfick battre levnadsstandard [UNd]. De bidrog till en global minskning av fattigdom ochsvalt, samt framsteg inom samhallets sociala utveckling. Efter dessa positiva resultatvalde varldens lander tillsammans med FN att ar 2015 att utoka de atta malen till sjutton

2

2 Bakgrund

mal och efter denna utokning benamna de 17 malen som hallbarhetsmal. Dessa globalamal balanserar de tre dimensionerna [Sve] av hallbar utveckling: den miljomassiga, denekonomiska och den sociala.

De sjutton globala malen skapades av FN [UNc] med syftet att uppna fyra saker till ar2030:

1. Avskaffa extrem fattigdom,

2. Minska ojamlikheter och orattvisor i varlden,

3. Framja fred och rattvisa,

4. Losa klimatkrisen.

Under de tre senaste aren har det skett en stor framgang inom malen. Globalt sett, hararbetsproduktiviteten okat och arbetslosheten minskat. Dock finns det omraden i varldenmed fokusfragor inom FN:s hallbarhetsmal dar utvecklingen inte skett i den takt den boroch som troligen inte kommer uppfyllas till ar 2030 [UNk].

Exempel pa dessa ar att nio av tio personer, som bor i stader, andas fororenad luft och attkonsskillnader berovar kvinnor grundlaggande rattigheter och mojligheter. Aven antaletundernarda har sedan ar 2015 okat fran 777 miljoner personer till 815 miljoner perso-ner ar 2016. FN menar att torka och katastrofer i samband med klimatforandringen arstora faktorer till detta. Fler exempel ar att ar 2016 hade kvinnor enbart 86 procent avmannens lon inom forsakrings- och foretagssektorn [SCB18], kvinnor tjanar 77 cent forvarje dollar som man tjanar och 750 miljoner kvinnor blir bortgifta innan deras artondefodelsedag [UNb].

For att FN ska ha en mojlighet att uppfylla malen till ar 2030 galler det att foretag hjalpertill och arbetar aktivt med dem. I sektionerna 2.2.1-2.2.6 berattar vi om sex av malenoch foretags paverkan inom dessa.

2.2.1 Mal 5: Jamstalldhet

FN:s femte mal ar jamstalldhet. Jamstalldhet innebar en rattvis fordelning av makt, in-flytande och resurser. Det har enligt FN bevisats att en ekonomisk, social och politiskjamstalldhet mellan kvinnor och man bidrar till hallbar utveckling [UNh] och ar enforutsattning for en fredlig och hallbar utveckling.

Diskriminering och vald mot kvinnor ar inte bara emot de grundlaggande manskligarattigheterna, den drabbar saval individen som samhallet och hindrar samhallen fran att

3

2 Bakgrund

utvecklas till sin fulla potential. Med jamstalldhetsmalet hoppas FN utrota diskrimine-ring, vald och allt utnyttjande av flickor och kvinnor. For foretagen betyder det att de skauppmarksamma och motarbeta normer och varderingar som paverkar man och kvinnorslivsvillkor i samhallet [jam].

2.2.2 Mal 8: Anstandiga anstallningsvillkor och ekonomisk tillvaxt

Halften av varldens arbetstagare har osakra anstallningar, dalig lon och begransad till-gang till utbildning och socialforsakring. De 20 kommande aren vantas den globala ar-betskraften oka med 800 miljoner manniskor [UNi]. I och med den okade arbetskraftenkommer nya jobb behova skapas som ar hallbara for bade miljo och manniska.

En hallbar ekonomisk tillvaxt framjas av anstandiga arbetsvillkor. Syftet med detta malar att skydda arbetstagares rattigheter och avskaffa modernt slaveri, manniskohandel ochbarnarbete. Foretag behover saledes arbeta aktivt for de anstalldas rattigheter pa arbets-platsen. Donera pengar till organisationer som hjalper till att stoppa slaveri, mannisko-handel och barnarbete ar aven nagot foretag kan bidra med.

2.2.3 Mal 9: Hallbar industri, innovationer och infrastruktur

Framgangsrika samhallen har sin grund i en stabil och fungerande infrastruktur. Varplanet och vi manniskor star infor kommande utmaningar som forutsatter att industrieroch infrastrukturer maste goras mer hallbara och inkluderande. FN menar att alla fram-steg inom teknik ar nyckeln till skapandet av nya arbeten, men aven till losningen av deekonomiska och miljomassiga utmaningarna som dagens samhallet star infor [UNj].

Att utveckla hallbara losningar for ekonomiska och miljomassiga utmaningar kraverinnovation och teknologiska framsteg. Investering i hallbara industrier, forskning, miljo-vanlig teknik och innovation ar satt att skapa grund for en hallbar utveckling.

2.2.4 Mal 10: Minskad ojamlikhet

Globala malens ledord ar Leave No One Behind. Vikten av att verka for att inte lamnanagon utanfor i samhallet ar just vad detta mal belyser. Ett samhalle dar alla ar jamlikaoch har lika rattigheter och mojligheter oberoende av, bland annat, kon, etnicitet ochreligion.

Ett hallbart samhalle har sin grund i rattvis fordelning av resurser, ekonomiskt, socialt

4

2 Bakgrund

och politiskt. Trots en positiv ekonomisk utveckling och minskad fattigdom i varlden desenaste aren har klyftor okat, saval inom som mellan lander.

Med minskad ojamlikhet vill FN minska inkomstklyftorna, framja social, ekonomiskoch politisk inklusivitet, sakerstalla lika rattigheter for alla och utrota diskriminering[UNe]. For foretag innebar det bland annat att de bor anstalla folk grundat pa kompetensoch inte pa grund av kon, hudfarg, bakgrund eller religion.

2.2.5 Mal 12: Hallbar konsumtion och produktion

Trots att var planet forsett oss med naturresurser i overflod har vi manniskor konsu-merat bortom vad var planet klarar av [UNf]. Exempelvis slangs en tredjedel av denmat som produceras. For en hallbar utveckling behover vi andra hur vi konsumerar ochproducerar produkter och resurser for att minska vart ekologiska fotavtryck.

Hallbar konsumtion omfattar aven okad konkurrenskraft, tillvaxt pa lokal och globalmarknad, okad sysselsattning, forbattrad halsa och minskad fattigdom. Nagra av del-malen for mal 12 och pa vilket satt foretag kan jobba for att uppfylla malet ar:

1. Halvera matsvinnet i varlden

2. Ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall

3. Minska mangden avfall markant

4. Uppmuntra foretag att tillampa hallbara metoder och hallbarhetsredovisning

5. Framja hallbara metoder for offentlig upphandling

6. Oka allmanhetens kunskap om hallbara livsstilar

7. Eliminera marknadsstorningar som uppmuntrar till slosaktiga konsumtionsmonster

2.2.6 Mal 13: Bekampa klimatforandringarna

Konsekvenserna av den okade mangden vaxthusgaser i atmosfaren orsakar en genom-snittlig global uppvarmning som overstiger tva grader. Denna temperaturokning resulte-rar foljaktligen i allvarliga konsekvenser for havsforsurning, ekosystem, matproduktion,mansklig sakerhet, vattentillgang, halsa samt okad risk for naturkatastrofer [UNg].

5

3 Syfte, mal och motivation

Effekterna ar synliga redan idag och kan komma att bli forodande savida vi inte borjaragera nu. FN vill skydda planeten genom utbildning, innovation och efterlevnad av kli-matforpliktelser. For att som foretag paverka sin inverkan pa klimatet behovs standigtarbete. Nya satt att angripa problem pa ett mer klimatvanligt satt kommer behova ut-vecklas och jobba vidare med for att komma narmare med bekampningen av klimat-forandringen.

2.3 Intressent: Togetherate

Varje ar byter 600 000 personer jobb i Sverige [And18b]. Var uppdragsgivare uppmark-sammade detta och skapade Togetherate. Togetherate ar ett nygrundat foretag med fo-kus pa att recensera foretag och organisationer. Kunder och anstallda kan betygsatta ettforetag utifran olika kriterier vilket sammanstalls i ett genomsnittligt betyg for varjekriterium. Grundsyftet med Togetherate ar framfor allt att informera arbetsokande hurmiljon pa en arbetsplats ar, med malet att minska antalet anstallda som sager upp sig pagrund av vantrivsel.

I samarbete med Togetherate har vi i det har projektet skapat en mobilapplikation. Imobilapplikationen kan kunder och anstallda ge foretag omdomen och betyg pa hur dejobbar for att uppfylla FN:s hallbarhetsmalen.

Genom vart projekt kommer foretagen fa storre insikt i hur de anstallda och andra serpa deras arbete mot hallbarhetsmalen. Denna okade insikt kommer bade uppmuntra ochhjalpa foretaget att forbattra hur de arbetar mot dessa malen och skapa en battre miljopa arbetsplatsen for de anstallda. Fler skulle vilja stanna kvar pa foretaget till en foljdav detta och aven arbetssokande skulle soka sig dit.

3 Syfte, mal och motivation

I den har delen beskriver vi syftet med vart projekt, vad som ar var motivation och vadvi har for mal med projektet.

3.1 Syfte och motivation

Vi har skapat en mobilapplikation dar anvandare kan betygsatta hur foretag jobbar medFN:s hallbarhetsmal. Varje hallbarhetsmal bestar av ett antal delmal. Syftet ar att faforetag att jobba med dessa hallbarhetsmal. Detta uppnas genom att man som anvandare

6

3 Syfte, mal och motivation

betygsatter dessa mal inom ett spann fran ett till tio. Ett foretag far pa sa vis ett betyg pavarje delmal, men aven ett genomsnittligt betyg for malet i sin helhet.

Den stora motivationen for vart projekt har varit att forbattra hur foretag arbetar med2030-malen. For att uppna detta har vi skapat en applikation dar privatpersoner kan be-tygsatta foretag med syftet, som tidigare namnt, att ha inflytande pa foretagen och upp-muntra dem till att jobba mer hallbart. Det ar en positiv marknadsforing att strava efterhallbarhetsmalen [Mic06]. Om man som invdivid ar man om miljon kommer foretagsom arbetar for att minska sin klimatpaverkan vara med attraktiva for dessa. Darfor kanrecensionerna aven paverka hur ett foretag uppfattas pa arbetsmarknaden. Att skapa enmedvetenhet hos arbetsgivare kring hallbarhetsmalen ar en betydelsefull faktor for attha en mojlighet att lyckas uppna malen till 2030.

Blir foretag mer medvetna om vad de kan astadkomma med sitt ekonomiska overskott,till exempel investera i mer miljovanliga resurser pa arbetsplatsen, eller donera pengartill valgorenhet, kan det ha en positiv paverkan pa foretaget. Bade internt (battre ar-betsforhallanden for anstallda) men aven externt (bra marknadsforing), vilket gynnarforetaget i langden [Jia12]. Om manga av foretagen pa marknaden idag hjalper till medatt uppna FN:s hallbarhetsmal ar sannolikheten stor att malen uppnas till ar 2030 [EY ].

3.2 Mal

Malet var att skapa en applikation med bra UX-design dar en anvandare kan ge betygpa hur foretag jobbar med FN:s hallbarhetsmal. Vi ville att det skulle vara enkelt attanvanda applikationen for anvandarna. Om det gar snabbt att lara sig hur applikationenanvands ar sannolikheten storre att den kommer borja anvandas. Betygsattningar skullevara tillgangliga for alla att kunna observera, for att skapa en oppenhet och medvetenhetbland och inom foretag, samt hos de individer som anvander sig av applikationen for attbetygsatta foretag.

Utover att skapa en medvetenhet hos foretagen var malet aven att skapa stort infly-tande pa foretaget med hjalp av var applikation. Detta skulle uppnas genom frekventanvandande av applikationen. For att skapa ett stort inflytande skulle det kravas en ap-plikation som anvandarna kanner ar lattanvand och vard att anvanda. For att uppna enlattanvand applikation maste de ovannamnda malen uppfyllas. Vi ville inte att foretagenskulle kanna sig tvingade att jobba mot hallbarhetsmalen, utan snarare uppmuntra dematt jobba mer hallbart for att de kanner att det gynnar dem.

7

4 Etiska aspekter

3.3 Avgransningar

I vart projekt har vi avgransningar vilka vi kommer diskutera i denna sektion.

3.3.1 Relevanta hallbarhetsmal

Hallbarhetsmalen bestar som tidigare namnt av sjutton mal. Vi valde att avgransa vartprojekt till sex av dem:

1. Jamstalldhet

2. Anstandiga anstallningsvillkor och ekonomisk tillvaxt

3. Hallbar industri, innovationer och infrastruktur

4. Minskad ojamlikhet

5. Hallbar konsumtion och produktion

6. Bekampa klimatforandringarna

Vi valde att gora denna avgransning for att halla projektet mer relevant. Alla FN:shallbarhetsmal ar inte applicerbara pa foretag och ar inte mojliga for foretag att arbetamed. De sex malen, namnda ovan, kan foretag generellt sett paverka. Varfor vi valdespecifikt dessa mal ar eftersom foretag kan paverka dessa inom foretaget mer an vad dekan gora med de resterande elva. Foretaget kan exempelvis aktivt jobba for jamstalldhetoch minskad ojamlikhet pa arbetsplatsen. De kan likaval se till att de inte producerarprodukter i overflod och anvander mer resurser an nodvandigt till detta. Andra mal arfor specifika for att de flesta foretag ska ha mojlighet att paverka. Till exempel mal 15,Life on Land, som involverar specifikt vaxtliv och skogar.

4 Etiska aspekter

I den har delen diskuterar vi etiska dilemman och hur de kan komma att uppdaga sig. Vidiskuterar aven hur de kan paverka saval foretag som individ och hur vi hanterar dessa.

8

4 Etiska aspekter

4.1 Projektets paverkan hos foretag

Om var applikation lyckas ta sig ut pa marknaden kan foretagen komma att paverkas.Som namnt i avsnitt 2.1 blir recensioner mer och mer viktiga i samhallet nar det gallerval av olika slag. Att recensioner blir allt mer viktiga pa marknaden paverkar foretageneftersom de vill vara mer attraktiva pa marknaden, och skulle darfor forsoka jobba motatt fa battre recensioner. Med vart projekt uppmuntras foretagen jobba med hallbarhets-malen for att fortsatta vara attraktiva pa marknaden.

Foretag som redan ar etablerade och har ett stort kapital kan klara av att anpassa sigefter de krav som satts pa dem av vart projekt. De nystartade foretagen, som inte ar likaetablerade, kan komma att fa det svart att anpassa sig da de inte har samma ekonomiskaoverskott som de storre foretagen och darfor inte klara de okade kraven som satts. Tillfoljd av de okade kraven kan de nystartade foretagen fa det svarare att etablera sig pamarknaden, da de inte har kapital nog att uppfylla dessa, medan de stora foretagen klararav det och blir mer attraktiva.

4.2 Foretagen kontra individen

Nar betygsattningen av foretag sker ar det viktigt att den ar opartisk. En av svarigheternamed detta ar om individen i fraga jobbar at foretaget. Aven om den anstallde ar missnojd,med hur foretaget hanterar arbetet mot hallbarhetsmalen, kan den anstallde kanna sigtvingad att skriva en bra recension anda. Om recensioner inte ar anonyma, vilket de ari vart fall, kan alla som gar in och tittar pa recensionerna se vem som gjort den, i dettafallet, daliga recensionen. Om en dalig recension gors av en anstalld kan detta skapa endalig stamning mellan arbetsgivaren och den anstallde, och i varsta fall kan det leda tillatt den anstallde blir av med jobbet.

Dock finns en risk att individer utnyttjar att betygsattningen ar anonym och skriver ose-riosa recensioner. Exempelvis om en person blivit av med sitt jobb och betygsatter dengamla arbetsplatsen. Foretaget och arbetsplatsen kanske egentligen ar varda ett hogt be-tyg, men personen i fraga kan ha kvarliggande aggressioner mot foretaget som bidrartill ett lagre betyg. Liknande till oseriosa negativa betyg finns ocksa risken att foretagkan ge sig sjalva hoga betyg som ar ofortjanta. For att skapa en palitlig mobilapplikationmaste man darfor som anvandare vara inloggad med ett konto for att kunna ge ett betyg.

9

4 Etiska aspekter

4.3 Hallbarhetsmalens effekt pa foretag

Som namnt i 3.1, om foretag arbetar med FN:s hallbarhetsmal ar chansen stor att malenuppnas till ar 2030. Det ar dock viktigt att reflektera over vilken effekt FN:s hallbarhets-mal har hos foretag och varfor det ar etiskt for foretagen att faktiskt arbeta med dem.

I dagens samhalle har kvinnor en lagre position i samhallet, varpa mal 5. Foretag haren mojlighet att lyfta problemet och gora samhallet mer jamstalld genom att exempel-vis anstalla folk grundat pa kompetens och inte kon, bakgrund, hudfarg eller religion.Det skulle kunna komma att innebara att klyftorna i samhallet minskar. Det skulle avenresultera i en arbetsplats med mangfald vilket skulle gynna foretaget. En arbetsplats darpersoner har varierande erfarenheter kan oka kvaliteten och effektiviteten i verksamhe-ten [Str18].

Att aktivt bekampa klimatforandrigen kraver hangivenhet hos ett foretag. Enligt hem-sidan Sveriges Miljomal finns satt som foretag kan jobba pa for att motverka klimat-forandringarna [Sve18]. Nagra av dessa ar:

1. Underlatta for distansarbete och oka anvandningen av resfria moten.

2. Skicka e-post istallet for fysiska brev.

3. Byta fran fossil el och energi till fornybar.

4. Kallsortera, samt minska mangden avfall och oka andelen material som gar attatervinna.

Att vi manniskor jobbar med hallbarhet i den utstrackning vi gor idag har en grund iatt vi kanner ansvar for framtida generationer. Vi vill att framtida generationerna skakunna ha samma levnadsstandard som vi har nu [And18a, avsnitt 3.3]. Detta ansvarmot framtida generationer kanske inte upplevs lika starkt av alla och kanske inte av allaforetag. Om foretagen inte upplever detta ansvar skulle det da innebara att foretag hojervalfarden for var generation pa bekostnad av de framtid vilket inte ar hallbart pa langsikt.

Foretag som engagerar sig i de globala malen skulle kunna skapa nya mojligheter pamarknaden, attrahera nya kunder samt oka kundvardet. Det skulle aven bidra till en mermotiverad och engagerad personal som vill stanna kvar i foretaget.

10

5 Relaterat arbete

4.4 Design utifran en etisk aspekt

Vid designval av applikationen fanns en del etiska aspekter att ha i atanke. Dels atttekniken och designen inte diskriminerar grupper eller vissa individer till fordel forandra, men aven att alla har samma mojlighet att anvanda applikationen.

Exempel pa en typ av diskriminering som skulle kunna forekomma ar fargerna grontoch rott [Arv14]. Fargen gront kopplas i Sverige vanligen till ord som ja, klar och kor.Fargen rott kopplas till ord som nej, avbryt och stopp. Hade vi anvant oss av dessa tvafarger i vart projekt skulle applikationen i en stor utstrackning vara enkel att anvanda.Dock utesluter det personer med rodgron fargblindhet, da de inte kan se skillnad pa rottoch gront. Resultatet skulle da ha blivit att vi diskriminerade dessa individer till fordelfor andra. Istallet valde vi att inte inkludera fargkodade delar i applikationen. Vi anvandeistallet en farg i olika nyanser i applikationen for att inte diskriminera de fargblinda.

5 Relaterat arbete

Denna sektion ar uppdelad i tva distinkta delar av relaterat arbete. En sektion kommeratt diskutera exempel pa relaterat arbete som ar relevant for vara syften och mal, det villsaga diskutera hur andra foretag och projekt har valt att arbeta mot att utoka medvetenhethur foretag arbetar med hallbarhetsmalen. Den andra sektionen hanterar relaterat arbetesom relaterar till var metod. Den diskuterar andra recensionstyper och tillvagagangssatt,bade inom samma amne och gradering av produkter andra amnen.

5.1 Organisationer och foretag for hallbar utveckling

Denna sektion diskuterar olika organisationer och foretag som arbetar pa olika satt motsamma mal som detta projekt. De relaterade arbeten som diskuteras i denna sektion kanha delar av 2030-malen som syfte, men ocksa samtliga. De behover inte ens specifiktarbeta mot 2030-malen, de kan indirekt arbeta mot dem och vara relaterade till dettaprojekt. De relaterade arbeten som vi har valt i denna sektion har valts for att visa attmycket arbete gors mot malen och att detta projekt behovs.

11

5 Relaterat arbete

5.1.1 Unicef Sverige

Unicef ar ett organ inom FN. Unicef ar skapad for att bekampa fattigdom, barns ratt tilloverlevnad och utveckling, skydd mot vald och overgrepp, utbildning och jamstalldhetoch katastrofarbete och opinionsbildning for barns rattigheter [Unia]. Unicef driver sittarbete framat med hjalp av donationer fran privatpersoner och foretag. Under 2017 gick89% av deras intakter till Unicef:s arbete for barn runt om i varlden, 690 miljoner kronor,och resterande gick till kampanjer och administration [Unib].

Unicef jobbar specifikt inom ett visst omrade av FN:s globala mal, och dessa ar med ivara fokusfragor for projektet. Om vi med hjalp av vart projekt kan fa foretag att doneratill Unicef, och de blir uppmarksammade for detta, leder det till bra marknadsforing ochforbattrad bild av foretaget.

5.1.2 WaterAid

WaterAid ar en organisation som stravar efter att alla manniskor i varlden ska ha tillgangtill rent vatten, toaletter och god hygien. Sattet som WaterAid gar till vaga for att uppnasina mal ar med hjalp av privatdonationer, samt att foretag gar in med stora donationer.Under verksamhetsaret 2017/2018 bidrog WaterAid till att 1.44 miljoner manniskor ficktillgang till rent vatten, 1.42 miljoner manniskor fick tillgang till toaletter och 2.8 miljo-ner manniskor fick en hygienutbildning [Wat].

Da dessa gor sin sak under FN:s mal rent vatten och sanitet till alla, ar aven dessarelevanta for oss. Syftet med vart projekt ar just att gora foretag mer medvetna om dessaglobala problem och da fa de att donera pengar till organisationer som aktivt jobbar foratt forbattra levnadsstandarden for manniskor runt om i varlden.

5.1.3 CSR Sweden

CSR Sweden (Corporate Social Responsibility Sweden) ar ett foretag som arbetar motatt uppna 2030 malen hos foretag[CSR]. De arbetar for att losa dessa mal genom att er-bjuda kurser och erfarenhetsutbyte med foretag inom detta amne. Deras tillvagagangssattar valdigt effektivt da det arbetar direkt med foretag som har mottagliga intressenter,som gar pa deras forelasningar och kurser[Kev07]. Exempel pa utbildningar de hallervaren 2019 ar Risker och Manskliga Rattigheter, Ansvar i leverantorsledet – hur fun-gerar ett sadant ansvar i praktiken? och Anti-korruption. De har strategiska samarbetenmed Unicef Sverige och Water Aid Sverige. Skillnaden inom tillvagagangssatt fran ossmot malet ar att de samarbetar med foretagen, medan vi arbetar for informationssprid-

12

5 Relaterat arbete

ning till invidider och foretag.

5.1.4 Artikel om Corporate Social Responsibility

CSR strategy, green innovation, and firm performance: A conceptual framework ar enartikel skriven av Jiang Wei, Xue-rong Peng och Yan Zhang om relationen mellan CSR(Corporate Social Responsibility) och ett foretags prestanda [Jia12]. De fokuserar myc-ket pa hur gron innovation utokar foretags prestanda. De visar att en radikal gron in-novationsimplementering ofta leder till hog kortsiktig prestanda, medan inkrementellsadan korrelerar med en langsiktig prestandaokning. Deras artikel visar att tva variablerar valdigt stora bidragande faktorer till huruvida foretag ska vara lyckosamma med det-ta tankesatt. Dessa variabler ar marknadsabsorberande formaga och synlighet av groninnovation. Den sistnamna variabeln ar ytterst relevant for detta projekt da det ar exaktvad vi har utvecklat for samma syfte.

5.2 Rating-foretag

Denna sektion diskuterar olika foretag och organisationer som arbetar med liknandemetoder som vart projekt. De behover dock inte ha samma syfte och mal. Vi diskuterardessa relaterade arbeten for att se hur andra har valt att arbeta med graderingar. Vidiskuterar var som ar bra med de andra arbetssatten och hur vart projekt kan vara battreoch samre. Vi har valt just dessa relaterade arbeten till denna sektion da de ar nagra avde storre arbeten inom gradering pa marknaden.

5.2.1 Yelp

Yelp ar ett foretag som fokuserar pa att bista anvandare att hitta lokala verksamhetersom passar deras behov. De astadkommer detta genom sin webbsida och applikation daranvandare ger graderingar och recensioner for foretag som restauranger och hotell [Yel].De relaterar till vart projekt genom att bada fokuserar pa gradering. De inriktar sig enbartpa en generell 1-5 gradering, medan vart projekt ar specialiserat med en kombination avundergraderingar. Vi anser att detta utger en mer generell gradering da den ar baseradpa fler undergraderingar.

13

5 Relaterat arbete

5.2.2 TripAdvisor

TripAdvisor ar ett foretag valdigt liknande till Yelp, det skiljer sig genom att de foku-serar pa resetips och relaterade affarer[Tri]. Deras metod skiljer sig fran vart projektsmetod genom att de enbart har inriktat sig pa en gradering som Yelp. De ar dock merliknande vart system eftersom de har underkategorier som ocksa kan graderas. Exempelpa dessa ar Mat, Service, atmosfar och liknande. Daremot kan en anvandare ge olikabetyg for separata underkvaliteer och sedan ett helt annat betyg for huvudbetyg. Varlosning fokuserar dock enbart pa en utrakning av underrubriker till ett generellt betyg.

5.2.3 Rotten tomatoes

Rotten tomatoes ar ett filmrecensionsforetag som anvander sig av bade anvandarrecen-sioner och kritikerrecensioner. Deras huvudgradering ar dock baserat pa kritiker[Rot].Rotten tomatoes ar intressant da de bade har anvandarkriterier och expertkriterier. Tillskillnad fran vart projekt undviker vi kritiker och experter for att undvika att ett fatalmanniskor kan utgora en storre skillnad an andra.

5.2.4 Glassdoor.com

Glassdoor.com ar en hemsida dar tidigare och nuvarande anstallda kan betygsatta foretagoch dess ledning anonymt. Detta ar valdigt liknande vart projekts tillvagagangssatt[Gla].Dock ar vart projekt koncentrerat mot samtliga anvandare och inte enbart anstallda. De-ras mal, och malet vi har, ar liknande varandra men da vi inte enbart fokuserar pa in-divider som har arbetat pa foretaget hoppas vi pa att ha en mindre partisk bild av engradering av foretag.

5.3 Sammanfattning av relaterat arbete

Pa marknaden just nu anser vi att det inte finns en likadan produkt som vi vill ge ut. Detfinns flera exempel pa foretag som har liknande koncept men inom andra marknader ochliknande mal men inte med samma metod. Vi anser att en graderingsapplikation foljerpopularitetens normer da mobilapplikationer ar stora i dagens samhalle. Med sammaresonemang finner vi aven att reguljara anvandare ar mer mottagliga mot sadana appli-kationer. Vi kan ocksa se, primart genom artikeln CSR strategy, green innovation, andfirm performance: A conceptual framework [Jia12], att vart projekt ar nagot som behovsi varlden eftersom artikeln kopplar hur ett foretags prestanda okar med gron innovation.

14

6 Metod

Med vart projekt vill vi fa foretag att jobba med gron innovation. Detta kommer enligtartikeln hoja foretagets prestanda langsiktigt.

6 Metod

I detta avsnitt diskuterar vi vilka bestandsdelar projektets applikation ar byggd pa ochvarfor vi har gjort de valen av verktyg vi har gjort. I vart projekt har vi anvant flerasystemstruktursverktyg och fardiga komponenter, samt ett specifikt programmerings-sprak med flera bibliotek som namns i stycket 6.1.

6.1 React Native

De tva ledande operativsystemen till telefoner pa marknaden idag ar Android och iOS[wik18]. Problemet som uppstar vid applikationsutveckling till dessa operativsystem aratt applikationer skrivna for Android inte fungerar pa iOS och vice versa. React Nativegor det mojligt att fran samma programsprak bygga applikationer som fungerar pa badaoperativsystemen [Faca]. Att kunna utveckla applikationen med stod till bade Androidoch iOS ar den framsta anledningen att vi valde att anvanda React Native som program-meringssprak.

React Native ar ett programmeringssprak framtaget av Facebook, vilket bygger pa Java-Script och React[Facb]. Aven om React i sig ar till for hemsidor blir den fardigbyggdaapplikationen inte en applikation som kors i en webblasare, utan en vanlig mobilap-plikation vars byggstenar kommer fran React Native istallet for till exempel Java ellerSwift som sedan kan installeras pa onskad enhet. En fordel med en mobilapplikation aratt denna ar utvecklad for en specifik enhet och har darfor optimerad prestanda gente-mot webbapplikationer [Tec]. En annan fordel med mobilapplikationen ar att logikenhanteras i operativsystemet, istallet for en webblasare som kan vara mindre effektivtprestandamassigt.

6.2 MySQL

For att kunna lagra data fran applikationen om anvandare och foretag behovs en databas.Till lagringen av data anvander vi oss av MySQL. MySQL ar en databashanterare somanvander sig av spraket SQL (Structured Query Language) som anvands for att hanteradatan i en relationsdatabas [Ora]. Vi valjer specifikt MySQL till detta andamal for att

15

6 Metod

det ar en popular databashanterare som anvands av manga stora organisationer varldenover [MyS]. Vi har ocksa valt MySQL for att det ar ett gratis kodsprak som ar effektivtsom tidigare visat. For att kunna skapa databasens tabeller och relationer anvander vioss av verktyget MySQL Workbench.

6.3 PHP/JSON

Data som finns i databasen behover kunna hamtas fran applikationen. Utover att data skakunna hamtas maste aven data kunna skrivas till databasen. For att uppna detta mastenagon slags mellanhand anvandas. Vi har valt att anvanda scriptspraket PHP for dettaandamal.

En anledning till att vi har valt att anvanda PHP ar for att det tillater oss att anvandaMySQL, som vi har forklarat i 6.2. Den andra anledningen till att vi har valt att anvandaPHP och MySQL ar for att projektets intressent anvander SQL, vilket gor att det blirlattare for dem att anpassa applikationen for deras databas. Utover att intressenten an-vander sig av SQL ar det en valdigt popular databashanterare[DB-], vilket innebar attprojektet ocksa kan anvandas som skal till fler syften som vill anvanda sig av ratings. Vihar ocksa valt att anvanda PHP for att det ar ett gratis programmeringssprak som intekraver licenser [PHP].

Overforingen av data fran applikationen till databasen sker med hjalp av JSON-objekt.Anledningen till att vi anvander just JSON som dataoverforingssprak ar eftersom inomJSON-objekt forekommer universala datatyper som strangar. Dessa anvands och kan tol-kas av nastan alla moderna programsprak idag[JSO]. Exempel pa dessa ar Python[Pyt],C och Perl. Att anvanda sig av JSON-objekt gor det lattare att extrahera datan med hjalpav, i vart fall, PHP.

6.4 Expo

Expo ar ett set av verktyg, bibliotek och tjanster som kommer till hjalp vid testning ochsimulering av IOS och Android applikationer. Expo get en utvecklare mojligheten attsimulera sin applikation pa en telefon eller platta genom att den bygger en simuleringsom kan uppdateras vartefter koden andras [Exp]. Vart projekt har anvant Expo tillsyfte av kodtestning och simulering under utvecklingen av applikationen for att snabbtse andringar och gora utvecklingen mer effektiv.

16

8 Krav och utvarderingsmetoder

7 Systemstruktur

Systemet bestar av en applikation som ar uppkopplad mot en MySQL-databas medhjalp av PHP. Databasen bestar av anvandarinformation for att mojliggora autentise-ring av anvandare och all relevant information om foretag, Till exempel foretagets ID,anvandarenforetagets namn och deras betyg i de olika hallbarhetsmalen. Den bestar avenav en eventuell kommentar fran en anvandare och information om foretaget.

7.1 Applikationen

Applikationen bestar av tva overgripande delar: Front-end och Back-end. Front-end ska-par det grafiska anvandargranssnitt som gor att applikationen far sitt utseende. Back-endar de delar av systemet som gor att applikationen kan kommunicera med databasen ochgor att de funktioner som bygger upp applikationens funktionalitet kan koras.

7.2 Systemets olika delar och dess sammankopplande

Applikationens grafiska granssnitt ar skrivet i React Native dar navigationen mellan deolika sidorna sker med hjalp av ett bibliotek kallat react-native-navigation [rea]. Dettabibliotek bidrar till att lattare kunna navigera fram och tillbaka mellan de olika sidornafor att forbattra anvandarupplevelsen.

Sammankopplingen mellan databasen och applikationen sker via PHP-skript som im-porteras med hjalp av inbyggda funktioner i React Native, dar en anslutning till data-basen skapas. Nar anslutningen ar klar kan data skickas mellan applikationen och data-basen varpa anvandare kan logga in och information om foretag kan extraheras for attsedan visas for anvandaren.

8 Krav och utvarderingsmetoder

Detta avsnitt beskriver de krav vi satt och utvarderingar vi gjort i projektet. Dessa ar upp-delade i 5 separata omraden: design, funktionalitet, sakerhet, anvandartester och kravfor projektets mal. De krav vi satt ut ar matbara och vi diskuterar hurvida projektet haruppnatt dessa i avsnitt 10 och 11.

17

8 Krav och utvarderingsmetoder

8.1 Krav pa design

De krav vi satte pa applikationen var att den skulle vara anvandbar och lattforstadd. Foratt en produkt ska vara anvandbar och lattforstadd galler det att produkten ska vara lattatt lara sig, effektiv att anvanda, anvandas med god attityd och vara relevant [Arv14].Det innebar att det inte ska ta lang tid att satta sig in i hur man faktiskt anvander mobi-lapplikationen for att betygsatta foretag, utan det ska vid forsta anblick ga att forsta hurapplikationen ska anvandas for betygsattningen.

8.1.1 Utvardering av design

For utvardering av kraven som vi satt har vi aven anvant oss av anvandartestning dar vifatt feedback av testpersoner. Detta har hjalpt oss att tanka pa anvandarvanlighetsaspektersom vi sjalva inte tankt pa, och med hjalp av anvandartesterna skapat en bra anvandar-upplevelse for anvandarna. De som har testat applikationen var indelade i tre grupperdar varje grupp bestod av personer av olika aldrar och teknisk bakgrund. Totalt har fempersoner testat applikationen. Med hjalp av testpersonerna fick vi feedback ur olika per-spektiv vilket gav oss djupare insikt i hur applikationen skulle se ut. Dessa tre grupperav personer beskriver vi vidare i sektion 8.4. Vi visade aven kontinuerligt upp applika-tionen under arbetets gang for var externa intressent. Detta gjorde vi for att fa bekraftatatt de ar nojda med det vi skapat, men aven for att vi inte skulle behova spendera allt formycket tid med att efterarbeta det vi skapat.

8.2 Krav pa funktionalitet

De krav gallande funktionalitet som var externa intressent forsag oss med var att enanvandare kravs for att kunna betygsatta foretag, att anvandare ska kunna soka efter detforetag som de onskar betygsatta. Det ska aven ga att soka efter en del i foretagsnamnetfor att det eftersokta foretaget ska synas for anvandaren. Vi har haft krav pa att funk-tionaliteten att betygsatta foretag existerar och aven att betygsattning ska kunna skeanonymt.

Vi stallde aven kravet pa oss sjalva att en dynamisk mall for sidan dar man betygsatterforetag ska finnas da det inte ar hallbart att varje foretag har en egen hardkodad sida iapplikationen. Med det dynamiska sattet att ta sig an problemet, blir losningen betydligtmer minneseffektiv och mojligheten att lagga till nya foretag i applikationen blir lattareeftersom ingen ny sida behover skapas. Enbart data behover laddas in.

18

8 Krav och utvarderingsmetoder

8.2.1 Utvardering av funktionalitet

Funktionaliteten som vi implementerat i applikationen utvarderades med hjalp av attvi sjalva utvarderade den utifran de mal vi satt for projektet. Var interna utvarderingutfordes genom att utifran varje krav som stallts i 8.2 utvarderade vi huruvida funktio-naliteten i applikationen bemoter avsikten med kravet. Vi resonerade om de implemen-terade losningarna for de olika funktionaliteterna ar fungerande. Vi tog aven hjalp av varexterna intressent for att fa bekraftat att funktionaliteten vi implementerat var relevantfor applikationen.

8.3 Krav for sakerhet

Sakerhet for anvandare och foretag ar ett ytterligare krav for vart projekt. Detta innebarbade sakerhet for losenord och hantering av personuppgifter. Det ska inte vara mojligtfor en utomstaende aktor att, utan tillgang till fysisk server, kunna komma at priva-ta losenord eller personuppgifter som lagras i databasen. Detta ar viktigt pa grund avsakerhet mot intrang av anvandarkonton och integritet av personlig data, da vi har somkrav ar att anvandaren skall vara saker pa sin anonymitet. Exempel pa personlig datasom ska skyddas ar namn och mailadress da betygsattning skall vara anonym. Sakerhetgallande personuppgifter ar ocksa ett krav pa etiska grunder, som vi diskuterar i 4.2.

8.4 Anvandartester som utvarderingsmetod

Den framsta utvarderingsmetoden vi har anvant oss av ar anvandartester och utvarderingtillsammans med projektets intressent. Intressenten utvarderade mot de krav som ar sat-ta angaende design och funktionalitet. Anvandartesterna anvands for att utvardera huranvandarvanligheten presterar och generella intryck av applikationen. Fem personer haragerat testare for applikationen. Dessa fem personer var mellan aldrarna 25 och 45. Treav dessa testare ansag sig sjalva ha god forkunskap inom hantering av mobilapplikatio-ner, medan de andra tva ansag sig sjalva ha en lag niva av forkunskap.

Testerna var utformade pa sa vis att testpersonerna gavs en mobil med applikationenoppnad pa inloggningssidan. De bads skapa ett konto och utfora sokning pa foretagfor att se betyg. Sedan bads testpersonerna gora en betygssattning av ett foretag. Efterhantering av applikationen ombads testpersonerna att fylla i ett formular med textfragoroch ett formular med skalfragor.

Till textfragorna stallde vi fragorna:

19

8 Krav och utvarderingsmetoder

• Vad var ditt generella intryck av anvandarvanligheten av applikationen?

• Hade du svart att hitta nagon funktionalitet du ombads att anvanda?

• Finns det nagon funktionalitet du saknar for att lyckas med andamalet att be-tygsatta och hitta foretags betyg inom fragorna som applikationen hanterar?

• Uppstod nagot/nagra storande moment?

• Var nagot gallande funktion otydligt?

Skalfragorna som vi stallde kunde svaras fran 1 (inte alls bra) till 5 (valdigt bra). Fragornavar:

• Hur enkelt var det att skapa en anvandare?

• Hur enkelt var det att hitta det foretaget du sokta efter?

• Hur enkelt var det att ge en betygssattning av ett foretag?

• Var det enkelt att hitta navigera de funktioner du har testat?

Fragorna i bada formularen har tagits fram med projektets generella krav i atanke.

20

9 Implementationer

9 Implementationer

Figur 1 Systemstruktur

Systemets alla delar maste pa nagot satt kommunicera med varandra och aven fungerasjalva. I denna del beskriver vi hur kommunikationen sker mer i detalj, men aven hurvarje del ar uppbyggd pa en lagre niva.

9.1 Databasen

Databasen, som ar skriven i SQL, innehaller information om de anvandare som har re-gistrerat sig. Registrerade anvandare hamnar i en sa kallad tabell (se users och companyi figur 1 ovan), dar all relevant information om anvandaren sparas for att sedan kun-na anvandas for att exempelvis kunna logga in i applikationen. Dessa anvandare skiljsat med hjalp av att varje anvandare i databasen har en unik identifierare. Eftersom vivalt att anvanda deras mailadress som anvandarnamn till applikationen valde vi att aven

21

9 Implementationer

anvanda mailadressen som den unika identifieraren i databasen, aven kallad Primar nyc-kel.

Utover anvandare finns aven en tabell for foretagen. Foretagens primara nyckel kom-mer inte besta av dess namn. Da det kan finnas flera foretag under samma namn harvi valt att anvanda ett ID istallet som bestar av en siffra for att unikt kunna identifie-ra foretaget. Den tabell som anvands for foretagen uppdateras kontinuerligt med betygsatta av anvandare. Dessa betygen kommer sedan visas upp pa deras egna sida i appli-kationen.

9.2 Applikationen

Applikationen ar som tidigare namnt skriven i React Native. All lankning mellan si-dor sker fran en fil. Denna fil gor det mojligt att navigera till applikationens olika si-dor. Utover lankningen skoter aven applikationens funktioner importeringen av PHP-skripten som behovs for att ansluta till databasen, lasa data och skriva in data. PHP-skripten anvands som en mellanhand mellan applikationen och databasen och anvandersig av HTTP-forfragningar. Vi anvander oss framst av tva stycken forfragningar, POSToch GET, dar POST anvands for att skriva till databasen och GET anvands for att lasafran databasen. I PHP-skripten finns aven SQL-forfragningar till databasen, aven kalla-de Queries, som exekveras med hjalp av dessa HTTP-forfragningar nar data ska lasasfran databasen eller skrivas till den. Allt datautbyte mellan applikationen och databasensker genom JSON-objekt. JSON-objekt ar ett textbaserat format som anvands for utbyteav data mellan olika moduler [JSO].

Nar en anvandare loggar in sker en kontroll mot databasens tabell av anvandare daranvandarnamnet och losenordet jamfors mot tabellen. Eftersom applikationen i dagslagetar en prototyp och vi valt att lagga fokus pa funktionalitet och design inom applikatio-nen har enbart en enkel ktyptering av losenord implementerats. Denna enkla krypteringutgors av en funktion som tar givet losenord som parameter och byter ut varje teckenmot motsvarande ASCII-tecken. Det krypterade losenordet lagras sedan i databasen.Nar anvandaren forsoker logga in dekrypteras detta losenord fran databasen och jamforssedan med anvandarens angivna losenord. Utvecklingsmojligheter for kryptering finnsfor framtiden. Det diskuteras vidare i sektion 13.2. Om bade det dekrypterade losenordoch anvandarnamn matchar lyckas inloggningen. Mojligheten att skapa en ny anvandarefinns aven den (se figur 2b). Da skrivs forst onskade inloggningsuppgifter in och sedangors en sokning av dessa uppgifter mot databasen. Om anvandarnamnet redan existerar idatabasen kan inte en ny anvandare skapas, da anvandarnamnet ar satt till primar nyckeloch dessa maste vara unika i tabellen. Om anvandarnamnet inte redan finns i databasenskapas en ny rad i tabellen och den nya anvandaren kan anvanda sina uppgifter for att

22

9 Implementationer

logga in.

Nar anvandaren sokt efter ett foretag (se figur 3a) och klickat in sig pa sidan for foretagetskapas den dynamiskt. Detta innebar att vi skapat en fardig mall for hur foretagens sidaska se ut, men att datan om foretaget som laddas in pa sidan hamtas fran databasen. Detdynamiska sattet att ta sig an problemet sparar valdigt mycket minne da vi inte behoverha en ny fil i applikationen for varje nytt foretag. En ytterligare aspekt till foljd av attdynamiskt skapa sidor ar att nya foretagssidor blir lattare att skapa. Utokning av antalforetag i applikationen blir aven den lattare da, som vi tidigare i detta stycke namner,datan behover enbart existera i databasen for att kunna bygga den nya dynamiska sidan.

For att visualisera datan fran betygsattningarna for anvandaren sparas varje betygsattningpa hallbarhetsmalen i databasen. Utover detta har vi aven implementerat ett satt att kun-na visualisera medelvardet av dessa betyg. Betygsattningarna av de olika malen skermed hjalp av underkategorier i malet (se figur 4). Medelbetyget som genereras (se fi-gur 4b) sparas sedan i databasen for att sedan kunna rakna ut medelbetyget for alla sexmalen tillsammans (Se Average rating: 2.3 i figur 3b). Nar ett betyg skrivs till databa-sen adderas det till det tidigare vardet. Varje gang betygsattningar sparas i databaseninkrementeras aven en variabel. Med denna variabel haller vi reda pa pa antalet be-tygsattningar som har skett och kan tack vare detta rakna ut medelvardet pa varje indi-viduellt mal for att sedan visa det totala medelvardet for anvandaren (se figur 3b). Pagrund av variabeln som haller reda pa antalet betygsattningar kravs att anvandaren be-tygsatter foretaget pa alla de sex hallbarhetsmalen for att implementationen ska fungerakorrekt. Om anvandaren endast betygsatter tre av sex mal kommer variabeln inkremen-teras utan att nagot nytt medelvarde adderas i databasen. Nar datan sedan ska visas foranvandaren plockas datan om betygsattningarna och antalet betygsattningar ut, darefterutfors en medelvardesberakning pa detta och visas i applikationen for anvandaren.

23

9 Implementationer

(a) Inloggningssidan (b) RegistreringssidanFigur 2 Inloggningssida och registreringssida i applikationen

24

9 Implementationer

(a) Sida for sokning (b) ForetagssidaFigur 3 Sokningssida och foretagssida

25

10 Utvarderingsresultat

(a) Betygsattningssidan utan betygsattning (b) Betygsattningssidan med betygssattningFigur 4 Sidorna for betygsattning

10 Utvarderingsresultat

Det vi anvant oss av nar vi utvarderat vart arbete ar framst de anvandartester vi har utfort,men aven kraven var externa intressent gav oss. Vi har aven resonerat och utvarderatsystemet med hjalp av de krav som vi sjalva satte och de tester som vi utfort.

26

10 Utvarderingsresultat

10.1 Design

Med avseende pa kraven fran intressent gallande anvandning av typsnitt, logotyp ochfarggranssnitt ar intressenten nojd och detta krav ar bemott. Vi anser aven att designkra-ven ar uppfyllda, da vi utifran resultaten fran de anvandartester vi utfort fatt positivfeedback och applikationen framstar som anvandarvanlig bland dessa testare. De fempersoner som testade applikationen uttryckte generellt att det var latt att navigera ochanvanda de funktioner som finns i applikationen. Den svaraste aspekten med applika-tionen var att betygsatta ett foretag, men testpersonerna forstod snabbt hur de skulle gatill vaga for att lyckas. Efter varje test fragade vi testpersonen om ett generellt intryckav applikationen. Aven da uttryckte testpersonerna positivitet angaende applikationenoch anvandarupplevelsen, Detta tyder pa att applikationen ar anvandarvanlig ur ett an-nat perspektiv an vart eget. Da det kan vara svart for oss sjalva att se de brister somkan finnas med designen, har det varit hjalpsamt och viktigt med dessa anvandartesterfor att hjalpa oss forbattra anvandarvanligheten i applikationen. Fortsatt utvardering ochdiskussion gallande anvandartesterna utfors i avsnitt 10.2.

10.2 Anvandartester

Testerna som ar gjorda med testpersonerna har vi beskrivit i avsnitt 8.4. Textfragorna harindividuellt utvarderats for sig av oss och var intressent. Dessa har utvarderats genomatt generellt se om applikationen har en val utformad anvandarvanlighet och om nagotstod ut sa pass mycket av ett problem att kraven inte har bemotts. Textfragorna harocksa anvants for att utvardera mojliga framtida arbeten som kan goras pa applikationen,antingen genom utokning eller om nagot bor ges en annan design.

Textfragorna generellt gav en positiv syn pa anvandarvanligheten av applikationen. Ing-en av testpersonerna skrev att det var svart att hitta en funktionalitet som de ombadsatt anvanda. En person skrev att de skulle vilja ha en platsfunktion for foretag. De vil-le kunna skriva till exempel en stad och pa sa vis far upp en lista pa de foretag inomdet omradet utifall att man inte kan foretagets fulla namn. Vi fann denna funktionali-tet intressant och har lagt till det inom framtida arbeten. Ingen skrev att nagot storandemoment uppstod eller att nagot gallande funktion var otydligt.

Skalfragorna har raknats ihop och vi har utifran medelvardet av skalorna och extrem-vardena kontrollerats for att se vad applikationens styrkor och svagheter ar. Om nagotav skalornas medelvarden hamnade under 2 ansag vi att det momentet i extremt behovav att goras om. Om det existerade delar i applikationen som testpersonerna inte forstodvar planen att bygga om dessa fran grunden och sedan utfora testerna pa nytt.

27

10 Utvarderingsresultat

Figur 5 Anvandartesterna

Utifran skalfragorna kan vi se att inget varde hamnade pa under 2 i medelvarde. Ingetvarde fran nagon testperson hamnade pa under 3. Vi kan se med hjalp av resultatet ifigur 5 att applikationens storsta styrka ar att det ar enkelt att soka efter foretag, da denaspekten fick 4.6 av 5 mojliga. Det var lite svarare att betygsatta ett foretag, da dennaaspekt fick 3.8 av 5 mojliga. Eftersom inget av medelvardena fran testerna hamnade inarheten av den kritiska gransen som vi satte upp vid medelvardet 2 anser v,i utifranresultatet av anvandartesterna, att applikationens anvandarvanlighet ar i linje med pro-jektets anvandarvanlighetskrav.

10.3 Sakerhet

De sakerhetsatgarder vi implementerat ar en enkel krypteringsalgoritm for att undvikaatt lagra losenord i klartext i databasen. Pa grund av tidsbrist har vi valt att inte imple-mentera alla de sakerhetsatgarder som vi namner i sektion 8.3. Dessa sakerhetsatgarderar sjalvklart nagot som maste implementeras om applikationen i ett senare stadie skalanseras, men i dagslaget har vi lagt fokus pa anvandarvanligheten och funktionaliteteni prototypen. vart projekt fokuserar pa applikationssidan och har enbart implementeraten temporar databas for att kunna testa och implementera applikationen. Pa grund av att

28

11 Resultat och diskussion

sakerhet som kryptering och hash-algoritmer implementeras pa databassidan anser viatt detta ej utgor ett stort problem for huvudfokuset med vart projekt, da vart fokus harvarit pa design och funktionalitet. Oversikt hur dessa kan utvecklas skrivs om i stycke13.2.

11 Resultat och diskussion

I den har delen presenterar och diskuterar vi resultatet av vart projekt. Vi presenterarresultaten fran anvandartester, designen och funktionaliteten.

11.1 Resultat

Vart projekt har resulterat i en applikationsprotyp avsedd for mobiltelefoner, dar indi-vider kan betygsatta foretag pa hur de jobbar med FN:s hallbarhetsmal. Applikationenbestar av en inloggningssida med en medfoljande registreringssida. Dessa ar kopplademot en lokal MySQLdatabas dar anvandare sparas och kontrolleras. Det finns en soksidadar en anvandare kan soka efter foretag som lases in dynamiskt fran databasen. Det finnsocksa foretagsvyer dar anvandaren kan se foretagets medelbetyg. Fran foretagssidan kananvandaren sedan ga vidare till att ge en egen betygsattning i nagot av de sex mal somvi har satt i fokus for vart projekt. Dessa mal beskrivs i sektion 3.3.1.

11.2 Diskussion

I detta stycke sker en diskussion av resultaten i projektet med fokus pa funktionalitetoch design. Vi diskuterar aven de krav pa malen som vi satte for det slutgiltiga resultatet

11.2.1 Funktionalitet

Vi skapade en lokal databas som vi anvande oss av i vart arbete. Detta innebar att Toget-herate, vid integration med deras server och databas, kommer behova anpassa antingensin egna databas eller skriva om koden for applikationen for att kunna arbeta vidare medprojektet.

Det viktigaste for projektet med detta avseende var att visa hur en prototyp kan se ut,bade for intressenten, men ocksa som koncept.

29

12 Slutsatser

11.2.2 Design

Med avseende pa design har projektet resulterat bra. I utvarderingen av design ochanvandartesterna fick vi positiv respons. Vi ar nojda med designen som enligt anvandar-testerna verkar vara intuitiv och lattanvand. Dessa delar ar det vi prioriterade i designenav applikationen da vi ansag dem vara viktigast i en minimalistisk applikation. En annanprioritering for designen av projektet var att den skulle uppna intressentens krav och seenhetlig ut med deras onskemal angaende typsnitt, farggranssnitt och logotyp.

11.2.3 Projektets mal i fokus

I borjan av vart projekt satte vi mal att vi ville skapa en medvetenhet hos privatpersonerangaende hur och om foretag de interagerar med faktiskt gor nagonting for att uppfyllaFNs hallbarhetsmal. Vi satte aven malet att vi med applikationen ska uppmuntra foretagatt jobba mer hallbart.

Att skapa medvetenhet bland privatpersoner hur foretag jobbar mot FN:s hallbarhetsmalar ett av huvudmalen vi satte upp for projektet. Huruvida detta mal ar uppfyllt eller intear svaranalyserat da vi enbart har en prototyp av applikationen. Utifran de funktionernavi skapat och de designvalen vi gjort ar det latt att se betygsattningarna pa foretagen. Attdenna funktionalitet finns ar grundpelaren i det forsta malet vi satte upp och det gor detlatt for anvandare att lasa varje foretags betyg.

Det andra malet vi hade med vart projekt var att vi ville uppmuntra foretag att job-ba mer hallbart. Detta malet ar svart att uppfylla om inte det forsta malet ar uppfyllt.Om applikationen inte anvands kommer foretagen inte ha nagra recensioner och darforingenting att jobba mot, men om den borjar anvandas kommer detta uppmuntra foretagetatt na hogre betyg inom respektive hallbarhetsmal. Da ett okande anvandande av appli-kationen kan leda till att foretag valjer att lagga mer tid och resurser pa att jobba mothallbarhetsmalen, kommer det leda till battre betyg. En annan foljd av att uppmuntraforetag till hallbart arbete ar att foretagen kommer bli mer attraktiva pa marknaden, ochdarfor bli mer motiverade att fortsatta att jobba mot hallbarhetsmalen for att ytterligareoka sina betyg.

12 Slutsatser

Vi har skapat en mobilapplikation som gor det mojligt for anvandare att betygsattaforetag pa sex av FN 2030-malen. Applikationen ar fungerade men kraver utveck-

30

13 Framtida arbete

ling for intressenten Togetherate att koppla mot sin databasstruktur, samt eventuellaamnesandringar. Applikationen har andra utvecklingpotentialer som namns i avsnitt 13.

Utifran anvandartester kan slutsatsen dras att applikationen ar generellt anvandarvanligmen fler anvandartester skulle behova goras for att styrka denna slutsats, da fler testerger ett tydligare resultat.

13 Framtida arbete

Denna sektion beskriver potentiella framtida utvecklingar av projektet. Tanken ar attprojektets intressent ska kunna ta denna prototyp och kunna anpassa den for derasandamal. Stycket gar ocksa in pa potentiella framtida arbeten som skulle kravas for attfullborda prototypen till en egen produkt och eventuella utvecklingar till detta andamal.

13.1 Delar vi inte bearbetat

I detta stycke diskuterar vi onskvard funktionalitet som vi inte har implementerat pagrund av tidsbrist eller liknande hinder. Det ar delar som vi hade planerat att implemen-tera eller kravs for att applikationen ska kunna anvandas kommersiellt. Stycket diskute-rar aven funktionalitet som testpersonerna ansag saknades.

13.1.1 Forandring av anvandarkonton i applikationen

I applikationen finns just nu mojlighet att skapa nya anvandare, samt att logga in meden existerande anvandare. Nagot som saknas till detta och har utrymme for utvecklingar mojligheten for en anvandare att gora andringar av sitt konto. Exempel pa andringarsom en anvandare kan vilja utfora kan vara att byta losenord, byta emailadress ellerliknande.

13.1.2 Premiumversion

Tanken var att skapa en mobilapplikation med tva vyer. En vy for anvandare utan konto,dar anvandaren kan se betyg och lasa recensioner, och en vy for premiumanvandare,dar anvandaren har ett konto och kan betygsatta och gora en recension. Vi valde att intefullfolja vyn for anvandare utan konto. Vi valde att inte gora det eftersom vi ville lagga

31

13 Framtida arbete

allt vart fokus pa att skapa vyn for anvandare med konto da den kanns mer relevant fordet prototypstadie applikationen befinner sig i.

13.1.3 Omradessokning av foretag

En potentiell utveckling av applikationen som vi fick forslag pa i anvandartesterna ar attkunna soka pa foretag med avseende pa geografiskt omrade. Att kunna soka efter foretagbaserat pa geografiskt omrade skulle kunna utoka anvandarvanligheten for anvandarevid tillfallen nar de inte vet det fullstandiga namnet pa ett foretag de vill betygsatta.Dessutom skulle denna utveckling tillata anvandare att soka pa till exempel en stad foratt forsoka hitta de foretag som har hogst betyg.

13.2 Sakerhet

Applikationens sakerhet ar nagot som kravs att arbeta med innan kommersiell anvand-ning. Generellt ar de delar vi diskuterar i detta stycke arbeten som behover utforas paen databasnivan.

13.2.1 Kryptering

Generell personlig information kan krypteras i databasen med hjalp av en 16 bytes langkrypteringsnyckel som genereras av en slumpgenerator. Detta innebar att lagrad dataom anvandare enbart kan fas ut genom att innehava krypteringsnyckeln. Som vi disku-terar i 8.3, behover personlig data i databasen skyddas. Vi ser kryptering av denna datasom det enda alternativ da information om anvandaren kan behova tas ut vid eventuellaandringar. Om en anvandare behover byta losenord, behovs till exempel emailadressenfor att kunna verifiera anvandarens identitet.

13.2.2 Hashning

Losenordet bor hanteras annorlunda fran den krypterade personliga datan. For att goralosenordet sa sakert som mojligt kan en en-vagshashalgoritm appliceras. Hashalgorit-men i detta fall tar losenordet och genererar en strang. Algoritmen genererar alltid sam-ma strang vid samma losenord. Detta innebar att den nya nyckeln gar att verifieras,men inte dekrypteras. Verifieringen utfors genom att hashalgoritmen appliceras pa detlosenord som ska kontrolleras, sedan jamfors strangen som generas med den sparade

32

13 Framtida arbete

strangen som ar anvandarens losenord. Vid eventuell borttappat losenord maste darforett nytt skapas. Det ar viktigt att anvanda en en-vagshashalgoritm da ett losenord aldrigska kunna dekrypteras [Coa].

For att utoka sakerheten vid hashning av losenord kan man bifoga en slumpmassigstrang framfor eller efter losenordet innan hashning, det kallas for att salta hashen. Det-ta innebar att varje gang ett losenord hashas genereras en annorlunda strang. Att saltahashen verkar mot flera vanliga satt som utestaende aktorer kan forsoka anvanda for attfa ut losenord fran hashstrangar. [Sec].

13.3 Motarbeta falska betyg

Ett problem med betygsattningar online som vi har valt att inte undersoka, pa grund avtidsramen, ar hur man kan undvika falska betygsattningar. Detta ar nar en anvandarebetygsatter ett foretag anvandaren antingen inte har information om eller ger en falskbetygsattning av potentiellt skandliga anledningar. Anledningen till att vi valde att inteutfora detta var for att vi ansag att det var viktigare att skapa en fungerande applikationoch inte spendera tiden pa efterforskning angaende detta.

33

Referenser

Referenser

[And18a] P. Anderson, “Hur bor naringslivet forhalla sig till de globala malen?” C-kursuppsats, Uppsala Universitet, 2018, hamtad 2019-05-20. [Online]. Tillganglig:http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1246035/FULLTEXT01.pdf

[And18b] M. Andersson, “Stark trend – svenskar byter jobb som aldrig forr,” Dec.2018, hamtad 2019-04-20. [Online]. Tillganglig: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/vi-byter-jobb-allt-oftare

[Arv14] M. Arvola, Interaktionsdesign och UX : om att skapa en godanvandarupplevelse, 1st ed. Studentlitteratur AB, Oct. 2014.

[Bri] BrightLocal. Local consumer review survey 2018. Hamtad 2019-04-28.[Online]. Tillganglig: https://www.brightlocal.com/research/local-consumer-review-survey/?SSAID=314743&SSCID=41k3 mhtv7#local-business-review-habits

[Coa] M. Coates. Safely storing user passwords: Hashing vs. encrypting.Hamtad 2019-05-06. [Online]. Tillganglig: https://www.darkreading.com/safely-storing-user-passwords-hashing-vs-encrypting/a/d-id/1269374

[CSR] CSR Sweden. Csr sweden about page 1. CSR Sweden. Hamtad 2019-04-21.[Online]. Tillganglig: https://www.csrsweden.se/vad-gor-csr-sweden/

[DB-] DB-Engines. DB-Engines Ranking. Hamtad 2019-05-06. [Online].Tillganglig: https://db-engines.com/en/ranking

[Exp] Expo. Expos hemsida. Hamtad 2019-05-06. [Online]. Tillganglig: https://expo.io/

[EY ] EY Global. Why sustainable development goals shouldbe in your business plan. Hamtad 2019-04-28. [On-line]. Tillganglig: https://www.ey.com/en gl/assurance/why-sustainable-development-goals-should-be-in-your-business-plan

[Faca] React Native GitHub Page. Facebook. Hamtad 2019-04-20. [Online].Tillganglig: https://facebook.github.io/react-native/

[Facb] React native homepage. Facebook. Hamtad 2019-04-24. [Online]. Tillganglig:https://reactjs.org/

[Gla] Glassdoor about-us page. Glasdoor. Hamtad 2019-04-21. [Online].Tillganglig: https://www.glassdoor.com/about-us/

34

Referenser

[Gri17] P. Griffin, “CDP Carbon Majors Report 2017,” Jul.2017, hamtad 2019-04-27. [Online]. Tillganglig: https://b8f65cb373b1b7b15feb-c70d8ead6ced550b4d987d7c03fcdd1d.ssl.cf3.rackcdn.com/cms/reports/documents/000/002/327/original/Carbon-Majors-Report-2017.pdf?1499691240

[jam] Jamstalldhet. Hamtad 2019-05-20. [Online]. Tillganglig: https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/om-jamstalldhet/vad-ar-jamstalldhet

[Jia12] Jiang Wei, Xue-rong Peng, Yan Zhang, “Csr strategy, green innovation, andfirm performance: A conceptual framework,” ser. 2012 International Sympo-sium on Management of Technology (ISMOT). IEEE, Nov. 2012.

[JSO] Json. JSON. Hamtad 2019-04-25. [Online]. Tillganglig: https://www.json.org/

[Kev07] Kevin Ong, Fabian Skog, “Corporate social responsibility – hur kommer detatt utvecklas i framtiden?” C-kurs uppsats, Foretagsekonomiska institutionenSTOCKHOLMS UNIVERSITET, 2007.

[Mic06] Michael E. Porter, Mark R. Kramer, “Strategy and Society: The link betweencompetitive advantage and corporate social responsibility,” Harvard BusinessReview, Dec. 2006.

[MyS] MySQL. Mysqls hemsida. Hamtad 2019-05-06. [Online]. Tillganglig:https://www.mysql.com/why-mysql/

[Ora] MySQL. Oracle. Hamtad 2019-04-25. [Online]. Tillganglig: https://www.mysql.com/

[Pan09] Pandve HT, Deshmukh PR, Pandve RT, Patil NR, “Role of youth in combatingclimate change,” 2009, Indian J Occup Environ Med. [Online]. Tillganglig:http://www.ijoem.com/text.asp?2009/13/2/105/55130

[PHP] Php. The PHP group. Hamtad 2019-04-25. [Online]. Tillganglig: https://www.php.net/

[Pyt] Python. Python. Hamtad 2019-05-06. [Online]. Tillganglig: https://www.python.org/

[rea] React-native-guide-Website Navigating Between Screens. Hamtad 2019-05-07. [Online]. Tillganglig: https://facebook.github.io/react-native/docs/navigation

[Rot] Rotten tomatoes homepage. Rotten Tomatoes. Hamtad 2019-04-21. [Online].Tillganglig: https://www.rottentomatoes.com/about/

35

Referenser

[SCB18] SCB. (2018) Pa tal kvinnor och man. Hamtad2019-04-27. [Online]. Tillganglig: https://www.scb.se/contentassets/528dd6d093b64a38895735f333a89a8a/le0201 2017b18 br x10br1801.pdf

[Sec] D. Security. Salted password hashing - doing it right. Hamtad 2019-05-17.[Online]. Tillganglig: https://crackstation.net/hashing-security.htm

[SMH] SMHI. Klimatet forandras och det paverkar dig. Hamtad 2019-04-27. [Online]. Tillganglig: http://www.smhi.se/polopoly fs/1.116274!/Arbetsmaterial v4.pdf

[Str18] A. Strom, “Mangfald pa arbetsplatsen,” Apr. 2018, hamtad 2019-05-20. [Online]. Tillganglig: https://www.mangfaldscertifiering.se/a/mangfald-pa-arbetsplatsen-fordelar

[Sve] Sveriges Regering. Globala mal och agenda. Hamtad 2019-04-26.[Online]. Tillganglig: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/

[Sve18] Sveriges Miljomal. (2018, Feb.) Begransad klimatpaverkan- saker foretag kan gora. Hamtad 2019-06-07. [Onli-ne]. Tillganglig: http://www.sverigesmiljomal.se/stod-och-rad-i-miljoarbetet/begransad-klimatpaverkan---saker-foretag-kan-gora/

[Tec] Techopedia. Native mobile app. Hamtad 2019-06-07. [Online]. Tillganglig:https://www.techopedia.com/definition/27568/native-mobile-app

[Tri] Tripadvisor homepage. TripAdvisor. Hamtad 2019-04-21. [Online].Tillganglig: https://tripadvisor.mediaroom.com/US-about-us

[UNa] UN. The eight millennium development goals (mdgs). Hamtad 2019-06-07.[Online]. Tillganglig: https://www.un.org/millenniumgoals/

[UNb] UN. Global goal number 5. gender equality. United Nations. Hamtad 2019-04-20. [Online]. Tillganglig: https://www.globalgoals.org/5-gender-equality

[UNc] UN. Global goals of the un. UN. Hamtad 2019-04-20. [Online]. Tillganglig:https://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/

[UNd] UN. Highlights, progress and challenges. Hamtad 2019-04-26.[Online]. Tillganglig: https://www.globalgoals.org/news/vices-new-film-highlights-progress-and-challenges

36

Referenser

[UNe] UN. Mal 10: Minskad ojamlikhet. Hamtad 2019-05-06. [Onli-ne]. Tillganglig: https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-10-minskad-ojamlikhet/

[UNf] UN. Mal 12: Hallbar konsumtion och produktion. Hamtad 2019-05-06.[Online]. Tillganglig: https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-12-hallbar-konsumtion-och-produktion/

[UNg] UN. Mal 13: Bekampa klimatforandringarna. Hamtad 2019-05-06. [On-line]. Tillganglig: https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-13-bekampa-klimatforandringarna/

[UNh] UN. Mal 5: Jamstalldhet. Hamtad 2019-05-06. [Online]. Tillganglig:https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-5-jamstalldhet/

[UNi] UN. Mal 8: Anstandiga arbetsvillkor och ekonomisk tillvaxt. Hamtad2019-05-06. [Online]. Tillganglig: https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-8-anstandiga-arbetsvillkor-och-ekonomisk-tillvaxt/

[UNj] UN. Mal 9: Hallbar industri, innovationer och infrastruktur. Hamtad2019-05-06. [Online]. Tillganglig: https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-9-hallbar-industri-innovationer-och-infrastruktur/

[UNk] UN. Statistics. Hamtad 2019-04-26. [Online]. Tillganglig: https://unstats.un.org/sdgs/report/2018/

[Unia] Unicef. Unicef. Hamtad 2019-04-28. [Online]. Tillganglig: https://unicef.se/vad-vi-gor

[Unib] Unicef. Vart tar pengarna vagen som doneras till unicef? Hamtad 2019-04-28.[Online]. Tillganglig: https://unicef.se/ekonomi

[Va] Varldsnaturfonden. Losningar pa klimatutmaningen. Hamtad 2019-06-06.[Online]. Tillganglig: https://www.wwf.se/klimat/losningar/

[Wat] WaterAid. Wateraids ekonomi och uppnaende av mal. Hamtad 2019-04-28.[Online]. Tillganglig: https://www.wateraid.org/se/ekonomi

[wik18] “Gartner says worldwide sales of smartphones recorded firstever decline during the fourth quarter of 2017,” Gartner,Tech. Rep., Feb. 2018, hamtad 2019-04-28. [Online]. Tillganglig:https://www.gartner.com/en/newsroom/press-releases/2018-02-22-gartner-says-worldwide-sales-of-smartphones-recorded-first-ever-decline-during-the-fourth-quarter-of-2017

37

Referenser

[Yel] Yelp homepage. Yelp. Hamtad 2019-04-20. [Online]. Tillganglig: https://www.yelp.com/about

38